Lektionstips Skrivarskola Nutidskryss

1. AI och skolan

Läs debattartikeln ”Förbjud inlämningsuppgifter i skolan”, av läraren Mårten Hemström i Svenska Dagbladet samt ett svar från Piratpartiets partiledare Katarina Stensson, ”Skolan behöver nya tankesätt – inte förbud”. Diskutera frågorna tillsammans.

  1. Vad är skribenternas ståndpunkter vad gäller AI som verktyg i skolan? Vilka argument framför de för att stödja sina ståndpunkter?
  2. Vilka för- och nackdelar finns det med inlämningsuppgifter i skolan? Vad kan man göra för att säkerställa att inlämningsuppgifter används på ett meningsfullt sätt?
  3. Katarina Stensson talar om vikten av att integrera AI på ett meningsfullt sätt i skolan. Vad tror du är fördelarna respektive nackdelarna med att använda AI i undervisningen?
  4. Enligt Stensson kan elever lära sig mer om teknik genom att använda den på ett konstruktivt sätt i klassrummet. Vilka exempel lyfter hon? Kan ni komma på fler användningsområden för AI för lärande på ett mer effektivt sätt.

2. Pröva AI i skolan

Lägg in instruktioner till en inlämningsuppgift i ChatGPT eller liknande verktyg och be om källor. Gör en gemensam faktagranskning av texten ni får tillbaka.

  • Kolla källan. Finns källan på riktigt? Är den trovärdig? Vad står i källan? Stämmer det med svaret?
  • När är källan från? Är den fortfarande aktuell?
  • Stämmer uppgifterna? Kontrollera mot andra källor.
  • Kolla språket. Är det korrekt? Behövs några justeringar av språket för att texten ska bli mer trovärdig?

3. Pröva AI hemma

Kom tillsammans överens om en inlämnings- eller skrivuppgift av den typ ni brukar få göra. Sätt upp en tidsgräns för hur lång tid uppgiften får ta att göra. Dra lott om vilka i klassen som ska:

  • ta hjälp av AI för att lösa  uppgiften,
  • ta hjälp av föräldrar eller syskon,
  • jobba med uppgiften helt utan hjälp.

Ta med era texter till skolan och jämför dem. Ställ kontrollfrågor kring innehållet till varandra. Resonera kring vilken typ av lärande som sker med de tre olika sätten att arbeta med uppgiften.

4. Skriv ett debattinlägg

Skriv en debattartikel där du tar ställning till artificiell intelligens utifrån en synvinkel som intresserar dig. Skicka texten till din lokaltidning.

I ett uppmärksammat rättsfall friades en misstänkt man som tidigare dömts till tre år fängelse för barnvåldtäkt. Hovrätten hade svårt att tolka innebörden av ordet snippa. Händelsen blev snabbt en nyhetssnackis och kampanjen #JagVetVadEnSnippaÄr startades i sociala medier.

Vad handlar snippa-fallet om?

Lyssna på Sveriges Radio P4 Göteborgs genomgång av domen här.

Att diskutera: Varför friades mannen? Varför rörde det upp känslor hos många och vilka reaktioner blev det? Vad menar åklagaren att domen kan få för konsekvenser?

Vad betyder snippa?

RFSU reder ut här och Ungdomsmottagningen beskriver snippans anatomi.

Kan ordet snippa ha olika betydelse för vuxna och barn? Och vad säger den ordbok som Hovrätten lutade sig mot i sin bedömning? Emma Sköldberg, professor i svenska språket på Göteborgs universitet förklarar.

”Snippa-domen” i nyhetsmedierna

Både bland åsiktstexter och på nyhetsplats har domen diskuterats den senaste veckan. Kolla om fallet har debatterats på ledarplats i er lokaltidning den senaste veckan eller välj ut någon av texterna nedan. Låt eleverna läsa texterna och diskutera med varandra.

Vad är skribentens tes? Vilka argument lyfter texten? Jämför. Skiljer sig argumentationen åt mellan texterna? Hur?

Influencern Pontus Rasmusson följs av hundratusentals barn och räknas som en av Sveriges mäktigaste influencers, enligt Mediebarometern. Han har gjort sig ett namn genom att göra olika utmaningar, eller challenges, på Youtube.

Nu lyfts kritik om att Rasmusson ska ha lurat barn på pengar och att han ofta anspelar på sex i sina videos som riktar sig till en väldigt ung målgrupp. Bland annat har Svenska Dagbladet gjort en hel dokumentär podcast om Rasmusson, ”Barnidolen och skandalerna”.

