Lektionstips Skrivarskola Nutidskryss

I ett uppmärksammat rättsfall friades en misstänkt man som tidigare dömts till tre år fängelse för barnvåldtäkt. Hovrätten hade svårt att tolka innebörden av ordet snippa. Händelsen blev snabbt en nyhetssnackis och kampanjen #JagVetVadEnSnippaÄr startades i sociala medier.

Vad handlar snippa-fallet om?

Lyssna på Sveriges Radio P4 Göteborgs genomgång av domen här.

Att diskutera: Varför friades mannen? Varför rörde det upp känslor hos många och vilka reaktioner blev det? Vad menar åklagaren att domen kan få för konsekvenser?

Vad betyder snippa?

RFSU reder ut här och Ungdomsmottagningen beskriver snippans anatomi.

Kan ordet snippa ha olika betydelse för vuxna och barn? Och vad säger den ordbok som Hovrätten lutade sig mot i sin bedömning? Emma Sköldberg, professor i svenska språket på Göteborgs universitet förklarar.

”Snippa-domen” i nyhetsmedierna

Både bland åsiktstexter och på nyhetsplats har domen diskuterats den senaste veckan. Kolla om fallet har debatterats på ledarplats i er lokaltidning den senaste veckan eller välj ut någon av texterna nedan. Låt eleverna läsa texterna och diskutera med varandra.

Vad är skribentens tes? Vilka argument lyfter texten? Jämför. Skiljer sig argumentationen åt mellan texterna? Hur?

Nyhetsjournalistik är inte bara text och fakta, man använder också bilder i stor utsträckning. Bilder kan användas för att förstärka eller förtydliga ett budskap, redogöra för en händelse och de kan påverkavåra känslor.

Men bilder ska inte användas på fel sätt i tidningen, även de omfattas av de publicitetsetiska reglerna. Det innebär att även bilder måste vara korrekta och inte kränkande. De ska heller inte användas på ett sätt så att de vilseleder eller lurar läsaren, exempelvis genom bildmontage eller retuschering. De publicitetsetiska reglerna finns här hos Medieombudsmannen. Bilder används också i reklam. I Marknadsföringslagen och Handelskammarens regler kan man läsa vad som gäller för marknadsföring. Se även Mediekompass skrivarskola, kapitel 12 – Bilder som journalistik – i Publicistguiden.

Med utgångspunkt i en bildanalysmetod kan du som lärare prata med eleverna om vad de ser i en bild och vilka intryck de får. Hos UR finns en informativ film om att göra bildanalys: UR Skola.
Syftet med denna övning är kritiskt granska bilder i media, och undersöka om de är representativa för befolkningen.

Moment 1 – Visa eleverna hur man kan analysera bilder

Låt dina elever se filmen från UR om att göra bildanalys på egen hand i förväg. Använd din dagstidning att hämta bilder från. Välj ut ett antal lämpliga bilder och visa hur man kan analysera dem.
Ställ en bildanalytisk fråga i taget och låt eleverna delta i diskussionen.

  1. Denotation – Vad ser ni i bilden? Beskriv bilden så utförligt som möjligt.
  2. Konnotation – Vad får ni för känsla när ni tittar på bilderna? Är det glada eller ledsna bilder? Blir ni nyfikna? Vad i bilden är det som får er att känna så? Upplever alla bilderna likadant?
  3. Varför tror ni att bilden är i tidningen? Vill man säga något, eller kanske sälja något?

Moment 2 – Stämmer bilderna överens med befolkningen?

Eleverna kan arbeta enskilt, i par eller i grupp med detta moment. Börja med att gå till Statistiska centralbyråns (SCB) uppgifter om Sveriges kommuner och sök upp er kommun. Ta där reda på hur befolkningen i er kommun ser ut med avseende på kön, ålder, andel utrikes födda, utbildningsnivå med mera.

