Mediediet på schemat


  Publicerad: 30 maj 2022
Tema: Forskning, Länktips

Maarit Jaakkola, biträdande föreståndare vid Nordicom och forskare vid Göteborgs universitet som ligger bakom bloggen MIKologi, skrev nyligen ett inlägg om att prata om elevers mediediet på lektionstid. Men vad innebär det rent konkret?

– Det handlar helt enkelt om att synliggöra vad man väljer ut från ”mediemenyn”, alltså utbudet som finns, säger Maarit Jaakkola.

Sedan årsskiftet har Maarit Jaakkola bloggat på MIKologi, en del av Göteborg stads lärtorg. Där ges ingångar till MIK-undervisning utifrån ett forskningsbaserat perspektiv. Svenskars medieanvändning har aktualiserats genom Mediebarometern 2021, som till exempel visar att barn och unga använder Tiktok som nyhetskälla oftare än etablerade nyhetsmedier. Maarit Jaakkola skriver i ett blogginlägg att ett individperspektiv på det hon kallar för mediekost är viktigt i undervisningen om medie- och informationskunnighet (MIK).

Vad menas med mediekost?

– Jag använder begreppen ”mediekost” och ”mediediet” som metaforer för att beskriva medieintaget på individnivå. Det handlar helt enkelt om att synliggöra vad man väljer ut från ”mediemenyn”, alltså utbudet som finns, säger Maarit Jaakkola.

– När man pratar om medier pratar man ofta om utbudet utifrån strukturerna på en ganska övergripande nivå, men det är ju en lika intressant fråga för en viss grupp vad medborgare och konsumenter faktiskt plockar ut ur denna meny och får ut av det – de individuella medievalen kan se väldigt olika ut. Genom att greppa sitt eget förhållande till medier, eller ta reda på någon annans preferenser, kan man sätta fingret på vad som egentligen upplevs som meningsfullt och relevant när det handlar om att använda medier, fortsätter hon.

Maarit Jaakkola poängterar samtidigt att begreppen inte ska förvandlas till ett ramverk för kontroll, där det dras slutsatser om vad som är god respektive dålig mediekonsumtion. Datorspelande är ett sådant exempel.

– Då drar man lätt den slutsatsen att nyheter är nyttiga medan, till exempel, spelandet är onyttigt, vilket kan åsamka skada genom att förmedla ganska utdaterade attityder. Diskussioner som den om skärmtiden landar ofta inlåst i frågan om volymen och förbiser att publiken kan lära sig mycket nytt från olika typer av innehåll och agerande, säger hon.

Diskussioner om mediekost bör i stället ligga på självreflektion och att eventuellt jämföra den med genomsnittet för befolkningen. På så vis kan man som elev, lärare eller förälder få perspektiv på sina egna medievanor.

– Det är därmed värt att framhålla att det inte finns — eller ska finnas —någon ”mediekostcirkel” med rekommendationer.

Varför ska man undervisa om medievanor?

– Genom att diskutera medieanvändningen kan man minska klyftan mellan formellt och informellt lärande som ofta finns i skolan. Mediediet kan ge autentiskt underlag för att diskutera medieval och medveten medieanvändning, mediepåverkan och kritisk medie- och informationskunnighet. När diskussionen relateras till elevens vardagliga liv blir det högst relevant och intressant. Genom att titta på de andras personliga val kan man även förstå hur olikt människorna förhåller sig till olika typer av medier och medieinnehåll. Lika intressant som att titta på den egna mediedieten kan även vara att kartlägga de gruppers mediekonsumtion som man vet minst om – till exempel mor- och farföräldrar.

Maarits tips för att arbeta med frågan i sin undervisning är att väcka diskussion om ungas medievanor. Det kan handla om att rita tankekartor med viktiga medier eller att eleverna skriver mediejournal under en begränsad period. Hon slår samtidigt ett slag för pedagogiserad forskning och tipsar bland annat om ett kommande undervisningshäfte till Nordicoms Mediebarometern med uppgifter som kan tillämpas i klassrummet.

– Håll koll på Nordicoms webbsida eller NordMedia Network!

Läs Maarit Jaakkolas blogginlägg för fler tips. Du hittar det här.

Prenumerera på Mediekompass nyhetsbrev för att ta del av nyheter från MIK-världen före alla andra. Klicka här.