Ta tillfället i akt och diskutera influencers makt, metoder och knep i klassrummet. Får en influencer verkligen säga och göra vad den vill utan konsekvenser? Vad vill vi ställa för krav på våra nya makthavare?

Lärarens förberedelser

Läs artikelserien om Pontus Rasmusson i SvD eller lyssna på den dokumentära podcasten Blenda.

Värderingsövning

Börja med att ta tempen i klassen. Visa en bild på Pontus Rasmusson och berätta om vad som har hänt. Hur många i klassen känner till honom? Vad är han känd för? Känner de till att han har blivit granskad? Och vad innebär det?

Förbered klassrummet för en fyra hörn-övning. Ett hörn för “ja”, ett för “ibland/kanske”, ett för “nej” och ett för “annan åsikt”. Läraren läser upp påståendet och svarsalternativen. Eleverna ställer sig sedan vid det svar de tycker passar bäst in på deras åsikt. Avsluta varje påstående eller fråga med en kort diskussion, där några elever kan få motivera hur de tänker.

FRÅGA: Är influencers makthavare?

  • Ja, de har väldigt mycket makt.
  • Ibland, men inte i viktiga frågor.
  • Nej, de har ingen makt.
  • Annan åsikt.

PÅSTÅENDE: Pontus Rasmusson är en viktig förebild för barn.

  • Ja, han lyfter ämnen som är viktiga för barn.
  • Ibland, men inte alltid.
  • Nej, han går ofta över gränsen.
  • Annan åsikt.

PÅSTÅENDE: Det ska vara tillåtet för influencers att sälja saker till barn.

  • Ja, självklart ska de det.
  • Ibland, det beror på vad de säljer.
  • Nej, det är inte rätt att sälja saker till barn.
  • Annan åsikt.

PÅSTÅENDE: Influencers är bra på att reklammärka sitt innehåll.

  • Ja, för det mesta.
  • Ibland, men långt ifrån alltid.
  • Nej, de gör det väldigt sällan.
  • Annan åsikt.

PÅSTÅENDE: Vuxna har bra koll på som försiggår på Tiktok och Youtube.

  • Ja, för det mesta.
  • Ibland, men oftast inte.
  • Nej, de vet ingenting.
  • Annan åsikt.

PÅSTÅENDE: Influencers ska få prata om vad de vill och bete sig hur som helst.

  • Ja, alla får ta eget ansvar för vad de väljer att titta på.
  • Ibland, men de måste försöka vara goda förebilder.
  • Nej, de har som makthavare ett viktigt ansvar mot sina följare.
  • Annan åsikt.

PÅSTÅENDE: Det är fel att Pontus Rasmusson granskas och kritiseras.  

  • Ja, han har inte gjort något fel.
  • Kanske, men han har inte gjort något olagligt.
  • Nej, det är viktigt att han granskas av media.
  • Annan åsikt.

PÅSTÅENDE: Media borde granska fler influencers som riktar sig mot barn och unga.

  • Ja, många gör övertramp.
  • Ibland, men de flesta gör rätt för sig.
  • Nej, media ska inte lägga sig i.
  • Annan åsikt.

Följ upp med samtal om på vilket sätt granskningen kan förändra Pontus Rasmussons innehåll men också om vilka regler som bör gälla på Youtube, Tiktok, Instagram och andra sociala medier.

Vidare läsning

Läs mer om informationssökning och källkritik i vår skrivarskola Publicistguiden eller gör Mediekompass källkritiksquiz här.

Koppling till styrdokument

Samhällskunskap, centralt innehåll, åk 4-6

Information och kommunikation

  • Mediernas roll som informationsspridare, opinionsbildare och granskare av sam­hällets makthavare samt som underhållare.
  • Hur digitala och andra medier kan användas ansvarsfullt utifrån sociala, etiska och rättsliga aspekter.

Granskning av samhällsfrågor

  • Aktuella samhällsfrågor och olika perspektiv på dessa.
  • Hur budskap, avsändare och syfte kan urskiljas och granskas med ett käll­kri­tiskt förhållningssätt i såväl digitala medier som i andra typer av källor som rör samhällsfrågor.

Samhällskunskap, centralt innehåll, åk 7-9

Information och kommunikation

  • Hur media produceras, distribueras och konsumeras samt vilka möjligheter och svårigheter det kan innebära för mediernas roll i ett demokratiskt sam­hälle.