Använd en tidning eller en tidnings webbsajt och undersök bilderna för att se om befolkningen representeras i enlighet med sammansättningen i kommunen. En del saker, som ålder och födelseland, kan inte avgöras enbart genom att se på bilden, utan den måste sättas in i sitt textsammanhang. Hur ser det ut, stämmer representationen i media överens med befolkningen? Låt elevgrupperna jämföra sina resultat med varandra.

Moment 3 – Gör bildanalys

Läraren redogör för texten Räkna med kvinnor från Global Monitoring Media Project, eller låter eleverna läsa den. Elevgrupperna väljer ut några av bilderna från moment 2 och gör en bildanalys med hjälp av de tre frågorna. Hur skildras de olika befolkningsgrupperna? Var uppmärksam på eventuella skillnader i hur man skildrar unga och gamla, män och kvinnor, inrikes och utrikes födda med mera. Titta gärna även på reklambilder, är det någon skillnad där?

Övningen kan redovisas på olika sätt, exempelvis som en öppen diskussion om de tekniska möjligheterna finns eller som någon form av inlämningsuppgift i tal eller text.

Källor och information

Inför den internationella kvinnodagen den 8 mars kan det vara på sin plats att granska hur och i vilken utsträckning kvinnor representeras i media. I det globala nyhetsflödet förekommer kvinnor bara till en fjärdedel, trots att de utgör halva befolkningen, enligt rapporten Räkna med kvinnor som tagits fram av Göteborgs universitet. Det är också skillnad på hur kvinnor respektive män presenteras, och vad de får representera.

Med den här övningen får eleverna dels träna sig på att söka och tolka information från SCB och andra källor, och dels göra en egen undersökning. För grundskoleelever talar kursplanerna om att skapa förståelse för vår befolkningssammansättning och hur individer och grupper framställs i media. Gymnasieeleverna förväntas i högre grad utveckla förmågor att samla information och tolka denna med vetenskapliga metoder, exempelvis statistiska. Naturligtvis kan denna övning användas för att undersöka representationen av andra sociala grupper i svensk media, i jämförelse med befolkningssammansättningen enligt SCB.

Lärarens förberedelser

Som lärare kan du förbereda dig genom att läsa Räkna med kvinnor från Global Media Monitoring Project (Länk!)
Lärare som vill fördjupa sig i teorier om genussystem och social ordning kan läsa Yvonne Hirdmans Genussystemet – reflexioner kring kvinnors sociala underordning.

Inför lektionen

Läraren bör förbereda undervisningen genom att samla in ett antal lokala dagstidningar från en avgränsad period, exempelvis en vecka av samma tidning eller olika tidningar från samma dag. Eleverna behöver tillgång till internet för att hämta uppgifter från SCB och andra källor.

Genomförande

I Sverige är fördelningen mellan könen 50/50, men hur vet man det? Och hur ser det exakt ut i er kommun? Börja med att låta eleverna gå in på SCB:s hemsida där de kan undersöka befolkningssammansättningen i er kommun: (Länk!) Vill man fördjupa sig i statistik kan man även tar reda på åldersfördelning, utbildningsnivå, inkomstnivå och många andra faktorer som kan skilja mellan män och kvinnor.

Fördela därefter tidningarna i lagom stora arbetsgrupper och låt eleverna jämföra siffrorna från SCB med fördelningen av kvinnor och män i dagstidningarna. Beroende på elevernas ålder och hur mycket tid ni vill ägna detta kan uppgiften göras mer eller mindre komplicerad. För det yngre åldrarna kanske man nöjer sig med att räkna antalet kvinnor respektive män i artiklarna. För de äldre eleverna finns möjligheten att göra en kvantitativ undersökning av genusstyrd medierepresentation.

Man kan exempelvis titta på:

  • Skribenten: är texten skriven av en man eller kvinna?
  • Subjektet/objektet: handlar texten om en man eller kvinna? Får personen komma till tals eller beskrivs den bara?
  • Beskrivning: hur beskrivs män respektive kvinnor? Framhävs det privata eller det professionella? Används både för- och efternamn? Används prefixet ”kvinnlig” för att särskilja från en manlig norm, exempelvis “kvinnlig idrottare”?
  • Bild: hur skildras män respektive kvinnor? Var uppmärksam på om personen skildras som aktiv eller passiv, allvarlig eller glad, som professionell eller i hemmet, sexuellt eller inte.
  • Funktionen: vad representerar personen som texten handlar om? Är det en expert? Talesperson för företag/organisation? Representerar personen allmänhetens åsikt? Talar personen av egen erfarenhet eller som ögonvittne? Är det subjektet som är huvudperson i texten?
  • Bevakningsområde: i vilken grad skildras män respektive kvinnor inom olika områden som politik, ekonomi, kändisar/kultur, sport, brott/våld, socialt/rättsligt, vetenskap/hälsa?

Avslutning och diskussion

Diskutera vad ni kom fram till, representeras kvinnor och män i samma utsträckning? Skildras de på samma sätt?
Om ni finner en skev representation, vad kan det bero på? Lärare kan fördjupa sig i exempelvis Hirdmans teorier som nämnts ovan.
Och vad är egentligen problemet med skev representation? Kan det finnas demokratiska problem, exempelvis hur man utformar en politik om inte alla får höras?

Använd gärna den animerade filmen på 2,5 minuter från SKR om jämställd snöröjning i Karlskoga som underlag, som visar hur realpolitik kan förändras genom en annan synvinkel på problemen.

Läraren avgör själv om resultaten ska diskuteras öppet, eller om man vill ha muntliga eller skriftliga presentationer.

Syfte: att diskutera normer och hur de förstärks i medier
Tidsåtgång: ca 120 min. Du kan minska omfattningen genom att välja ut delar ur upplägget.
Förberedelse: tavla/blädderblock, flera exemplar av en dagstidning, gärna lokaltidningen, kopior av kopieringsunderlaget. Här kan du ladda ner kopieringsunderlaget:

Kopieringsunderlag Hitta mig

Genomförande:

50 % av Sveriges befolkning är män och 50 % är kvinnor. Men i de svenska morgontidningarnas nyhetsrapportering är det cirka 70 % män och 30 % kvinnor som intervjuas och syns på bild (källa: Kvinna till kvinna, Granskning av media). Förklaringen brukar vara att några av tidningens viktigaste bevakningsområden, inrikes- och utrikespolitik, ekonomi och sport, domineras av män.

1. Dela in eleverna i smågrupper och ge dem i uppgift att leta i tidningen och hitta olika män och kvinnor, se kopieringsunderlaget.

2. Gå igenom och skriv upp statistiken från varje grupp på tavlan.

Diskussionsfrågor:

  • Vilka hittade de först? Hur kommer det sig?
  • Vad var svårt att hitta?
  • Vilka hittade de inte alls? Är orsaken till att vissa är så svåra att hitta att de knappt existerar, att de inte riktigt “får synas” eller att man inte lägger märke till vissa personer och företeelser trots att de finns där?
  • Fick personerna uttala sig i artiklar eller var de bara med på bild?

3. Hur har man tolkat bilderna? På bilder syns oftast bara en liten del av varje persons identitet. Vad har eleverna lagt in i sin tolkning om det inte är tydligt på bilden vad personen har för etnicitet, sexuell läggning, funktionsförmåga eller kön? Fråga eleverna om hur de har tolkat personerna på bilderna:

Diskussionsfrågor:

  • Hur har de bestämt vem som är heterosexuell?
  • Vad som är “tjejigt” och “killigt”, kvinnligt och manligt?
  • Vem som är en svensk person?
  • Vem som är en person med utländsk bakgrund?

Och så vidare. Fråga gärna om alla de egenskaper som efterfrågas i listan på personer.

4. Hur skildras olika grupper? Låt elevgrupperna (samma grupper) jämföra bilderna ur varje enskild kategori. Börja t.ex. med att titta på alla bilder med “en svensk tjej som ser tjejig ut” och jämföra dessa. Därefter går gruppen vidare och diskuterar bilderna i nästa kategori, i valfri ordning.

