Kort film om media och journalistik


  Publicerad: 15 mars 2021

Tidningskoncernen Mittmedia har gjort en film på drygt sju minuter där man diskuterar frågor kring tryckfrihet och yttrandefrihet samt publicitetsreglerna om etik för press, radio och tv. I filmen problematiserar man frågan genom att två ansvariga utgivare intervjuas. Dessa två har fattat olika beslut angående att publicera annonser från Sverigedemokraterna i sina tidningar, och förklarar hur de resonerat.

Vidare tar filmen i korthet upp frågor om exempelvis nyhetsvärde och allmänintresse, meddelarfrihet och meddelarskydd, tystnadsplikt och konsekvensneutralitetsprincipen. En länk till filmen hittar du här!

Filmen tar upp en del begrepp som kan vara svåra beroende på hur långt man kommit i undervisningen. Det finns instuderingsfrågor att använda, och läraren avgör själv om man ska pausa filmen och diskutera frågorna allt eftersom de redogörs för, eller om man kan se hela filmen och diskutera efteråt. Klicka här för Instuderingsfrågor till filmen

Kopplingar till skolans styrdokument

Ur centrala innehållet årskurs 7—9, reviderat 2018-07-01
Information och kommunikation
• Mediernas roll som informationsspridare, opinionsbildare, underhållare och granskare av samhällets maktstrukturer.
• Olika slags medier, deras uppbyggnad och innehåll, till exempel sociala medier, webbplatser eller dagstidningar.
• Nyhetsvärdering och hur den kan påverka människors bilder av omvärlden.

Rättigheter och rättsskipning
• Demokratiska fri- och rättigheter samt skyldigheter för medborgare i demokratiska samhällen.
Etiska och demokratiska dilemman som hänger samman med demokratiska rättigheter och
skyldigheter, till exempel gränsen mellan yttrandefrihet och kränkningar i sociala medier.

Ur centrala innehållet Samhällskunskap 1b, gymnasiet, reviderat 2018-07-01

• Maktfördelning och påverkansmöjligheter i olika system och på olika nivåer utifrån grundläggande demokratimodeller.
• Mediers och informationsteknikens roll i samhället. Deras möjligheter att påverka människor och samhällsutvecklingen samt de möjligheter de ger människor att påverka. Mediers innehåll och nyhetsvärdering.
• Källkritik. Metoder för att söka, kritiskt granska, värdera och bearbeta information från källor i digital och annan form.

Ur centrala innehållet Medieproduktion, gymnasiet, reviderat 2018-07-01

• Etiska frågor. Lagar och andra bestämmelser som gäller inom området, till exempel bestämmelser om diskriminering och upphovsrätt.

 

 

Stora Journalistpriset


  Publicerad: 04 februari 2019

Torsdagen den 18 november 2020 delas Stora Journalistpriset ut. Priset instiftades 1966 och delas ut av Bonnier AB för att främja goda yrkesprestationer inom journalistiken. Priset delas ut i fem kategorier:

  • Årets Avslöjande
  • Årets Berättare
  • Årets Förnyare
  • Årets Röst
  • Lukas Bonniers Stora Journalistpris

På webbplatsen för Stora Journalistpriset finns information om vilka som är nominerade och juryns motivering till sina val.

Utgå från webbplatsen och Stora Journalistpriset, och låt eleverna själva söka upp journalistik av de nominerade, analysera texterna eller inslagen och göra sin egen motivering. Beroende på vilket ämne man undervisar i kan informationen användas olika. Eleverna kan diskutera kring journalistikens uppdrag och vilken betydelse den har för samhället, inom ramen för information och kommunikation i samhällskunskap. Det centrala innehållet för undervisning i svenska omfattar lässtrategier samt beskrivande, förklarande, utredande och argumenterande texter.

Läraren avgör om eleverna ska jobba enskilt eller i grupp, och om undersökningarna ska redovisas skriftligt eller muntligt.

Kopplingar till Skolverkets styrdokument

Grundskolan årskurs 4-6, Samhällskunskap: Centralt innehåll

Information och kommunikation
• Informationsspridning, reklam och opinionsbildning i olika medier.
• Hur man urskiljer budskap, avsändare och syfte, såväl i digitala som andra medier, med ett källkritiskt förhållningssätt.

Rättigheter och rättsskipning.
• De mänskliga rättigheterna, deras innebörd och betydelse […]

Samhällsresurser och fördelning
• Digitaliseringens betydelse för individen, till exempel ökade möjligheter till kommunikation […]

Beslutsfattande och politiska idéer
• Vad demokrati är och hur demokratiska beslut fattas. […] Hur individer och grupper kan påverka beslut […]

Grundskolan årskurs 4-6, Svenska: Centralt innehåll

Läsa och skriva
• Lässtrategier för att förstå och tolka texter från olika medier samt för att urskilja texters budskap, både de uttalade och sådant som står mellan raderna.

Berättande texter och sakprosatexter
• Beskrivande, förklarande, instruerande och argumenterande texter, till exempel faktatexter, arbetsbeskrivningar, reklam och insändare. Texternas innehåll, uppbyggnad och typiska språkliga drag.
• Texter som kombinerar ord, bild och ljud, till exempel webbtexter […]. Texternas innehåll, uppbyggnad och typiska språkliga drag.

Språkbruk
• Ord och begrepp som används för att uttrycka känslor, kunskaper och åsikter. Ords och begrepps nyanser och värdeladdning.
• Skillnader i språkanvändning beroende på vem man skriver till och med vilket syfte, till exempel skillnaden mellan att skriva ett personligt sms och att skriva en faktatext.

Informationssökning och källkritik
• Informationssökning i några olika medier och källor, till exempel i uppslagsböcker, genom intervjuer och via sökmotorer på Internet.
• Hur man jämför källor och prövar deras tillförlitlighet med ett källkritiskt förhållningssätt.

Grundskolan årskurs 7-9, Samhällskunskap: Centralt innehåll

Rättigheter och rättsskipning
• De mänskliga rättigheterna […]
• Olika organisationers arbete för att främja mänskliga rättigheter.
• Demokratiska fri- och rättigheter samt skyldigheter för medborgare i demokratiska samhällen. Etiska och demokratiska dilemman som hänger samman med demokratiska rättigheter och skyldigheter, till exempel gränsen mellan yttrandefrihet och kränkningar i sociala medier.

Beslutsfattande och politiska idéer
• Individers och gruppers möjligheter att påverka beslut och samhällsutveckling […]

Grundskolan årskurs 7-9, Svenska: Centralt innehåll

Läsa och skriva
• Lässtrategier för att förstå, tolka och analysera texter från olika medier. Att urskilja texters budskap, tema och motiv samt deras syften, avsändare och sammanhang.

Tala, lyssna och samtala
• Att leda ett samtal, formulera och bemöta argument samt sammanfatta huvuddragen i vad som sagts.
• Muntliga presentationer och muntligt berättande för olika mottagare, om ämnen hämtade från skola och samhällsliv.
• Beskrivande, förklarande, utredande, instruerande och argumenterande texter, till exempel tidningsartiklar, vetenskapliga texter, arbetsbeskrivningar och blogginlägg. Texternas syften, innehåll, uppbyggnad och språkliga drag.
• Texter som kombinerar ord, bild och ljud, och deras språkliga och dramaturgiska komponenter. Hur uttrycken kan samspela med varandra, till exempel i tv-serier, teaterföreställningar och webbtexter.
• Kombinationer av olika texttyper till nya texter, till exempel informerande texter med inslag av argumentation.

Språkbruk
• Ord och begrepp som används för att uttrycka känslor, kunskaper och åsikter. Ords och begrepps nyanser och värdeladdning.
• Skillnader i språkanvändning beroende på i vilket sammanhang, med vem och med vilket syfte man kommunicerar.
• Språkets betydelse för att utöva inflytande och för den egna identitetsutvecklingen.
• Etiska och moraliska aspekter på språkbruk, yttrandefrihet och integritet i olika medier och sammanhang.

Informationssökning och källkritik
• Informationssökning på bibliotek och på internet, i böcker och massmedier samt genom intervjuer.
• Hur man citerar och gör källhänvisningar.
• Hur man sovrar i en stor informationsmängd och prövar källors tillförlitlighet med ett källkritiskt förhållningssätt.

Gymnasiet, Samhällskunskap 1a1: Centralt innehåll

• […] Medborgarnas möjligheter att påverka politiska beslut på de olika nivåerna. […] Digitalisering och mediers innehåll samt nyhetsvärdering när det gäller frågor om demokrati och politik.
• De mänskliga rättigheterna […]
• Källkritik. Metoder för att söka, kritiskt granska, värdera och bearbeta information från källor i digital och annan form.

Gymnasiet, Samhällskunskap 1a2: Centralt innehåll

• Mediers och informationsteknikens roll i samhället. Deras möjligheter att påverka människor och samhällsutvecklingen samt de möjligheter de ger människor att påverka.

Gymnasiet, Svenska 1: Centralt innehåll

• Bearbetning, sammanfattning och kritisk granskning av text. Citat- och referatteknik. Grundläggande källkritik. Frågor om upphovsrätt och integritet vid digital publicering.

Värdera nyheter ur det sociala flödet


  Publicerad: 18 april 2018

Under hösten 2017 genomfördes ett forskningsprojekt under namnet Nyhetsvärderaren där gymnasieungdomar över hela landet tillfrågades om hur de läser nyheter. Som framgår av denna artikel i DN (Länk!) läser ungdomarna mer nyheter från etablerade medier, och är mer källkritiska än vad som kanske framgår i den allmänna debatten. Även Aftonbladet har uppmärksammat studien (Länk!) liksom Folkbladet (Länk!).
För den som vill fördjupa sig i studien finns den här: Länk!

Även om undersökningen redan är slutförd, kan man använda sig av metoden för en diskussion inom klassen kring frågan om vilka medier som eleverna läser. Det finns en lärarhandledning till undersökningen som kan användas som stöd: Länk!
Undersökningen vände sig ursprungligen till gymnasieelever, men med anpassning av läraren kan övningen göras i grundskolans senare år, och om läraren så bedömer även i årskurs 4-6.

För att göra en miniundersökning i klassrummet kan man arbeta med följande fyra steg.

Steg 1
Dela in klassen i lagom stora grupper, tre till fyra elever per grupp är lagom. Eleverna måste ha tillgång till sina sociala medier via telefon, läsplatta eller dator.

Steg 2
Låt eleverna gå igenom sina digitala kanaler som Facebook, Snapchat, Instagram eller vad de använder. Ur detta flöde ska varje elev ta fram den senaste nyhet som delats. Har två elever i gruppen samma nyhet väljer någon nästa nyhet. Eleverna kan arbeta med detta så länge läraren tycker, men varje elev bör få med minst en nyhet.

Steg 3
I sina grupper värderar eleverna nyheterna ur dessa kriterier:

    • Vem är avsändaren? Vem har publicerat nyheten?
    • Vad är syftet med artikeln? Är det nyhetsrapportering, underhållning eller en åsiktstext?
    • Vilka bevis finns för olika påståenden i nyheten? Hänvisar texten till någon annan källa?
    • Vad säger andra oberoende källor? Finns det andra trovärdiga källor som säger samma sak?

Utifrån detta värderar eleverna varje nyhet med betygen 1-5 där 1 är ”inte alls trovärdig” och 5 är ”helt trovärdig”.

Steg 4
Grupperna redovisar sina värderingar gemensamt i klassen. Visa gärna nyheterna på skärm inför klassen.

Börja med nyheter som någon/några grupper tyckte var svåra att kategorisera trovärdigheten på. Varför var det svårt att avgöra om nyheten var trovärdig? Vad kan man göra för att gå vidare i sin undersökning? Finns det en namngiven skribent/utgivare man kan kontakta?
Därefter lyfter klassen fram de nyheter som inte ansågs vara trovärdiga. Varför tyckte eleverna att nyheterna inte var trovärdiga? Var det något särskilt i värderingsfrågorna som nyheten föll på? Håller alla med om värderingen?
Avslutningsvis diskuterar klassen de nyheter som ansågs som trovärdiga. Vad är det som gör att en nyhet anses som pålitlig? Vilken/vilka frågor vägde tyngst i värderingen? Håller alla med?

Det kan hända att eleverna inte hittar nyheter ur alla tre kategorier. