Om lektionen

_

Förberedelser

-

Syfte

-

Tidningar till klassrummet

Kontakta respektive lokaltidning för beställning av klassuppsättning.

Källkritik


  Publicerad: 10 augusti 2013
Tema: Källkritik

Källkritik

Journalistens uppgift är att granska och informera. För tidningar är det viktigt att inte bli ett språkrör för politiker, tjänstemän och olika intressegrupper, utan istället ge olika perspektiv på ett problem.

Elever uppfattar ofta texter på internet, i tidningar och i läroböcker som absoluta sanningar från någon högre, oidentifierbar källa. För att man ska kunna bedöma nyheter och värdera en uppgifts pålitlighet anger medier var de hämtat informationen från. När man läser tidningen litar man förmodligen på att journalisterna som har skrivit artikeln har kollat sina källor. De skriver till exempel ”Det sa medieforskaren Britta Bergkvist”. Eller: ”enligt en ny undersökning från Statistiska centralbyrån”. Eller så skriver de namnet på nyhetsbyrån de fått informationen ifrån: TT, Reuters och så vidare.

Lika viktigt som det är för journalister att förhålla sig kritisk inför källor, är det för läsaren att förhålla sig ifrågasättande inför information i medier. För att skilja bra från tvivelaktig information kan man kontrollera källans trovärdighet, tillförlitlighet, rimlighet och referenser genom att fundera på följande frågor:

  • Vem är avsändaren? Är det tidningen eller radio-/tv-nyheternas egen nyhet? Har de en korrespondent på plats eller har de fått materialet av någon annan? Är det en av tidningens journalister som skrivit, eller en frilans?
  • Varifrån kommer bilderna? Är de tagna nu eller är det arkivbilder? Ett exempel: Efter händelserna den 11 september 2001 då kapade plan flög in i World Trade Centrer i New York, visade svenska tv-nyheter palestinier som stojade och var glada. När en reporter åkte dit och följde upp visade det sig att personerna som filmats varit glada för någonting helt annat och deras glädje hade inget med terrorattackerna att göra. Videoklippet togs ur sitt riktiga sammanhang och användes för att ”visa” något som inte alls stämde. I efterhand försvarade sig en nyhetschef med att man trott att det stämde.
  • Vilka val har gjorts? Du ska också förhålla dig kritisk till det urval av nyheter som gjorts. Varför har man valt att publicera den här nyheten tror du? Vem är det som får uttala sig – och inte? Vem som uttalar sig påverkar förstås hur händelser beskrivs. Tänk dig till exempel om en tidning skriver om festival – och antingen bara låter unga festivaldeltagare uttala sig eller bara föräldrar. Det skulle bli två helt olika artiklar, eller hur? Tänk dig då samma sak om tidningen skriver om en skandal kring Sveriges statsminister och antingen bara låter folk från statsministerns parti uttala sig – eller bara folk från oppositionspartiet.

Här kommer en kort övning i källkritik
Du kan låta eleverna läsa denna korta text. Vi säger att det är en text som de ser läser på en sajt eller i en tidning. På ett par ställen i texten finns det anledning att tänka till och ha ett vaksamt öga. Kan de identifiera de ställena? Hur många är de? Läs texten och räkna sedan.

”Enligt en ny undersökning är det farligt att borsta tänderna med färgad tandkräm. Allt fler borstar tänderna med färgad tandkräm visar en rundringning. Experter anser att den färgade tandkrämen kan ge upphov till tandköttscancer. Detta har dock folktandvården velat hålla tyst om, uppger initierade källor. När detta blev känt bland föräldrar blev det en folkstorm.”

Räkna:

  • Jag borde vara källkritisk på 3 ställen i texten
  • Jag borde vara källkritisk på 4 ställen i texten
  • Jag borde vara källkritisk på 6 ställen i texten

Rätt svar: På sex ställen! Så här:

  1. ”Enligt en ny undersökning” – Vem ligger bakom undersökning, vad är syftet med den, hur gick undersökningen till?
  2. ”Allt fler” – Hur många är allt fler?
  3. ”En rundringning” – hur många har man ringt till? Alla?
  4. ”Experter anser” – Vilka experter då, finns det andra experter som tycker annorlunda?
  5. ”Uppger initierade källor” – varför får vi inte veta källorna?
  6. ”Det blev en folkstorm” – Hur många ska reagera för att det ska räknas som folkstorm?