Personer ur olika grupper skildras på olika sätt. Normer behöver inte nödvändigtvis handla om vad som är det vanligast förekommande. Det kan till exempel handla om hur olika personer beskrivs och framställs med rubrik och bildtext, hur bilderna är komponerade och i vilka sammanhang de får vara med.

Diskussionsfrågor:

  • Vad har bilderna i den här kategorin gemensamt? Tittar personerna in i kameran? Ur vilka vinklar är bilderna tagna? Är det mörka eller ljusa färger?
  • Får man en positiv eller negativ känsla av bilderna? Ger bilden ett intryck av till exempel styrka och förtroende, eller av svaghet och kyla?

Låt eleverna själva försöka sätta ord på vilka intryck bilderna ger. Låt därefter grupperna jämföra det sammantagna intrycket av bilder ur olika kategorier:

  • Varför framställs personer ur vissa grupper på ett mer fördelaktigt sätt? Vilka tjänar på det?
  • Vad får det för konsekvenser att personer skildras på olika sätt beroende på vilken grupp de tillhör eller anses tillhöra? Hur påverkar det samhället och våra tankar om olika personer och grupper?

Koppling till kursplanen i samhällskunskap

Centrala innehållet samhällskunskap årskurs 4–6, lgr 11, uppdaterad 2018-07-01:

  • Information och kommunikation
    • Informationsspridning, reklam och opinionsbildning i olika medier. Hur sexualitet och könsroller framställs i medier och populärkultur.

Centrala innehållet samhällskunskap årskurs 7–9, lgr 11, uppdaterad 2018-07-01:

  • Information och kommunikation
    • Mediernas roll som informationsspridare, opinionsbildare, underhållare och granskare av samhällets maktstrukturer.
    • Nyhetsvärdering och hur den kan påverka människors bilder av omvärlden. Hur individer och grupper framställs, till exempel utifrån kön och etnicitet […]
  • Samhällsresurser och fördelning
    • Skillnader mellan människors ekonomiska resurser, makt och inflytande beroende på kön, etnicitet och socioekonomisk bakgrund. Sambanden mellan socioekonomisk bakgrund, utbildning, boende och välfärd. Begreppen jämlikhet och jämställdhet.

Centrala innehållet samhällskunskap 1a1, gymnasieskolan, Gy11 uppdaterad 2018-07-01:

  • Gruppers och individers identitet, relationer och sociala livsvillkor med utgångspunkt i att människor grupperas utifrån kategorier som skapar både gemenskap och utanförskap.
  • Maktfördelning och påverkansmöjligheter i olika system och på olika nivåer utifrån olika demokratimodeller och den digitala teknikens möjligheter. Digitalisering och mediers innehåll samt nyhetsvärdering när det gäller frågor om demokrati och politik.

Om bildkonventioner i tidningen

Ett traditionellt mönster i pressbilder, konst- bilder och reklambilder har varit att kvinnor sitter och män står. En annan bildtradition är att kvinnor ler och tittar in i kameran medan män är allvarliga och tittar någon annanstans – deras blick visar att de är ”upptagna” av något. Det är också vanligare att män gör något när de fotograferas – hugger ved, lagar bilar eller sitter i möten – medan kvinnor bara poserar för kameran. Ytterligare en bildkonvention är att bilder av män tas underifrån och av kvinnor ovan- ifrån, så kallat grod- respektive fågel- perspektiv. Detta får kvinnan att se liten ut, och mannen stor.

Mer om medier, genus och normer

Vill du arbeta mer med medier och genus så har Mediekompass en lärarhandledning på tema Genus: Medier och genus

Läs mer om unga människors medievanor i Statens medieråds rapport Ungar & Medier 2017.

Övningen är baserad på övningen “Poängjakten” i metodmaterialet “Bryt!” utgivet av Forum för levande historia och RFSL Ungdom.

