Näthatskampen


  Publicerad: 01 januari 2019

När tolvåriga Catarina Neirynck dödshotades i sociala medier beslutade hon och kompisarna Elin Björk och Ellen Tengström att starta Näthatskampen. Nu hjälper de andra utsatta att sätta stopp för hot och trakasserier.

A Introduktion

Läs artikeln, Dödshotades på nätet – då startade vännerna kampanj mot hot och hat. Ta reda på hur Catarina Neirynck och hennes vänner Elin Björk och Ellen Tengström agerade när Catarina i höstas utsattes för kommentarer om sitt utseende och kort därefter också dödshotades på de sociala medier hon är aktiv i. Läs artikeln och diskutera!
• Catarina gjorde rätt när hoten började. Hur?
• Det gjorde även Elin. Hur?
• Varför la polisen ner Catarinas fall?
• Ellen blev också engagerad och tillsammans bildade de Näthatskampen. Hur lägger de upp arbetet inom Näthatskampen?
• Vilka kontaktar dem och vad frågar de om?
• Vilket genomslag har de fått?
• Har hoten mot Catarina upphört? Hotas de andra?
• Vilka tips ger de dem som kontaktar dem?
• Vad tror de att hoten beror på?
• Hur vill de att unga, skolan och vuxenvärlden ska agera vid näthat?
• Vad tycker ni att flickorna har gjort särskilt bra?
• Vilken betydelse tror ni att sådana här initiativ har?
• Varför kränker vissa?
• Vilken roll har skolan i social fostran?
• Hur ska övriga samhället agera?
• Saknas kunskap?

Sammanfatta vad ni kommit fram till och ge förslag:
– till unga människor
– till föräldrar
– till skolan
– till övriga samhället

Läs mer om och av Catarina, Elin och Ellen på:
Facebook
bloggen

Flickorna har gjort en enkät om mobbning och delat ut till skolor i Göteborg, för att kunna presentera relevant statistik. Om ni klassen vill använda enkäten så hittar ni den i bloggen den nionde januari 2015, eller via denna länk.

B Fördjupning

Vad är näthat?
Polisen ger här en beskrivning av vad näthat är. Ta reda på och gör listor på vad som är lagligt, olagligt och vad man ska göra om man blir utsatt.
Varför lades 96 procent av alla anmälningar ner av polis och åklagare? Av de anmälningar som Brottsförebyggande rådet (Brå) har granskat så lades 96 procent ner av polis eller åklagare. Läs mer om näthat hos Brå här.

Nyheter24 tar upp frågan om nedlagda anmälningar och åtta andra fakta om nätkränkningar. Ta del av de andra åtta här!

C Aktivitet

Näthatet engagerar debattörer, Anna Troberg, författare och debattör och Mårten Schultz, Institutet för Juridik och Internet har skrivit var sin debattartikel i ämnet. Låt eleverna hämta åsikter ur deras debattartiklar och anteckna några som de håller med om och kanske några andra som de vänder sig emot.

D Länkar

Dödshotades på nätet – då startade vännerna kampanj mot hot och hat, läs här.
Näthatskampen: Facebook och bloggen.
Vad är näthat?
Nio nya fakta, Nyheterna24.
Utsatta för näthat möts av polisens okunskap, läs här.
Rättsväsendet måste lära mer om näthat, läs här.

Koppling till skolans styrdokument. Lgr 11 (ej uppdaterad med skrivelser om digitalisering 1/7-2018)

Årskurs 4-6

SO
• Samhällets behov av lagstiftning, några olika lagar och påföljder samt kriminalitet och dess konsekvenser för individen, familjen och samhället.
RE
• Några etiska begrepp, till exempel rätt och orätt, jämlikhet och solidaritet.
• Vardagliga moraliska frågor som rör flickors och pojkars identiteter och roller,
jämställdhet, sexualitet, sexuell läggning samt utanförskap och kränkning.

Ett fiktivt liv


  Publicerad: 01 januari 2018

Här presenterar vi ett på ytan lustfyllt lektionsförslag, som kan fördjupas med diskussioner kring vad ett gott liv är. Vi har kallat uppgiften ”Ett fiktivt liv”, men den skulle också kunna heta ”Från vaggan till graven”. Uppgiften ska lösas, med klipp från dagstidningar, gamla eller nya, och starta med en födelseannons eller ett kort på en nyfödd baby och avslutas med en dödsannons. Vad händer däremellan?

A – introduktion

Presentera uppgiften

Visa eleverna hur du tänker dig att de ska lösa uppgiften, Ett fiktivt liv. Ska det bli en blädderbok, ett collage eller någon presentation på datorn? Välj en födelseannons eller babybild, som början till historien. Fortsätt med något från barndomen som bilder på familjen och bostad, någon favoritsak, en utflykt, en händelse och så vidare. Fortsätt sedan med något från ungdomen och vuxenlivet och avsluta med en dödsannons eller något annat som visar att livet är slut. Låt innehållet i dagstidningen styra berättelsen.

Bestäm hur roligt detta får bli. Ska eleverna hålla sig inom det rimliga eller är det fritt fram att fantisera ohejdat? Bestäm också hur lång tid som eleverna har på sig. Kanske ska du maximera antalet inlägg i historien? Ska eleverna arbeta i grupp eller enskilt? Ska de skriva bildtexter till sina inlägg eller ska det bli en muntlig berättelse?