Granskning av samhällsfrågor

  • Lokala, nationella och globala samhällsfrågor och olika perspektiv på dessa.
  • Kritisk granskning av information, ståndpunkter och argument som rör sam­hälls­frågor i såväl digitala medier som i andra typer av källor.

Introduktion

Det slog ner som en bomb när den högsta domstolen i USA i juni 2022 rev upp domstolsbeslutet Roe mot Wade, som sedan 1973 garanterat amerikanska kvinnor rätt till abort. Restriktiva abortlagar har redan införts eller är på väg att införas i en del delstater. Det tidigare domstolsbeslutet gjorde att kvinnor enligt den amerikanska konstitutionen var garanterade rätt till abort fram till graviditetsvecka 24.

Enligt Amnesty har 26 länder i världen helt och hållet förbjudit abort och varje år genomförs 20 miljoner osäkra aborter i världen. De farliga och olagliga aborterna leder till att 47 000 flickor och kvinnor dör varje år, enligt WHO.

I den här uppgiften ska eleverna få synliggöra, genom en välbeprövad faktakollsmetod, sanningshalten i olika påståenden om aborträtt.

Förberedelse för läraren

Börja med att läsa igenom instruktionerna och de länkar som finns med i uppgiften. Check! Please! har en enkel och praktisk guide till SIFT-metoden som kan vara klok att skumma igenom som förberedelse till passen. Eleverna kan även förberedas genom Nyhetsvärderarens självtest, där de får praktiska tips på hur de undersöker påståenden och tvivelaktiga källor.

Det kan också vara bra att vara inläst på hur abortlagstiftningen i Sverige är utformad. 1177 beskriver vår lagstiftning här.

Längst ner finns en samling länkar som kan vara användbara för eleverna när de granskar sina källor.

Bestäm även om uppgiften ska göras enskilt, i par eller i grupp. Ett förslag på presentationssätt ges längre ner.

Uppgift 1: Är aborträtten hotad i Europa?

Inled passet med att lyssna på SvD:s podd Dagens story, där utrikeskorrespondenten Teresa Küchler reder ut hoten mot aborträtten i Europa och hur abortlagstiftningen är utformad i olika europeiska länder. Registrera ett kostnadsfritt skolkonto på SvD här.

Besvara frågorna:

  • Vad anger Teresa Küchler som skäl till att det är enklare att göra abort i Europa än i USA?
  • Vad är statusen för den svenska och europeiska aborträtten, enligt podden?
  • Vilka länder i Europa har hårdast abortlagstiftning idag?
  • Vilka länder i Europa har de mest liberala abortlagarna?

Besvara frågorna i par eller enskilt. Podden kan lyssnas på gemensamt eller varje elev för sig.

Som avslutning kan eleverna diskutera om de kan lita på det som sägs i “Dagens story”. Be dem motivera sina svar.

Uppgift 2: Faktagranska som ett proffs

I grupper eller par ska eleverna nu på egen hand ta reda på fakta om aborträtt. Uppgiftens slutmål är att granska om påståendena stämmer, men själva vägen dit är det som ska presenteras.

Be eleverna undersöka något av följande påståenden.

Som faktagranskningsmetod använder eleverna SIFT-metoden och, så långt det är möjligt, de tips de fick i Nyhetsvärderarens självtest.

SIFT-metoden

S = Stop! Stanna upp. Vet du vem som delar detta? Vet du varför du litar på dem? Vet du vem det är eller deras koppling till ämnet? Vet du någonting om påståendet?
I = Investigate. Undersök källan. Kan du hitta bevis för att informationen är sann och stämmer? Vem har skrivit den? Är det någon du känner till? Om du kollar på en video om fördelarna med att dricka mjölk vill du säkert veta om det är mjölkindustrin som ligger bakom den.
F = Find better coverage. Hitta bättre bevakning. Har andra trovärdiga källor rapporterat om det du har hittat? Det är det här som kallas lateral läsning, att söka bortom källan.
T = Trace claims. Spåra material till dess ursprungskontext. Ibland kan något se bättre ut än vad det är. Försök hitta originalkällan till påståendet för att se om något har omtolkats, redigerats eller stöpts om.

En kvinna som läser tidningen vid ett skrivbord.

SIFT-metoden

Stop! Investigate! Find better coverage! Trace claims!

Presentation

Det är mycket viktigt att eleverna dokumenterar sin väg fram till svaren. De kan spara bevis som skärmdumpar och anteckna sina resonemang och slutsatser. Se till att de följer SIFT-metoden i sin redovisning.

Presentationen lämpar sig mycket väl som posterpresentation för en källkritikskväll på skolan. Eleverna kan bjuda in sina föräldrar som i sin tur får lära sig om faktagranskning när arbetet presenteras, likt det du finner i exemplet nedan, från en av upphovsmännen till SIFT-metoden, Mike Caulfield.

Tips på kostnadsfria faktagranskningsverktyg

Koppling till styrdokument

Samhällskunskap, åk 7-9, centralt innehåll

Rättigheter och rättsskipning

  • Friheter, rättigheter och skyldigheter i demokratiska samhällen. Dilemman som hänger samman med demokratiska rättigheter och skyldigheter, till exem­pel gränsen mellan yttrandefrihet och kränkningar i sociala medier.

Information och kommunikation

  • Hur media produceras, distribueras och konsumeras samt vilka möjligheter och svårigheter det kan innebära för mediernas roll i ett demokratiskt sam­hälle.

Granskning av samhällsfrågor

  • Lokala, nationella och globala samhällsfrågor och olika perspektiv på dessa.
  • Kritisk granskning av information, ståndpunkter och argument som rör sam­hälls­frågor i såväl digitala medier som i andra typer av källor.

Samhällskunskap 1b, gymnasieskolan, centralt innehåll

  • Mediers och informationsteknikens roll i samhället. Deras möjligheter att påverka människor och samhällsutvecklingen samt de möjligheter de ger människor att påverka. Mediers innehåll och nyhetsvärdering.
  • Källkritik. Metoder för att söka, kritiskt granska, värdera och bearbeta information från källor i digital och annan form.
  • Presentation i olika former, till exempel debatter, debattinlägg och rapporter.

Inför den internationella kvinnodagen den 8 mars kan det vara på sin plats att granska hur och i vilken utsträckning kvinnor representeras i media. I det globala nyhetsflödet förekommer kvinnor bara till en fjärdedel, trots att de utgör halva befolkningen, enligt rapporten Räkna med kvinnor som tagits fram av Göteborgs universitet. Det är också skillnad på hur kvinnor respektive män presenteras, och vad de får representera.

Med den här övningen får eleverna dels träna sig på att söka och tolka information från SCB och andra källor, och dels göra en egen undersökning. För grundskoleelever talar kursplanerna om att skapa förståelse för vår befolkningssammansättning och hur individer och grupper framställs i media. Gymnasieeleverna förväntas i högre grad utveckla förmågor att samla information och tolka denna med vetenskapliga metoder, exempelvis statistiska. Naturligtvis kan denna övning användas för att undersöka representationen av andra sociala grupper i svensk media, i jämförelse med befolkningssammansättningen enligt SCB.

Lärarens förberedelser

Som lärare kan du förbereda dig genom att läsa Räkna med kvinnor från Global Media Monitoring Project (Länk!)
Lärare som vill fördjupa sig i teorier om genussystem och social ordning kan läsa Yvonne Hirdmans Genussystemet – reflexioner kring kvinnors sociala underordning.

Inför lektionen

Läraren bör förbereda undervisningen genom att samla in ett antal lokala dagstidningar från en avgränsad period, exempelvis en vecka av samma tidning eller olika tidningar från samma dag. Eleverna behöver tillgång till internet för att hämta uppgifter från SCB och andra källor.

Genomförande

I Sverige är fördelningen mellan könen 50/50, men hur vet man det? Och hur ser det exakt ut i er kommun? Börja med att låta eleverna gå in på SCB:s hemsida där de kan undersöka befolkningssammansättningen i er kommun: (Länk!) Vill man fördjupa sig i statistik kan man även tar reda på åldersfördelning, utbildningsnivå, inkomstnivå och många andra faktorer som kan skilja mellan män och kvinnor.

Fördela därefter tidningarna i lagom stora arbetsgrupper och låt eleverna jämföra siffrorna från SCB med fördelningen av kvinnor och män i dagstidningarna. Beroende på elevernas ålder och hur mycket tid ni vill ägna detta kan uppgiften göras mer eller mindre komplicerad. För det yngre åldrarna kanske man nöjer sig med att räkna antalet kvinnor respektive män i artiklarna. För de äldre eleverna finns möjligheten att göra en kvantitativ undersökning av genusstyrd medierepresentation.