Begreppsdefinitioner

jämlikhet, alla individers lika värde, i politiska sammanhang även inflytande och sociala förhållanden. Jämlikhet kan motiveras från olika utgångspunkter, t.ex. religion, naturrättsliga föreställningar, liberalism, socialism och demokrati.
jämställdhet, förhållandet att olika personer har samma möjligheter och rättigheter, särskilt i fråga om kvinnor i relation till män (jämför jämlikhet). Jämställdhet mellan kvinnor och män förutsätter en jämn fördelning av makt och inflytande, samma möjligheter till ekonomiskt oberoende, lika villkor och förutsättningar i fråga om företagande, arbete, arbetsvillkor samt utvecklingsmöjligheter i arbetet, lika tillgång till utbildning och möjligheter till utveckling av personliga ambitioner, intressen och talanger, delat ansvar för hem och barn samt frihet från könsrelaterat våld.
Kvantitativ jämställdhet avser rättviseaspekten, dvs. det är orättvist att vissa människor utan särskilda skäl ska ha exempelvis lägre lön eller sämre arbetsvillkor. Kvalitativ jämställdhet åsyftar ett förhållande där bl.a. villkor och maktförhållanden är könsneutrala och således inte präglade av tillskrivna könsbestämda kvalifikationer och kompetenser. 
Formell jämställdhet innebär att det inte längre finns några formella eller rättsliga hinder för jämställdhet.
Reell jämställdhet har emellertid inte uppnåtts förrän kvinnor och män har lika villkor i realiteten. Jämställdhetssträvandena har sina historiska rötter i den tidiga kvinnorörelsen och dess kamp för kvinnlig rösträtt. Sveriges första jämställdhetslag antogs 1979.

genus [je: ́-], engelska gender, begrepp använt för att förstå och urskilja de föreställningar, idéer och handlingar som sammantaget formar människors sociala kön. Begreppet genus infördes i humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning på 1980-talet. Relationen mellan könen samt varierande uppfattningar om vad som uppfattas som manligt och kvinnligt betonas.

Källa: Nationalencyklopedin, NE, www.ne.se

 

 

Syfte
I grundskolans läroplan står det att skolan ska “motverka traditionella könsmönster”. Ett första steg mot måluppfyllelse är att ta upp frågan regelbundet. Genom att utgå från medierapportering så skapas naturliga tillfällen till att diskutera könsroller med eleverna.

Förberedelser
Som utgångspunkt för diskussionen finns en artikel från Svenska Dagbladet: Länk!
För fördjupning finns från Mediekompass pdf-häftet Tidningen och genus: Länk!

Bakgrund
Svenska Dagbladets artikel “Könsroller kan förstärkas i skolan” tar avstamp i forskning som visar att skolpersonal omedvetet kan förstärka de traditionella könsrollerna. En rapport från regeringens delegation för jämställdhet i skolan visar att lärare ofta förväntar sig att flickor ska vara flitiga och hjälpsamma medan pojkar förväntas vara bråkiga och mer ointresserade av skolan. En av delegationens viktigaste uppgifter är att studera varför pojkar når sämre skolresultat än flickor. Flickor har länge presterat bättre än pojkar i skolan och skillnaderna är i stort sett konstanta. En rapport från Skolverket om hur kommunernas skolbudgetar fördelas visar att var fjärde kommun har som policy att ge mer pengar till skolor med många pojkar.

Gör så här
Samtala i klassen
Ta upp exemplen som tredjeklassen nämner i Svenska Dagbladets artikel. Låt sedan eleverna ge egna exempel på sådant som de tycker är “typiskt kille”, eller “typiskt tjej” i deras egen skolsituation. Gör två listor. Välj ut några av påståendena och fyll på listan med diskussionsfrågor nedan.

Diskutera och värdera
Välj en eller flera av diskussionsfrågorna nedan. De bygger på uttalanden från Svenska Dagbladets artikel. Använd handuppräckning, eller “fyra hörn” som metod beroende på vad som passar bäst. Genom att ställa följdfrågor till det som eleverna säger när de motiverar hur de tänker kan du vidga perspektivet ytterligare för att öka deras syn på genusproblematiken.