Källkritik på internet
Det som skiljer internet från andra medier är att du inom sekunder efter att man knappat in något har tillgång till hundratusentals sidor med information. Men – man har ofta ingen aning om vem som ligger bakom dem. En stor del av texterna har inget namn längst ned som visar vem som skrivit dem. Ingen myndighet eller någon annan har granskat texternas sanningshalt innan de publicerats. Det är upp till dig att kontrollera och avgöra.

Internet kallas ibland det demokratiska mediet. Här kan vem som helst som har tillgång till en dator publicera i princip vad som helst. Man kan söka sin egen information och sina egna källor. Men det gör det också svårt för en internetanvändare att veta vad man ska lita på:

  • Oklara platser. Att en hemsida heter www.susannasvensson.se säger ingenting om att den som registrerat den och betalat för den heter Susanna Svensson eller kommer från Sverige. Den kan lika gärna ligga på ett webbhotell i Japan eller USA.
  • Snabbhet. Det som finns på internet förändras hela tiden. En text kan uppdateras eller raderas på ett par sekunder. Någon kan hacka sidan och ändra det som står där.

Hur gör du då om du vill kontrollera att något stämmer? Vilka hemsidor kan du lita på?
Och hur vet du att det du tror är sant verkligen är sant?

Några knep
För att avgöra om en webbplats är trovärdig kan man se på vilka andra sajter som länkar till sidan genom att skriva in link: före adressen på sidan. Det vill säga link: www.susannasvensson.se. Är det flera pålitliga sidor från till exempel myndigheter som länkat till sidan kanske du drar slutsatsen att den verkar pålitlig. Vad säger sidans internetadress? Du kan också googla hela hemsidesadressen och se om du får upp mer information om den, och se mer detaljer genom att skriva in adressen på www.easywhois.com.

Framförallt kan du ställa dig frågorna vem, var, vad, varför, vad, när och hur?

Vem?
Vem ligger bakom sidan? Är det en myndighet, en organisation, ett företag, en privatperson, är det någon som kan ämnet, är det någon du litar på?
Kan du ta kontakt med den som gjort sidan, upphovsmannen? Finns kontaktuppgifter på sidan? Vem har skrivit texten? Är namnet utsatt? Har du hört talas om personer eller organisationen förut? Vem är tänkt att läsa det som står på sidan?

Varför?
Varför tror du den här hemsidan har skapats? Är avsikten att sprida information, skapa debatt, sprida en åsikt att underhålla eller kanske tjäna pengar? Vill den som gjort sidan sälja något eller presentera sig själv? Tjänar de pengar på banners eller pop-upfönster?

Vad?
Vad hittar du för information på sidan? Verkar det vara personliga åsikter eller fakta som står på sidan? Verkar det pålitligt? Saknas några viktiga detaljer? Stämmer det med saker du redan vet?

När?
Ibland blir sidor stående. Om informationen är från 2005 kanske något har blivit förlegat. När skrevs eller uppdaterades sidan? Fungerar länkarna på den?

Hur?
Hur hittade du dit? Hittade du adressen hos en pålitlig källa? Hur ser sidan ut? Är det stavfel i texterna? Det är enkelt att utge sig för att vara seriös genom att göra en proffsig hemsida. På samma sätt kan en serös sida se trist och omodern ut. Fundera på hur du ”läser” olika webbplatsers utseenden.


”Källkritik – att hitta korrekt information på Internet”
. I den här filmen från sajten Internetkunskap, får du lära dig de viktigaste grunderna i att tänka kritiskt och hitta korrekt information på internet samt tips på webbplatser där du kan hitta användbar och pålitlig information, beroende på vad det är du letar efter.

Om lektionen

_

Förberedelser

-

Syfte

-

Tidningar till klassrummet

Kontakta respektive lokaltidning för beställning av klassuppsättning.