Man kan exempelvis titta på:

  • Skribenten: är texten skriven av en man eller kvinna?
  • Subjektet/objektet: handlar texten om en man eller kvinna? Får personen komma till tals eller beskrivs den bara?
  • Beskrivning: hur beskrivs män respektive kvinnor? Framhävs det privata eller det professionella? Används både för- och efternamn? Används prefixet ”kvinnlig” för att särskilja från en manlig norm, exempelvis “kvinnlig idrottare”?
  • Bild: hur skildras män respektive kvinnor? Var uppmärksam på om personen skildras som aktiv eller passiv, allvarlig eller glad, som professionell eller i hemmet, sexuellt eller inte.
  • Funktionen: vad representerar personen som texten handlar om? Är det en expert? Talesperson för företag/organisation? Representerar personen allmänhetens åsikt? Talar personen av egen erfarenhet eller som ögonvittne? Är det subjektet som är huvudperson i texten?
  • Bevakningsområde: i vilken grad skildras män respektive kvinnor inom olika områden som politik, ekonomi, kändisar/kultur, sport, brott/våld, socialt/rättsligt, vetenskap/hälsa?

Avslutning och diskussion

Diskutera vad ni kom fram till, representeras kvinnor och män i samma utsträckning? Skildras de på samma sätt?
Om ni finner en skev representation, vad kan det bero på? Lärare kan fördjupa sig i exempelvis Hirdmans teorier som nämnts ovan.
Och vad är egentligen problemet med skev representation? Kan det finnas demokratiska problem, exempelvis hur man utformar en politik om inte alla får höras?

Använd gärna den animerade filmen på 2,5 minuter från SKR om jämställd snöröjning i Karlskoga som underlag, som visar hur realpolitik kan förändras genom en annan synvinkel på problemen.

Läraren avgör själv om resultaten ska diskuteras öppet, eller om man vill ha muntliga eller skriftliga presentationer.

Introduktion

Den 8 april är det den Internationella Romadagen, romernas nationaldag. I Sverige har romer funnits sedan 1500-talet och är idag en av fem nationella minoriteter. Språket, romani chib, är också ett av våra minoritetsspråk. En del av de ceremonier som firas i samband med dagen hedrar minnet av förtryck och övergrepp mot folkgruppen. Enligt en undersökning av Länsstyrelsen känner många unga romer oro för att behandlas dåligt. De allra flesta är stolta över sin identitet men bara en tredjedel vågar berätta att de är romer.

1.  Vad känner du till om romer?
2. Romer är en nationell minoritet. Vad innebär det?

Fördjupning

Förklara några begrepp som eleverna behöver förstå, exempelvis: minoritet, diskriminering, etnisk, romer, samer och judar.

Aktivitet

För snart tio år sedan avslöjade Dagens nyheter att Polisen i Skåne hade upprättat ett register över romer, varav över tusen var barn. Liknande register över folkgruppen har gjorts tidigare i historien och det väckte många obehagliga minnen för romer i Sverige.

Värderingsövning

1. Låt var och en ta ställning enskilt.
2. Samtala parvis.
3. Lyft sedan några röster i hela klassen.

-Var det bra att Dagens Nyheter avslöjade polisens register?
Ja Nej Kanske
Varför/varför inte?

-Hur tror du det känns att vara med i ett sådant register hos polisen?
Bra Dåligt Vet inte
Varför/varför inte?

-Tycker du att polisen gjorde rätt när de gjorde ett register över romer?
Ja Nej Kanske
Varför/varför inte?

Avslutande öppen fråga:
-Varför tror du att diskriminering är förbjuden enligt svensk lag?

Uppföljning

Fördjupa kunskaperna genom att arbeta vidare med temat etniska minoriteter och minoritetsspråk.

Länktips:

Forum för Levande Historia: Antiziganism i historien och idag. 

UR: Andrea hälsar på hos Nadja. Ett av fem korta program om nationella minoriteter

Skolverket: Undervisa om den nationella minoriteten romer. 

Koppling till styrdokument

Samhällskunskap, åk 4-6, centralt innehåll (reviderad 2022-07-01)

  • De nationella minoriteterna judar, romer, urfolket samerna, sverigefinnar och tornedalingar: kultur, historia och rättigheter.