– Tjejer gillar Barbies och hopprep. Killar leker krig, slår tredjeklassaren Adrian Elmlund fast.

  • Vad tycker du?

Adrian har helt rätt.
För det mesta är det så.
Adrian har helt fel.
Annat svar.

Klasskompisen Greta Sköldberg håller inte med:
– Är det något jag hatar så är det Barbies. Och när jag gick på dagis lekte alla killar med Barbies!

  • Tror du att det som Greta säger är vanligt?

Ja, helt säkert.
För det mesta är det som hon säger.
Nej, det hon säger är mycket ovanligt.
Annat svar

– Varför kan inte bara tjejerna få ha syslöjd? frågar sig Felicia Lindberg medan hon sitter och kardar ull.

  • Vad tycker du?

Det är onödigt för killar att lära sig sådant, det sköter ju tjejerna.
Det är slöseri med tid och pengar för killar har ofta så svårt med motoriken.
Självklart att killar måste kunna sådant också.
Annat svar

Hugo Fernandez tycker så här:
– Det är roligare att arbeta med träslöjd.

  • Varför tror du att han tycker det?

Han har en jätteduktig lärare i träslöjd.
De flesta killkompisarna tycker så.
Hans pappa tycker också att sådant är kul.
Annat svar

Mira Mitchell gillar hästar – och vet att många killar inte delar det intresset.
– Jag vet absolut inte varför det är så. I filmer och böcker är det ofta tjejer som gillar hästar. Men jag föddes till att tycka om hästar.

  • Kan man födas till att tycka om hästar, syslöjd, träslöjd, rosa kläder, eller vad det nu är?

JA, NEJ, KANSKE. Motivera!

Undersökningar visar att pojkar får och tar mer av lärarnas uppmärksamhet än flickorna. Pojkarna pratar mer medan flickorna tilldelas uppgifter som ordningsskapare.

  • Är det så i din klass?

JA, NEJ, KANSKE. Motivera!

Flickor är mer stressade än pojkar i skolan och av skolarbetet.

  • Är det så i din klass?

JA, NEJ, KANSKE. Motivera!

Summera

  • Vad har påverkat mest när det gäller dina åsikter från om vad som är typiskt för tjejer respektive killar?

Från kompisar
Från föräldrar, lärare, och andra vuxna
Från medierna
Annat svar

  • Kan du se något skäl till varför killar och tjejer skulle ges olika förutsättningar i skolan.

JA, NEJ, KANSKE. Motivera!

Vad kan man göra för att det ska bli lika förutsättningar?

Länkar
Svenska Dagbladet
Könsroller kan förstärkas i skolan

Mediekompass

Tidningen och genus

 

Syfte:
• ta ställning till ett pressetiskt dilemma
• ökad kunskap om begrepp som Medieombudsmannen, allmänintresse och pressetik

Läs en kort bakgrund till händelsen i Expressen: Nu publicerar Se&Hör bröstbilderna på Kate

Övning: Rätt eller fel beslut?

Se&Hörs chefredaktör Carina Löfkvist och Allmänhetens Pressombudsman (PO) – sedan 1/1 2020 Allmänhetens Medieombudsman (MO) – Ola Sigvardsson har olika uppfattning om huruvida det var rätt att publicera bilderna på Kate. Vem anser eleverna har rätt?

Förberedelse: tillgång till internet samt digital tillgång till Kopieringsunderlag_Pressetiskaregler som hör till övningen. Övningen är upplagd så att eleverna arbetar självständigt med kopieringsunderlaget inför en gemensam avslutande uppsamling. Ni kan också läsa om publicitetsreglerna hos Medieombudsmannen här.
Tidsåtgång: ca 60 min.

Genomförande:
A. Låt eleverna arbeta med kopieringsunderlaget med elevuppgifter i smågrupper om 3-4 elever eller alternativt på egen hand.
B. Gå igenom elevernas svar på frågorna i helklass. Avsluta gärna genom att lyfta frågorna:

  • Vad finns det för fördelar/nackdelar med branschen reglerar sig själv?
  • Vad har mediekonsumenterna för ansvar för det som publiceras?

