Om lektionen

Årskurs 4-6, Årskurs 7-9 GE 40 minuter plus fördjupning

Förberedelser

Inga särskilda

Syfte

Att veta vad som orsakar jordbävningar och kunna göra jämförelser mellan drabbade länder.

Tidningar till klassrummet

Kontakta respektive lokaltidning för beställning av klassuppsättning.

Om jordbävningar


  Publicerad: 01 januari 2018

Då och då får vi rapporter om jordbävningar och dess konsekvenser från runt om i världen. För ett par år sedan inträffade två stora jordbävningar med förödande följder för befolkningen i Japan och Ecuador. Det här lektionsförslaget kretsar kring vad som orsakar jordbävningar, hur vi mäter styrkan av utbrott och hur människor drabbas. En uppgift är också att kunna göra jämförelser platserna emellan, göra matematiska uppskattningar och kolla vilka källor som journalisterna använt sig av till sina artiklar.

A – introduktion

Utbrott i Japan och Ecuador

De svåra jordbävningarna i Japan och Ecuador kan ge anledning till samtal om varför och hur jordjordbävningar uppstår och vilka områden på jorden som är mest hotade. Genom att använda det anpassade Google-sökfältet längst ned på denna sida, avgränsas sökområdet till svenska nyhetstidningar. Använd exempelvis sökorden ”japan jordbävning” för att få fram tidningsartiklar om detta. Hos Sveriges Radio och SVT finns också följande:

• Japan

Sveriges Radio

svt.se

• Ecuador

Sveriges Radio

svt.se

Vad händer vid en jordbävning?

Förklara vad som händer vid utbrott. Fakta finns här:

Artiklar på temat jordbävningar hos Sverige Radio: Länk

Naturhistoriska riksmuseet förklarar jordbävningar och rörelser i jordskorpan: Länk

 

Hur mäter man jordbävningar?

Förklara för eleverna vad som menas med richterskalan. När man skall klassificera en jordbävning kan man mäta antingen dess magnitud eller dess intensitet. Magnituden är ett mått på den mängd energi som frigjorts och intensiteten är ett mått på hur mycket marken skakat vid en speciell plats. Magnituden mäts oftast med richterskalan.

Här förklarar Illustrerad vetenskap om mätningar: Länk

Vilka storstäder är mest hotade? Illustrerad vetenskap om de tio städer som skulle drabbas värst av jordbävningar: Länk

 

Avsluta introduktionen här. I nästa steg låter vi eleverna aktiveras genom att själva söka information om två jordbävningskatastrofer.

B – aktivitet

Mediernas bevakning av utbrotten i Japan och Ecuador. Låt eleverna själva fördjupa sig i mediernas rapportering om vad som hände i respektive land med fokus på jämförelser. Använd det anpassade Google-sökfältet längst ned på denna sida för att avgränsa sökningen till nyhetsrapportering. Ange sökorden ”Ecuador jordbävning” respektive ”Japan jordbävning” för att ta del av nyheterna kring dessa.

 

När eleverna ska göra sina jämförelser kan de vara hjälpta av att ha ett par artiklar utskrivna på papper. Uppmana eleverna att föra anteckningar så att det lätt kan se och jämföra båda utbrotten. Låt gärna eleverna arbeta i grupp och avsluta arbetet med diskussion kring frågorna.

Förslag på frågor:

• Läs båda artiklarna och lokalisera platserna på kartan.

• När skedde första utbrottet?

• När kom efterskalven?

• Var var epicentrum/mitten?

• Hur kraftfulla var utbrotten på richtersskalan?

• Hur stort område drabbades? Jämför antalet med landskap eller kommuner i Sverige.

• Hur många drabbades? Döda och skadade. Jämför antalet med någon plats i Sverige.

• Vilka skador har rapporterats?

• Vilka varningar gick ut?

• Hur skyddade sig människorna? Ge exempel!

• Vilka källor har journalisterna använt sig av? Ge exempel! Finns ögonvittnen i artiklarna?

• Hur var läget när artikeln skrevs? Vilken dag uppdaterades den?

Extra: Grafik och faktarutor

Låt eleverna avsluta arbetet med att göra faktarutor som komplement till artiklarna och/eller rita förklarande grafik.

C – fördjupning

För den som vill veta mer om jordbävningar rekommenderar vi Illustrerad vetenskaps temasidor. Där har de samlat sina bästa artiklar om jordbävningar och skriver bland annat: Jordskalv är ett av de farligaste naturfenomenen. Det är dock inte skakningarna som dödar. Det är följder som kollapsade byggnader, jordskred och tsunamier. Värst drabbas ofta länder i tredje världen, där man inte har råd att förebygga skadorna.

Koppling till skolans styrdokument

Lgr 11, reviderad 2018-07-01
Geografi
Syfte

Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla kunskaper om jordens varierande livsmiljöer, deras utveckling, föränderlighet, resurser och sårbarhet, samt om
möjligheter och problem med att möjliggöra hållbar utveckling. I samband med frågor om hållbar utveckling ska eleverna ges möjlighet att analysera till exempel konsekvenser av en
klimatförändrad värld, tillgång till vattenresurser och odlingsbar mark, naturgivna risker och hot, naturresursanvändning och resurskonflikter samt social rättvisa och solidaritet utifrån olika perspektiv som kön, sexualitet, klass och etnicitet.

I undervisningen ska eleverna ges möjlighet att samla in, bearbeta, kritiskt tolka och värdera rumsliga data samt att formulera och visualisera resultat i form av texter, kartor, bilder, modeller, tabeller och diagram.

 

 

Om lektionen

Årskurs 4-6, Årskurs 7-9 GE 40 minuter plus fördjupning

Förberedelser

Inga särskilda

Syfte

Att veta vad som orsakar jordbävningar och kunna göra jämförelser mellan drabbade länder.

Tidningar till klassrummet

Kontakta respektive lokaltidning för beställning av klassuppsättning.