Skrivarskola


  Publicerad: 10 december 2018

Medie- och informationskunnighet – MIK – är centrala frågor i Skolverkets styrdokument och avgörande för vår förmåga och möjlighet att orientera oss i en komplex och föränderlig omvärld. Förståelse för och kunskap om det journalistiska uppdraget och arbetssättet är därför av stor betydelse i undervisningen för våra barn och ungdomar. Genom att låta eleverna själva arbeta med journalistiskt skrivande som ett led i undervisningen, ges de möjligheten att utveckla förmågor att förstå, värdera och tolka nyheter och information.

Mediekompass Skrivarskola syftar till att underlätta för lärare som vill använda sig av det journalistiska arbetet som metod i sin undervisning. Att skriva journalistiska texter lämpar sig såväl inom ramen för språkundervisningen, som ämnesövergripande där textens innehåll formas av kursmomentens innehåll.

Centralt i Skrivarskolan är Publicistguiden som Mediekompass utvecklat tillsammans med Statens Medieråd.  Här får du som lärare en presentation av de förutsättningar som svensk journalistik verkar inom och en beskrivning av vad journalistik är. Tyngdpunkten i Publicistguiden är dock det journalistiska skrivandet. I korta och lättförståeliga texter med tydliga exempel går vi här igenom vad som utmärker – och hur man själv skriver – olika typer av journalistiska texter. Även om Publicistguiden i första hand vänder sig till lärare i grund- och gymnasieskolan, är den också ett gott stöd för elever i högstadiet och gymnasiet.

Här finner du Publicistguiden som nedladdningsbar PDF. Du kan ladda hem Publicistguiden i sin helhet på 54 sidor och cirka 5,6 MB, eller de enskilda avsnitt du är intresserad av.

Publicistguiden 2018 i helhet

Inledning

Press- & nyhetshistoria

Tryck- & yttrandefrihet

Upphovsrätt

Vem gör vad på en redaktion?

Texter i tidningen

Medieordlista

Vad blir en nyhet?

Journalistiskt skrivande: fakta- och opinionstexter från notisen till recensionen

Att intervjua

Bilder som journalistik

Informationssökning

Källkritik

Publicering

 

För de som är vana vid Skrivarskolans äldre texter finns de tillgängliga en tid här nedanför.

Journalistiskt skrivande påminner på flera sätt om skrivande som vi övar i skolan och därför kan det vara ytterst givande att försöka lära sig lite om hur man skriver nyhetsartiklar, reportage, krönikor, etc.

På de pdf-er som finns här finns en bra introduktion till den här sortens skrivande. Här poängteras noggrannhet när det gäller källor och källkritik och här ges handfasta regler för hur man skriver. Någon har visserligen sagt, med visst fog, att det är när man bryter mot alla regler som det blir som allra bäst. Men kan man inte reglerna för skrivandet så kan man inte heller bryta mot dem på ett kreativt sätt!

Nyhetsartikel

Reportaget

Krönika

Insändare

Fakta och åsikter

När man skriver journalistiska texter gäller det att ha koll på det här med fakta och åsikter – det är på något sätt utgångspunkten, grundkunskapen. Den som skriver nyhetstexter är reporter och rapporterar vad han/hon sett och hört. Det blir ett nyhetsreferat! Andras åsikter kommer till tals men inte de egna. Finns det delade meningar så redovisas alla.

Den som skriver en ledare, en krönika eller en insändare, producerar egna åsikter. Då är det fritt fram att redovisa sina åsikter, men om man vill att någon ska ta dem på allvar så bör de ju vara väl underbyggda. Att bygga upp välgrundade resonemang i sina åsiktstexter ger dem kvalité!

Etik

Journalistiken i Sverige styrs av lagar och regler. Till de förstnämnda hör Offentlighetsprincipen och Sekretesslagen. Offentlighetsprincipen ger oss medborgare rätt att se alla offentliga handlingar och är viktig för journalister. Reglerna är de självpåtagna etiska reglerna. Dessa kan du hitta hos Pressombudsmannen (po.se).

Om du tänker skriva journalistiska texter bör du ha koll på vad man får och inte får skriva!

Ja, det finns mycket att tänka på när man skriver journalistiska texter. Häng med på den här lilla skrivarkursen så kommer du en bit på väg!