Rätt eller fel beslut? Elevuppgifter ( Kopieringsunderlag_Pressetiskaregler )
Ska kändisar tåla att fotografer smyger i buskarna? Nakenbilder av Kate Middleton publicerade i den svenska tidningen Se&Hör upprör det brittiska kungahuset. Var det rätt eller fel att publicera bilderna?
För att svara på vissa frågor behöver du/ni söka ytterligare information. Använd de givna länkarna (se längst ned) och/eller sök information på egen hand.

  1. Vem är Medieombudsmannen och vad är hens uppgift?
  2. Varför publicerade Carina Löfkvist bilderna?
  3. Varför menar Ola Sigvardsson att det var fel?
  4. Vad tror du/ni är anledningen till att många är intresserade av kändisars privatliv?
  5. Vilka avsnitt ur publicitetsreglerna är av intresse i just detta fall? Vad säger de?
  6. Var det rätt eller fel att publicera bilderna anser du/ni?
  7. Vad tror du/ni är anledningen till att många är intresserade av kändisars privatliv?
  8. Titta på bilderna av följande personer:

a) Vem är det på bilden?
b) Tror du/ni att nakenbilder på denna person skulle publiceras i en svensk tidning som Se&Hör? Varför/varför inte? Motivera ditt/ert svar.

Länkar:
Medieombudsmannens hemsida
Kopieringsunderlag Pressetiska regler

Medievärlden: PO om bilderna på Kate Middleton
Medievärlden: Ett horribelt publiceringsbeslut
Expressen: Nakenbilderna på Kate får kungahuset se rött

Kopplingar till skolans styrdokument

Övergripande mål i grundskolans läroplan

Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola:

– kan använda såväl digitala som andra verktyg och medier för kunskapssökande, informationsbearbetning, problemlösning, skapande, kommunikation och lärande,
– kan använda sig av ett kritiskt tänkande och självständigt formulera ståndpunkter grundade på kunskaper och etiska överväganden,
– kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga,
– har fått kunskaper om samhällets lagar och normer,

1 Genusperspektivet

Granska rubriker och bilder i din tidning, eller i flera tidningar under en vecka. Klipp ut eller (om det är digitalt) kopiera rubriker och bilder från veckans tidningar – eller för bara statistik. Gör statistik på hur många män och kvinnor som förekommer i rubriker eller på bilder. Försök även notera vilken social roll dessa människor har i samhället.

Sammanställ era resultat och diskutera varför det är som det är. Bör det ske en ändring eller är det okej som det är? Se till att motivera era åsikter noga!

2 Ungdomar i rubriker och bilder

Upprepa konceptet från 1. men ta reda på hur ofta människor under 20 år förekommer i rubriker eller på bilder. Ta med även sportsidorna. Traditionellt brukar de sidorna höja andelen ungdomar.

Sammanställ era resultat och diskutera varför det är som det är. Bör det ske en ändring eller är det okej som det är? Se till att motivera era åsikter noga!

3 Egna rubriker

Rubrikbild 3Klipp bort rubriker och skriv egna. Det här är en klassisk övning för att öva läsförståelse. Den går att använda i svenska  som övning i ren läsförståelse, eller i andra ämnen för att vinkla rubriker mot speciell ämneskunskap. Låt eleverna välja intressanta artiklar under en vecka och sedan ta bort rubriken så att andra elever sedan kan skriva nya.

Arbetsgång:

A. Arbeta gärna två och två och låt varje elevpar välja ut tio artklar från vilka de sedan tar bort rubriken.

B. Låt alla elever läsa dessa texten i dessa länkar för att skaffa sig kunskap om hur man skriver en rubrik:

C. Elevparen byter sedan artiklar och skriver egna rubriker.

D. Visa de bortklippta rubrikerna och jämför.