Svenska, åk 4-6, centralt innehåll (reviderad 2022-07-01)

  • Språkbruk i Sverige och Norden. Några svenska dialekter. De nordiska grannspråken. De nationella minoritetsspråken i Sverige.

De Olympiska Vinterspelen är i full gång i Peking, Kina. Förutom de hinder som coronapandemin har inneburit för tävlingarna har valet av plats varit i fokus. Kina är ett land som ofta kritiseras för att bryta mot mänskliga rättigheter. Rapporter gör gällande att etniska minoriteter förtrycks och massfängslas i stora omskolningsläger i regionen Xinjiang, den svenske förläggaren Gui Minhai sitter fortsatt fängslad på grumliga grunder och friheten för folket i Hong Kong håller på att kapas.

Vad vet vi om Kina?

Låt eleverna ta reda på fakta om Kina och diskutera sedan med klassen. Vad vet de om Kinas relation till mänskliga rättigheter? För grundskolan kan man ta hjälp av Globalis. För äldre elever kan Freedom House karta användas, där Kina kännetecknas av stäpeln ”Not Free”. Transparency International har en karta som mäter hur hög korruption det är i olika länder. Även den kan användas som faktagrund.

  • Är Kina en demokrati eller diktatur?
  • Flera länder har valt att diplomatiskt bojkotta OS. Vad innebär det?
  • Är det rätt eller fel att Sverige deltar? Vilka argument finns för och emot?

Övervakade journalister

Börja med att lyssna på Medierna i P1:s inslag från den 15 januari 2022 om hur nyhetsmedierna försöker skydda sig mot den kinesiska statens övervakning. Inslaget börjar 01.50 in i programmet. Diskutera sedan följande med klassen.

Debatten

Vad har svenska medier eller lokaltidningen skrivit om OS i Peking? Här är två exempel. Sök efter fler eller kolla igenom lokaltidningen från de senaste veckorna.

DN Ledare: Kina tar OS-guld – åtminstone i diktatur – DN.SE

Snart inleds OS – i en blodtörstig diktatur | Strömstads tidning (stromstadstidning.se)

Idrottsevenemang och diktaturer

Nästa vinter är det dags för fotbolls-VM i ytterligare en diktatur, Qatar. Många menar att både OS i Peking och VM i Qatar är s.k. ”sportwashing”. Diskutera följande med klassen.

  • Bör diktaturer få arrangera stora idrottsevenemang?
  • Tusentals gästarbetare ska, enligt rapporter, ha dött i bygget av de nya fotbollsarenorna. Vad kan omvärlden göra för att Qatar ska förbättra sig?
  • Varför tror ni att diktaturer så gärna vill arrangera dessa stora och ofta dyra evenemang?

I en artikel i Aftonbladet uppmärksammades nyligen att Engelska skolan i Täby har strikta regler för hur eleverna får klä sig. Samma situation ska  ha uppstått på Engelska Skolan i Borås, enligt Sveriges Radio. Som exempel nämndes att kjolar inte får vara för korta, tröjor inte för urringade eller byxorna för långt ner på rumpan. Skolministern Lina Axelsson Kihlbom sa dagen efter i ett uttalande på twitter att ”…mäta kjollängder på elever hör inte hemma i svensk skola”. Tidigare har en skola i Göteborg uppmärksammas för att de ville förbjuda så kallade ”becknarväskor”.

I den här uppgiften ställer vi oss frågan: Borde skolor få lov att bestämma vilka kläder elever ska ha på sig?

Vad säger lagen

Att få uttrycka sig fritt är grundlagsskyddat och gäller såväl i tal, skrift som i hur du klär dig.

I Skollagen står följande: Skolan ska förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på. Vidare ska utbildningen utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar och de mänskliga rättigheterna som människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet.

I Läroplanen, Lgr 11, kap 1 går följande att läsa:
Människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan kvinnor och män samt solidaritet mellan människor är de värden som skolan ska gestalta och förmedla.

Enligt skollagen 5 kap. 5 § får skolan lov att ha ordningsregler som ska utarbetas tillsammans med eleverna. Dessa får dock inte gå i strid med grundlagen. Kläder som uttrycker sexistiska åsikter eller hets mot folkgrupp kan dock förbjudas med hänvisning till brottsbalken. Att ha klädkod i exempelvis labbsalar är också tillåtet med hänsyn till arbetsmiljön.

Argument för och emot klädkod

Borde det vara tillåtet för skolor att bestämma hur elever och personal klär sig?

Vilka argument finns för?
Vilka argument finns emot?

Med utgångspunkt i den senaste tidens nyheter om Engelska skolans klädkoder kan eleverna tillsammans få hitta argument för och emot klädkod i skolan. Antingen kan uppgiften genomföras skriftligt, dvs att eleverna skriver en debattartikel, eller som ett muntligt anförande enskilt eller i grupp. Hur man skriver en debattartikel finner du i Publicistguiden som du hittar här.

Som förberedelse kan eleverna läsa en debattartikel av Barbara Bergström, VD och grundare av Engelska skolan.

Den 27 januari hedras minnet av alla de som föll offer under Förintelsen. Sedan 2001 har den varit en nationell minnesdag. År 2022 är det 77 år sedan förintelselägret Auschwitz-Birkenau befriades men än idag existerar antisemitiska föreställningar i samhället. Den här uppgiften grundar sig i att elever ska skapa sig förståelse för hur antisemitiska konspirationsteorier används i den rådande vaccindebatten.

Bakgrund

Inled passet med att eleverna tillsammans, eller enskilt, får läsa igenom materialet från Antisemitism då och nu, framtaget av Svenska Kommittén mot Antisemitism och Levande historia, för att bilda sig en uppfattning om vad antisemitism är och hur det verkar idag. Materialet går även att lyssna på. Efter läsningen kan elevernas kunskaper lyftas till helgrupp.

  • Vad vet eleverna om antisemitism?
  • Varför är det en aktuell fråga än idag?

Antisemitism och vaccinskeptiker

I många länder i Europa har det skett demonstrationer mot vaccinering och vaccinpass. I Tyskland, Tjeckien och Sverige har proteströrelsernas anhängare ibland använt en gul stjärna, mycket likt den som judar tvingades bära i ockuperade områden och i Nazityskland, tillsammans med ordet “ovaccinerad”. De jämför sig med nazisternas förföljelser av judar. Låt eleverna läsa en debattartikel av Caroline Källner på Forum för Levande Historia om varför det är att förvanska Förintelsen. Följande kan sedan diskuteras i grupper eller i helklass.

  • Hur menar Caroline Källner att användandet av symbolerna förminskar historisk fakta?
  • Källner skriver att antisemitiska föreställningar finns således i Sverige i dag. Därför är det allvarligt att vaccinmotståndare relativiserar Förintelsen, kanske utan att veta om det, och utan att vilja bidra till antisemitism. Vad menar hon med det?
  • Vem är Caroline Källner? Ta reda på så mycket som möjligt om skribenten. Vad gör henne till en trovärdig debattör?
  • Caroline Källner arbetar på Forum för levande historia. Vad är det för organisation? Vad gör den trovärdig?

Upptäck konspirationsteorier

En konspirationsteori skapas av att individer eller grupper tror att händelser och omständigheter, som exempelvis beslutet att Sverige har infört vaccinpass, är ett slags komplott som styrs av hemliga krafter. Hur upptäcker man konspirationsteorier eller att man för den delen själv sprider vilseledande information?

Europeiska kommissionen har tillsammans med Unesco tagit fram ett ramverk för hur man kan genomskåda konspirationsteorier och stoppa spridningen av dem. Förbered dig som lärare med att läsa igenom materialet innan passet påbörjas. Tänk på att det kan finnas elever som själva tror på konspirationsteorier, se därför till att planera ett pass som du tror kan passa den grupp som ska undervisas. Ett sätt att skapa möjlighet för dig att förbereda dig för diskussionerna kan vara att du själv väljer vilken konspirationsteori som klassen ska arbeta med. Ett exempel som har florerat på sociala medier både i Sverige och utomlands är konspirationsteorin Qanon. Du kan också låta eleverna välja vilken konspirationsteori ni ska arbeta med om du anser att det är lämpligt.

Låt eleverna ta reda på så mycket som möjligt om den valda konspirationsteorin och låt dem besvara frågorna nedan, som utgår från ovan nämnda ramverk.

  • Vilka ”bevis” läggs fram för att stödja konspirationsteorin?
  • Utpekas någon som ond eller god av de som sprider konspirationsteorin?
  • Skuldbeläggs någon människa eller grupp i konspirationsteorin?
  • Går det att finna något ursprung till var och när konspirationsteorin startade?
  • Hur och var sprids konspirationsteorin?
  • Vad säger etablerade medier, forskning och myndigheter om konspirationsteorin?

Uppgiften kan presenteras på olika sätt, t.ex. som individuell skriftlig inlämning eller muntligt i grupp. Kanske kan vissa av frågorna mynna ut i helklassdiskussioner om hur konspirationsteorier får fäste och vad man som medborgare kan göra för att synliggöra och säga ifrån.

Läs mer

Forum för levande historia: Förintelsens minnesdag

Forum för levande historia: Webbkurs för lärare – Svåra frågor i klassrummet

Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap: Konspirationsteorier och covid-19: mekanismerna bakom en snabbväxande samhällsutmaning.

 

 

När tolvåriga Catarina Neirynck dödshotades i sociala medier beslutade hon och kompisarna Elin Björk och Ellen Tengström att starta Näthatskampen. Nu hjälper de andra utsatta att sätta stopp för hot och trakasserier.

A Introduktion

Läs artikeln, Dödshotades på nätet – då startade vännerna kampanj mot hot och hat. Ta reda på hur Catarina Neirynck och hennes vänner Elin Björk och Ellen Tengström agerade när Catarina i höstas utsattes för kommentarer om sitt utseende och kort därefter också dödshotades på de sociala medier hon är aktiv i. Läs artikeln och diskutera!
• Catarina gjorde rätt när hoten började. Hur?
• Det gjorde även Elin. Hur?
• Varför la polisen ner Catarinas fall?
• Ellen blev också engagerad och tillsammans bildade de Näthatskampen. Hur lägger de upp arbetet inom Näthatskampen?
• Vilka kontaktar dem och vad frågar de om?
• Vilket genomslag har de fått?
• Har hoten mot Catarina upphört? Hotas de andra?
• Vilka tips ger de dem som kontaktar dem?
• Vad tror de att hoten beror på?
• Hur vill de att unga, skolan och vuxenvärlden ska agera vid näthat?
• Vad tycker ni att flickorna har gjort särskilt bra?
• Vilken betydelse tror ni att sådana här initiativ har?
• Varför kränker vissa?
• Vilken roll har skolan i social fostran?
• Hur ska övriga samhället agera?
• Saknas kunskap?

Sammanfatta vad ni kommit fram till och ge förslag:
– till unga människor
– till föräldrar
– till skolan
– till övriga samhället

Läs mer om och av Catarina, Elin och Ellen på:
– Facebook
– bloggen

Flickorna har gjort en enkät om mobbning och delat ut till skolor i Göteborg, för att kunna presentera relevant statistik. Om ni klassen vill använda enkäten så hittar ni den i bloggen den nionde januari 2015, eller via denna länk.

B Fördjupning

Vad är näthat?
Polisen ger här en beskrivning av vad näthat är. Ta reda på och gör listor på vad som är lagligt, olagligt och vad man ska göra om man blir utsatt.
Varför lades 96 procent av alla anmälningar ner av polis och åklagare? Av de anmälningar som Brottsförebyggande rådet (Brå) har granskat så lades 96 procent ner av polis eller åklagare. Läs mer om näthat hos Brå här.

Nyheter24 tar upp frågan om nedlagda anmälningar och åtta andra fakta om nätkränkningar. Ta del av de andra åtta här!

C Aktivitet

Näthatet engagerar debattörer, Anna Troberg, författare och debattör och Mårten Schultz, Institutet för Juridik och Internet har skrivit var sin debattartikel i ämnet. Låt eleverna hämta åsikter ur deras debattartiklar och anteckna några som de håller med om och kanske några andra som de vänder sig emot.

D Länkar

Dödshotades på nätet – då startade vännerna kampanj mot hot och hat, läs här.
Näthatskampen: Facebook och bloggen.
Vad är näthat?
Nio nya fakta, Nyheterna24.
Utsatta för näthat möts av polisens okunskap, läs här.
Rättsväsendet måste lära mer om näthat, läs här.

Koppling till skolans styrdokument. Lgr 11 (ej uppdaterad med skrivelser om digitalisering 1/7-2018)

Årskurs 4-6

SO
• Samhällets behov av lagstiftning, några olika lagar och påföljder samt kriminalitet och dess konsekvenser för individen, familjen och samhället.
RE
• Några etiska begrepp, till exempel rätt och orätt, jämlikhet och solidaritet.
• Vardagliga moraliska frågor som rör flickors och pojkars identiteter och roller,
jämställdhet, sexualitet, sexuell läggning samt utanförskap och kränkning.