B – aktivitet

Ett fiktivt liv

Nu är det elevernas tur. Se till att det finns dagstidningar, saxar, papper, tuschpennor och limstift. Tänk på att de ska hämta klipp från dagstidningens bilder, annonser, rubriker och kortare texter. Nedanstående arbetsbeskrivningen utgår från papperstidningar.

Arbetsgång:

• Uppmana eleverna att gå igenom tidningarna och samla på tänkbart innehåll till sina historier, för att sedan sortera i högar, behålla – kasta. Låt denna fas ta tid. Då har eleverna struktur på hela innehållet. Naturligtvis kan de fylla på under arbetets gång, men kanske inte när de väl börjar klistra upp sina klipp.

• När de känner sig säkra på innehållet kan de börja arrangera sina klipp. Om ni har bestämt att eleverna ska skriva bildtexter till sina klipp bör det finnas plats för det.

• Styr inte eleverna för mycket utan släpp dem fritt, när ni väl har bestämt vad som ska gälla för uppgiften.

• Låt eleverna redovisa i mindre grupper eller i hela klassen.

C – uppföljning

Fortsättning – Ett fiktivt liv

Här ger vi olika förslag på hur ni i klassen kan använda elevarbetena för olika moment i läroplanen.

• Vad är ett gott liv?

Låt eleverna komma med förslag och ge exempel på något ur deras presentationer som visar på ett gott liv. Finns det något i presentationerna som på ytan ser ut att vara ett bra liv, men kanske också har en annan sida? Diskutera begrepp som rikedom, trygghet, hälsa, samhällen, familj, kamratskap, utbildning …

• Olika texter

Låt eleverna välja delar ur presentationen och skriva brev, sms, berättelser och/eller dagbok.

• På engelska

Gör ordlistor, skriv korta texter på engelska eller översätt bildtexter och andra texter från svenska till engelska.

• Egna förslag på bearbetningar

Koppling till skolans styrdokument

Lgr 11

Svenska, centralt innehåll reviderat 2018-07-01
Årskurs 4-6

  • Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska uppbyggnad och språkliga drag. Skapande av texter där ord, bild och ljud samspelar, såväl med som utan digitala verktyg.
  • Muntliga presentationer och muntligt berättande för olika mottagare, om ämnen hämtade från vardag och skola. Stödord, bilder, digitala medier och verktyg samt andra hjälpmedel för att planera och genomföra en muntlig presentation. Hur gester och kroppsspråk kan påverka en presentation.
  • Ord, symboler och begrepp som används för att uttrycka känslor, kunskaper och åsikter. Ords och begrepps nyanser och värdeladdning.
  • Informationssökning i några olika medier och källor, till exempel i uppslagsböcker, genom intervjuer och via sökmotorer på internet.

Lgr 11

Religionskunskap, årskurs 4—6.

Ämnets syfte, reviderat 2018-07-01

  • Undervisningen ska stimulera eleverna att reflektera över olika livsfrågor, sin identitet och sitt etiska förhållningssätt. På så sätt ska undervisningen skapa förutsättningar för eleverna att utveckla en personlig livshållning och förståelse för sitt eget och andra människors sätt att tänka och leva.

Centralt innehåll, reviderat 2018-07-01.

  • Hur olika livsfrågor, till exempel vad som är viktigt i livet och vad det innebär att vara en bra kamrat, skildras i populärkulturen.
  • Hur olika livsfrågor, till exempel synen på kärlek och vad som händer efter döden, skildras i religioner och andra livsåskådningar.
  • Vardagliga moraliska frågor som rör flickors och pojkars identiteter och roller, jämställdhet, sexualitet, sexuell läggning samt utanförskap och kränkning.
  • Frågor om vad ett bra liv kan vara och vad det kan innebära att göra gott.

 

 

Traditioner i december


  Publicerad: 29 november 2015

Nu är alla dagstidningar fulla av jul. Redaktionerna skriver mer än någonsin och annonsavdelningarna säljer och gör annonser för fullt. Vi har nu årets mest innehållsrika tidningar och det är förstås en guldgruva att ösa ur i undervisningen om advent och jul. Det är bara fantasin som sätter gränser för vad ni kan göra av allt detta. Här ger vi ett förslag.

A Introduktion

INLEDNING
Vi föreslår att ni introducerar det här lektionsförslaget med att titta på det första avsnittet av årets julkalender, Tusen år till julafton 2015 och tillsammans läsa DN:s artikel Bister jul för barnen i årets julkalender. Kanske bli klassen inspirerad och vill se fler avsnitt tillsammans och efteråt diskutera hur det var förr?

BAktivitet

EN ALMANACKA I ADVENT OCH JUL
Traditionerna avlöser varandra i december och dagstidningarna bevakar hur det går till när vi firar. Samla på material ur dagstidningar och tillverka en advents- och julalmanacka. Fyll den med bilder, nyheter och klassens faktatexter som berättar om traditioner förr och nu. Den här uppgiften kan med fördel bli en följetong i klassen. Arbeta tillsammans eller gruppvis dag för dag. Diskutera julen som en glädjens högtid, men också hur den skapar överkonsumtion, utanförskap, stress och oro. Firar alla i klassen jul? Många muslimer firar inte jul. Varför?

Ge exempel på traditioner:

– som vi har skapat i vår tid.
– som vi firar nästan som man gjorde förr.
– som vi förändrat så att firandet passar oss bättre.

Till det här lektionsförslaget kan det vara bra att ha tillgång till papperstidningar. Då blir det enkelt att hitta illustrationer och fakta till almanackan.

historiesajten.se finns kortfattad fakta om våra jultraditioner.

C Fördjupning

Julprat med prästen och imamen
Julen firas på många olika sätt beroende på religion, kultur och tradition inom familjen och bekantskapskretsen. Vissa firar inte alls jul. Prästen Lisa Fröberg gör det, medan julen för imamen Mahmut Ongun är en dag som alla andra. Hans ”jul” är ramadan.
Läs artikeln Julprat med prästen och imamen. Skriv ner några citat från Lisa och Mahmut som ger svar på varför de firar respektive inte firar jul, men också uttalanden som visar på tolerans.

Koppling till skolans styrdokument

Lgr 11

Syfte – historia
Undervisningen ska ge eleverna förutsättningar att tillägna sig en historisk referensram och en fördjupad förståelse för nutiden.

Syfte – religion

Undervisningen ska även ge kunskap om och förståelse för hur kristna traditioner har
påverkat det svenska samhället och dess värderingar.
Genom undervisningen ska eleverna ges förutsättningar att kunna tolka kulturella uttryck
med anknytning till religiösa traditioner.

Spott och spe mot fotbollsdomare


  Publicerad: 13 april 2015

Fotbollssäsongen är igång. Män, kvinnor, pojkar och flickor tränar och spelar matcher på olika nivåer. Men vem ska döma alla dessa matcher? De senaste årens trend håller i sig. Allt fler domare slutar och färre utbildar sig. Finns det något samband mellan Zlatans ilska mot sitt straff på avstängningen i fyra matcher? Diskutera domarnas situation med dina elever och be dem fundera på vilka regler som ska gälla på och utanför spelplaner.

A – Introduktion

Zlatan rasar
Zlatan accepterade inte sitt straff för dåligt uppförande i samband med förlustmatchen mot Bordeaux och menar att ”Situationen har blivit till ett skämt, löjligt och oprofessionellt. En skam för fotbollen”.

Lång avstängning
Efter Zlatans avstängning bojkottar hans lag PSG TV-kanalen franska Canal Plus, som fångade Zlatans utbrott, som fick honom avstängd. Nu väljer PSG att bojkotta dem fram till den 30 maj. ”Anledningen till att vi tar till den här säkerhetsåtgärden är att Canal Plus-gruppen har så många mikrofoner och kameror runt laget hela tiden, vilka kan i efterhand kan användas som bevis för de som dömer vår fotboll” skriver klubben.

Fotbollskanalen

Diskutera med eleverna
• Är Zlatans agerande OK? Varför – varför inte?
• Handlar hans klubb PSG korrekt? Varför – varför inte?

• Zlatan är en världsstjärna och idol för många unga. Hur påverkar hans agerande unga spelare som följer hans framgång?

• Kommer den här händelsen att få någon betydelse för Zlatan personligen? Hur?

• Får den här händelsen någon betydelse för domarkåren? Hur?

• Påverkar sådana här händelser inställningen till sporten fotboll?

Akut brist på domare inför fotbollspremiären i Sverige

Fredrik Isacson på Västergötlands Fotbollförbund berättar för Skaraborgsbygden om domarsituationen inför årets fotbollsmatcher i Västergötland:

• Det har blivit en annan attityd på senare år, framför allt i juniormatcherna. Domarna får höra väldigt mycket och vem vill stå och ta emot spott och spe hela tiden? De flesta vet att det är så och det gör att många inte vill bli domare.

• De domare vi har får döma väldigt många matcher. Det finns de som dömer sex, sju matcher i veckan och det är inte bra. Det optimala är att man har två eller tre matcher per vecka. Det är en svår ekvation för oss, det gäller att inte slita ut de domare vi har.

• Vi behöver 100 nya domare.

• Om alla klubbar kunde få fram en person som vill gå domarkursen så skulle det innebära att vi får 270 nya domaraspiranter. Då skulle läget se helt annorlunda ut. Men problemet är att vi och klubbarna jagar samma personer, de som är duktiga och vill framåt vill klubbarna behålla som tränare eller styrelsemedlemmar.

• Just nu utbildar sig 31 personer till domare. Utmaningen för förbundet är inte bara att locka nya domare utan även behålla de som redan finns. 50 procent av domarna försvinner varje år.

• En nyhet för året är att domarna har en fadder med sig vid matcherna som de kan prata med. Det är något vi hoppas mycket på. Det kan vara skönt att ha någon med sig som man kan diskutera matchen med. Faddrarna behöver nödvändigtvis inte vara domare själva, det räcker att de kan och är intresserade av fotboll. De ska finnas med som stöd för domarna.

Diskutera med eleverna

• Kan någon i klassen ge exempel på någon situation som de varit med om eller sett? Vad hände och varför hände det?

• Vems är felet när det blir problem? Vilka är vanliga fel hos domarna? Vilka är vanliga fel hos spelarna?

• Är situationen så allvarlig med spott och spe, som Fredrik Isacson på Västergötlands fotbollsförbund säger?

• Hur kan spelarna hjälpa till att vända trenden med domaravgångar?

Möt Amane Kandas och Besnik Sahiti

Helsingborgs Dagblad har träffat två blivande domare som inte är oroliga inför sina domaruppdrag. Nej, de ser en framtid som domare högt upp i serierna. Läs varför de vill bli domare och hur tänker inför uppdraget.

Diskutera med eleverna

Vad är det som får oss att tro att dessa två kommer att lyckas och gå långt inom domarkåren?

B – Aktivitet

Fair Play inte bara på spelplaner

Låt eleverna gå till sig själva och ge förslag på hur de kan ta avstånd från spott och spe, fusk, våld och mobbning inte bara på fotbollsplanen utan också i skolan och i umgänget med kompisarna.

Förslag på arbetsgång:

1. Låt eleverna formulera minst ett förslag på hur de ska uppföra sig i umgänge med andra unga. Det kan vara i skolan, i något idrottssammanhang, i en förening eller i kamratkretsen.

2. De skriver sina förslag på lappar. Endast ett förslag på varje lapp.

3. När alla är klara får de i tur och ordning läsa upp sina förslag och anslå dem. Gruppera de som är lika.

4. Sammanfatta elevernas förslag.

5. Avsluta med att varje elev väljer det förslag som de känner berör dem starkast. Det förslaget skriver de ner och bär med sig som en överenskommelse med sig själva att försöka följa.

C – Fördjupning

Landslagets Fair Play Trophy

Svenska mästare i Fair Play 2014 är klass 6A från Per Olsskolan i Fagersta, Västmanland. Din klass kan bli svenska mästare i Fair Play 2015. Fair Play betyder ärlig, schysst och hjälpsam – och är turneringens motto. I stället för gula och röda kort får man i den här turneringen grönt kort om man uppträtt extra sportsligt. Men framförallt betyder ett deltagande i Landslagets Fair Play Trophy att man har kul tillsammans. Även om alla spelar för att vinna, så vinner vi något extra om alla från början spelar schysst. En god förlorare kan vara en större vinnare än vinnaren.

D – Länkar

Lång avstängning – Zlatan rasar

Fotbollskanalen, ”PSG bojkottar tv-kanal”

Skaraborgsbygden.se Akut brist på domare inför fotbollspremiären 

Hd.se Spring domare spring,

Fair Play 2015

 

Koppling till skolans styrdokument

Lgr 11 Kursplanen i Samhällskunskap

Årskurs 1-3

• Normer och regler i elevens livsmiljö, till exempel i skolan och i sportsammanhang.

Lgr 11 Kursplanen i religion

Årskurs 4-6

• Några etiska begrepp, till exempel rätt och orätt, jämlikhet och solidaritet.

• Vardagliga moraliska frågor som rör flickors och pojkars identiteter och roller,

jämställdhet, sexualitet, sexuell läggning samt utanförskap och kränkning.

 

Rädd att gå till skolan


  Publicerad: 02 mars 2015

A Introduktion

Ge en bakgrund till brevet, Åtta år och ständigt rädd för att gå till skolansom GP publicerade i förra veckan. Läs det högt för dina elever. Välj de delar som du tycker passar. Brevet är starkt och det kan bli för känslomässigt. Samtala om innehållet utifrån flera perspektiv. Låt eleverna ge förslag på lösningar för åtta-åringen. Vad kan hans klasskamrater göra? Vad kan föräldrarna göra som de inte redan har gjort? Vad kan skolan göra? Vad kan åtta-åringen göra själv? Hur ser skolan och klassen antimobbningsregler ut? Ger det här samtalet upphov till en revidering?

B Aktivitet

Avsluta samtalet med en skrivuppgift. Låt eleverna skriva ett brev till mamman, åtta-åringen, skolans rektor, en politiker eller till någon av de pojkar som är inblandade i mobbningen. Gå igenom hur man skriver ett brev. Läs och diskutera innehållet i elevernas brev. 

C Fördjupning

• Mer våld i svenska skolor Förra veckan rapporterade Sveriges Radio Ekot att antalet anmälningar om våld i skolan har ökat med 40 procent mellan åren 2012 och 2014. Med så tydliga siffror menar Ingela Eriksson Settergren på Arbetsmiljöverket, att det måste ha blivit en ökning, men säger att skolor också blivit bättre på att anmäla.

– Det som inte är tillåtet utanför skolan får heller inte vara tillåtet i skolan.

Läs mer om våld i skolan på svd

• Värner Rydénskolan i Rosengård stänger I Malmö stängde skyddsombudet Värner Rydénskolan i Rosengård efter våld, hot och besök av kriminella vuxna. Till slut blev det för mycket för elever och personal på skolan. Eleverna är informerade om stängningen, men har ännu inte fått besked hur det ska bli med deras skolgång.

Läs mer om detta på Sydsvenskan

• Arbetsmiljökunskap

Tre tips på olika nivåer

1. Samla på nationell nivå lättillgänglig kunskap och konkreta verktyg som kan användas i förebyggande och efterhjälpande arbete.

2. Omsätt de nationella riktlinjerna till lokala rekommendationer på kommunal nivå. Rektor och lärare på respektive skola behöver stöd i hur de nationella riktlinjerna ska användas lokalt.

    3. Ta fram en aktuell policy för varje skola. Här ska det stå:

    – vilka beteenden som definieras som hot och våld, trakasserier och mobbning.

    – vilket ansvar elever, lärare och ledning har.

    – hur man anmäler och vad anmälan innebär i konkreta handlingar.

    – hur man anmäler utan att ”straffas” och blir ännu mer utsatt.

Läs mer!

D Länkar

GP Åtta år och ständigt rädd för att gå till skolan

SVD Anmälningar om våld ökar

Sydsvenskan Skola stängs i Malmö

Arbetsmiljökunskap

Koppling till skolans styrdokument

Lgr 11 SO/RE

Årskurs 1-3 

• Livsfrågor med betydelse för eleven, till exempel gott och ont, rätt och orätt,

kamratskap, könsroller, jämställdhet och relationer.

• Normer och regler i elevens livsmiljö, till exempel i skolan och i sportsammanhang.

Årskurs 4-6

• Några etiska begrepp, till exempel rätt och orätt, jämlikhet och solidaritet.

• Vardagliga moraliska frågor som rör flickors och pojkars identiteter och roller,

jämställdhet, sexualitet, sexuell läggning samt utanförskap och kränkning.

Svenska – Syfte

Undervisningen ska stimulera elevernas intresse för att läsa och skriva. Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla kunskaper om hur man formulerar egna åsikter och tankar i olika slags texter och genom skilda medier.

Till försvar för yttrandefriheten


  Publicerad: 16 januari 2015

1

Får man skriva och publicera bilder om vad som helst?

Detta är en ytterst svår fråga att besvara. I svensk lagstiftning är friheten att publicera sig nästan obegränsad. Friheten hör dock samman med ansvar. Detta ansvar bärs vad gäller dagstidningar och tidskrifter av ansvarig utgivare som är ansvarig för allt innehåll i publikationen.

A.

Läs Tryckfrihetsförordningens första paragrafer och diskutera vad texterna innebär. Första paragrafen i första kapitlet innebär exempelvis censurförbud!

Länk: Tryckfrihetsförordningen hos Riksdagen

B.

Femte kapitlet handlar om ansvarig utgivare. Vad heter ansvarig utgivare för din eller dina lokaltidningar? Vilka är ansvariga utgivare för Sveriges största tidningar? Vem är ansvarig utgivare för SvT:s Rapport och Aktuellt?

C.

Förutom lagar som säger hur det ska vara finns publicitetsreglerna om etik för press, radio och tv som säger hur det bör vara. Läs de etiska reglerna här.

Ett centralt ord i reglerna är ”allmänintresse”. Det står bland annat: ”Avstå från publicitet om inte ett uppenbart allmänintresse kräver offentlig belysning.” Vad betyder det?

Diskutera!

2

Journalister om publiceringen

Många journalister har skrivit om publicering eller inte publicering av bilderna. Så här skrev Smålandspostens chefredaktör Magnus Karlsson till sin redaktion den 13 januari:

Hej!
I morgondagens tidning publicerar jag bilder med Charlie Hebdos senaste omslag.
Orsaken till att jag väljer att publicera nu och inte tidigare är att det är svårt att skriva om en tidning som ska distribueras i tre miljoner exemplar utan att faktiskt visa den. Vi har också en utmärkt text av Borås Tidnings Niklas Sennerteg som krönika.
Det finns massor av skäl och argument att publicera just den här bilden. Lika många för att inte göra det. Till sist kokar allt ner till vad som för en utgivare är allra viktigast: rätten att publicera väger tyngre än allt annat. Det är i rätt sammanhang. Vi verkar i nyhetsbranschen.
Om någon har fler frågor finns jag tillgänglig för att svara.
Med vänlig hälsning,
Magnus Karlsson
Chefredaktör & ansvarig utgivare Smålandsposten
www.smp.se

Låt Magnus text bli inledning till er djupdykning i texter kring publicering eller inte. Läs igenom artiklarna och se intervjun nedan. De tre första är av eller med utgivare, den fjärde av författaren Carina Rydberg. Följ upp läsningen med ny diskussion.

Länkar:

Anna Lindberg, chefredaktör Östgötacorrespondenten (Corren):
Vi är alla Charlie

Jan Helin, dåvarande chefredaktör Aftonbladet i en tv-intervju:
Jan Helin om terrorattacken mot Charlie Hebdo

Peter Wolodarski, chefredaktör Dagens Nyheter:
Vi är en tidning. Vi har sorg i dag.

Carina Rydberg, författare: Karikatyrerna lika fel som judevitsar

Efter läsande och diskussioner kan det vara dags att publicera sig. Skriv en krönika med personliga motiveringar till dina åsikter om fallet Charlie Hebdo och tryckfriheten. Publicera gärna på sociala medier eller annan plats. Kanske kan det bli insändare i tidningen.

Läs igenom råden om att skriva en krönika på sidorna 39–40 i Mediekompass Publicistguiden.

 

Kopplingar till skolans styrdokument

Samhällskunskap i grundskolan
Genom undervisningen ska eleverna också ges förutsättningar att utveckla kunskaper om hur man kritiskt granskar samhällsfrågor och samhällsstrukturer.

Gymnasiet
Ett komplext samhälle med stort informationsflöde och snabb förändringstakt kräver ett kritiskt förhållningssätt och eleverna ska därför ges möjlighet att utveckla ett sådant. Det omfattar förmåga att söka, strukturera och värdera information från olika källor och medier samt förmåga att dra slutsatser utifrån informationen.

Svenska i grundskolan
Undervisningen ska stimulera elevernas intresse för att läsa och skriva. Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla kunskaper om hur man formulerar egna åsikter och tankar i olika slags texter och genom skilda medier.

Gymnasiet
I undervisningen ska eleverna ges rikliga tillfällen att tala, skriva, läsa och lyssna.

 

Boko Haram


  Publicerad: 17 november 2014

År 2002 bildades den nigerianska islamistgruppen Boko Haram. Gruppen har sedan dess spridit skräck i hemlandet – och omvärlden. Boko Haram önskar att flickor inte ska få någon utbildning alls och pojkar enbart ska lära sig om islam.

1 Bakgrund

Vad är Boko Haram?
A. Sök efter tidningsartiklar som ger en bra bild av vad Boko Haram är. Ett exempel kommer här: Svt.se: ”Bakgrund Boko Haram”
B. Leta efter fler bra länkar, läs och anteckna viktiga fakta.
C. Redovisa i klassen och diskutera gemensamt.

2 Sök och jämför

Vidga sökandet till andra extrema rörelser med påstådd religiös förankring. Låt alla göra uppgifterna eller dela upp dem mellan grupper i klassen för att spara tid.
A. Vad är IS? Läs tidningsartiklar.
B. Vad är Al Shaabab? Läs tidningsartiklar.
C. Vad är ”Herrens motståndsarmé”? Läs tidningsartiklar.
D. Diskutera och jämför dessa rörelser. Vad är gemensamt, vad skiljer?

3 Skriv själv

Skriv en nyhetsartikel eller en krönika om Boko Haram. Tänk på att nyhetsartikeln ska vara fri från egna åsikter och innehålla fakta. Krönikan kan innehålla skribentens egna åsikter men bör, om de ska vara trovärdiga, vara väl underbyggda.
Ta en titt i Mediekompass Skrivarskola.
Om nyhetsartiklar: Nyhetsartikel

Om krönikor: Krönika

 

Kopplingar till skolans styrdokument

Grundskolan
Kursplan för samhällskunskap
Undervisningen ska ge eleverna verktyg att hantera information i vardagsliv och studier och kunskaper om hur man söker och värderar information från olika källor. Genom undervisningen ska eleverna också ges förutsättningar att utveckla kunskaper om hur man kritiskt granskar samhällsfrågor och samhällsstrukturer.

Kursplan för svenska
Undervisningen ska stimulera elevernas intresse för att läsa och skriva. Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla kunskaper om hur man formulerar egna åsikter och tankar i olika slags texter och genom skilda medier.

Gymnasieskolan
Ämnesplan för samhällskunskap
I undervisningen ska eleverna ges möjlighet att arbeta med olika metoder för att samla in och bearbeta information. Genom undervisningen ska eleverna även ges möjlighet att uttrycka kunskaper och uppfattningar såväl muntligt som skriftligt samt med hjälp av modern informationsteknik.

Ämnesplan för svenska
Undervisningen i ämnet svenska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:
Kunskaper om genrer samt berättartekniska och stilistiska drag, dels i skönlitteratur från olika tider, dels i film och andra medier.

Barnen i Gaza


  Publicerad: 15 september 2014

Förra veckan öppnade de skolor i Israel, som ligger nära gränsen till Palestina och Gaza. I går, söndagen den 14 september, öppnade skolorna i Gaza för de palestinska barnen. Men var ska de palestinska familjerna ta vägen som mist sina hem och tillfälligt bor i klassrummen?

Det här lektionsförslaget bygger på ett radioinslag och en tidningsartikel som båda handlar om skolstarten för barnen i Gaza. Radioinslaget är ur palestinskt perspektiv och artikeln ur ett israeliskt. Lyssna på radioinslaget, läs artikeln och dra ut den så att eleverna har var sin. Aftonbladet ger i sin artikel Gazakriget dag för dag en överblick hur kriget började och utvecklade sig under sommaren. Den kan vara bra som bakgrundsfakta till lektionen. Den försöker ge svar på hur kriget började och varför Israel och Hamas strider.

A Introduktion

Lyssna på Cecilia Uddéns inslag i P1 morgon, Vart ska Gazas hemlösa ta vägen när skolan börjar? Programmet är 7:32 minuter långt. Om du vill kan du komplettera programmet med det tidningsreportage från Gaza som ytterligare ger en inblick i hur barnen blev krigets offer.
SvD: Barnen i Gaza blev Gazakrigets stora offer
Samtala om programmet.
• Vilka handlar programmet om?
• Vad har hänt den här familjen och deras grannar?
• Varför blev de bombade?
• Vilka är Hamas? Är familjen Hamasanhängare?
• Hur ser familjerna på Israel?
• Vilken framtid önskar mamman för sina barn?
• Hur tänker du om det du nyss har hört?
• Medlare försöker skapa en långvarig vapenvila. Varför tror du att de deras arbete är särskilt svårt i Israel och Palestina?
• Hur viktigt är det att Cecilia Uddén och andra journalister gör sådana här reportage?

B Fördjupning

Inte långt från gränsen till Gaza bor den israeliska flickan Hadar Cohen, sex år. Hon började skolan för en vecka sedan. Läs artikeln om Hadar och jämför den med Cecilia Uddéns program om barnen i Gaza.

Artikeln är lång och vinner kanske på att ni läser den gemensamt i klassen. Läs korta stycken, förklara och diskutera! Gör understrykningar direkt i texten på sådant som skiljer sig från det ni hörde om de palestinska barnens situation och på sådant som är gemensamt. Arbeta till exempel med pennor i olika färg.
Avsluta med en diskussion. Är det möjligt att nå en beständig fred?
Lista elevernas förslag på öppningar i konflikten respektive hinder för en beständig fred.

C Aktivitet

Låt eleverna under fem minuter skriva av sig sina tankar. Stimulera flödesskrivning och uppmana eleverna att fånga de tankar som dyker upp i deras huvuden. Låt de elever som vill dela med sig av sina tankar.

D Uppföljning

Konflikten mellan Israel och Palestina är komplicerad. Bildandet av staten Israel 1948 anses som den huvudsakliga orsaken till konflikten. Låt eleverna ta reda på mer om varför staten Israel bildades och varför det har lett till konflikter. Uppmana eleverna att ge exempel på händelser som har förvärrat konflikten och möjlighet till fred.
Fakta om Israel och Palestina:
Israel och Palestina – två folks heliga land
SO-rummet
Wikipedia

E Bakgrund

Fler nyheter från Gaza:
Gazas ekonomi drabbas hårt av kriget
Hamas medger beskjutning inifrån Gaza

Koppling till skolans styrdokument, Lgr 11

Samhällskunskap
Syfte
Undervisningen ska ge eleverna förutsättningar att se samhällsfrågor ur olika per­spektiv. På så sätt ska eleverna utveckla förståelse för sina egna och andra människors levnadsvillkor, betydelsen av jämställdhet, hur olika intressen och åsikter uppstår och kommer till uttryck och hur olika aktörer försöker påverka samhällsutvecklingen.
Religion
Syfte
Undervisningen ska allsidigt belysa vilken roll religioner kan spela i samhället, både i fredssträvanden och konflikter, för att främja social sammanhållning och som orsak till segregation.
Svenska
Syfte
• Undervisningen ska stimulera elevernas intresse för att läsa och skriva. Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla kunskaper om hur man formulerar egna åsikter och tankar i olika slags texter och genom skilda medier
Centralt innehåll i svenska årskurs 4-6
Läsa och skriva
• Lässtrategier för att förstå och tolka texter från olika medier samt för att urskilja texters budskap, både de uttalade och sådant som står mellan raderna.
• Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska upp­byggnad och språkliga drag.

Påsk, utrikeskorre i Jerusalem


  Publicerad: 07 april 2014

Låt eleverna vara utrikeskorrespondenter med placering i Jerusalem. Bevaka och rapportera om korsfästningen av Jesus, som om den skedde i år. Med hjälp av Bibelns berättelse om vad som hände Jesus under påsken ska eleverna skriva en nyhetsartikel, så som vi är vana att se den i dag.

A Introduktion

  1. Samtala om påsken.
  2. Låt eleverna ta del av Bibelns berättelse om Jesu korsfästelse. Läs antingen den ursprungliga källan, Bibeln, eller utgå från någon av de filmer som beskriver händelsen.

B Fördjupning

  1. Presentera uppgiften och förklara de begrepp som är okända för eleverna.
    Uppgift:
    – Du är en utrikeskorrespondent som arbetar i Jerusalem på Jesu tid.
    – Du får uppdraget att skriva en nyhetsartikel om Jesu korsfästelse.
  2. Presentera en nyhetsartikel för eleverna. Läs igenom den tillsammans. Ha fokus på
    – hur artikeln inleds, med ortsangivelse följd av en ingress som oftast innehåller det viktigaste, det mest dramatiska.
    – att fakta är byggstenarna i en nyhetstext.
    – att nyhetsjournalistens åsikt inte redovisas.
    – att ordet jag inte används i texten.
    – att journalisten visar sin närvaro genom att förmedla detaljer, exempelvis syn- och hörselintryck och lukter.
    – att bakgrund och mindre viktiga detaljer kommer längre ner i texten.
    – att en nyhetsartikel aldrig har en ”slutkläm” eller en avslutande kommentar. Journalister slutar ofta sina artiklar ”rakt av”.

 

C Aktivitet

  1. Samla information till artikeln om korsfästningen.
  2. Försök sedan besvara så många av de sex journalistiska frågorna som möjligt:
    – Vad händer?
    – När händer det?
    – Var händer det?
    – Vem/vilka är inblandade i händelsen?
    – Hur händer det? (Här kan man ge detaljerna.) Låt de yttre faktorerna, exempelvis klädsel och miljöer, vara som för två tusen år sedan.
    – Varför händer det? (Här finns plats för bakomliggande faktorer, historien bakom händelsen.
  3. Intervjuer med människor i händelsernas centrum ger närhet. Skapa påhittade citat, ”pratminus”, från exempelvis ögonvittnen, Jesu släktingar, myndighetspersoner, eller åskådare.

D Uppföljning

  1. Läs några av texterna i klassen och diskutera frågor som:
    – Märks journalistens åsikter i texten?
    – Vad har journalisten valt att vinkla texten på? Korsfästelsen som händelse? Jesus som person? Följderna av korsfästelsen? Annat?
    – Är all information i artikeln korrekt?
  2. Låt eleverna läsa upp texterna för varandra i mindre grupper.
    Analysera enligt modellen ”two stars and a wish”.

 

Bakgrund

Bibelfrågan –ett interaktivt lexikon, Frågor och svar om påsken

Bibeln online

Youtube, Bibelns äventyr, Påsken Part 2

Dagens Nyheter, Exempel på nyhetsartikel

”Ukrainas president ställer in besök efter oroligheter”

Two stars and a wish
Bedömningsteknik som aktiverar eleverna som lärresurser för varandra.

 

Koppling till skolans styrdokument, Lgr 11

Centralt innehåll i svenska, årskurs 4-6
Berättande texter och sakprosatexter
•    Beskrivande, förklarande, instruerande och argumenterande texter, till exempel faktatexter, arbetsbeskrivningar, reklam och insändare. Texternas innehåll, uppbyggnad och typiska språkliga drag.

Läsa och skriva
•    Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska uppbyggnad och språkliga drag.
•    Språkets struktur och meningsbyggnad, huvudsatser, bisatser och skiljetecken samt ord och böjningsformer och ordklasser. Textuppbyggnad med hjälp av sambandsord.

Centralt innehåll i religionskunskap, årskurs 4-6
Religion och samhälle
•    … Kristna högtider och traditioner med koppling till kyrkoåret…

Sotji del 3: Hoten mot spelen


  Publicerad: 03 februari 2014

De planerar att hålla olympiska spel på benen av våra förfäders gravar, på benen av våra muslimska bröder. Vi kan inte tillåta detta, vi måste använda alla vapen Allah har gett oss för att sabotera dessa sataniska spel.”

Orden kommer från islamisten Doku Umarov, kallad Rysslands fiende nummer ett.
Ta reda på mer om situationen i Kaukasusregionen och hoten mot OS.

1 Lär dig mer

Lär dig mer om Kaukasusregionen.
a. Sök efter artiklar som behandlar de båda Tjetjenienkrigen. Där finns mycket av bakgrunden till oroligheterna i dagens Kaukasus.
Tips:
Aftonbladet, ”Kadhammar: Kriget har egentligen aldrig upphört”
Helsingborgs Dagblad, ”Kriget i Tjetjenien”
Svd.se, ”Kriget i Tjetjenien kopplat till tidigare terror”

b. Ta reda på mer om Doku Umarov. Vad är Emiratet Kaukasus?
Tips: Svenska Dagbladet: Rysslands fiende nummer ett
c. Ta reda på geografiska fakta om Nordossetien, Dagestan, Ingusjien och Tjetjenien.
d. Vad innebär begreppet ”De svarta änkorna” i Kaukasus? Läs artiklar om Ruzanna Ibragimov, Zaira Aliyeva och Dzhannet Tsakhayeva.

2 Granska

Granska medierna med avseende på hoten mot OS.
Följ mediebevakningen innan och under OS. Vilka nyheter dyker upp om terrorhot och vad skrivs om säkerhetsapparaten? Hur har president Putin uttalat sig om säkerheten vid tävlingsplatserna?
Samla och redovisa resultaten.

3 Skriv

Skriv om hoten mot OS. Använd det material ni samlat in som underlag för ert skrivande.

a. Skriv en nyhetsartikel. Formulera de viktigaste orsakerna till att det finns ett hot mot OS. Välj några citat som kryddar din artikel, både från de som hotar och från president Putin eller någon säkerhetsansvarig i Sotji.

b. Skriv en krönika. Här kan släppa fram sina egna åsikter, men glöm inte att de ska vara väl underbyggda! Krönikan kan belysa argument för OS, mot OS eller bådadera.

Kopplingar till skolans styrdokument

Grundskolan
Ur kursplanen i samhällskunskap: Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla en helhetssyn på samhällsfrågor och samhällsstrukturer. I en sådan helhetssyn är sociala, ekonomiska, miljömässiga, rättsliga, mediala och politiska aspekter centrala.

Gymnasiet
Ämnet samhällskunskap är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det har sin bas inom statsvetenskap, sociologi och nationalekonomi, men även andra samhällsvetenskapliga och humanistiska discipliner ingår.
Undervisningen i ämnet samhällskunskap ska syfta till att eleverna breddar, fördjupar och utvecklar kunskaper om människors livsvillkor med utgångspunkt i olika samhällsfrågor.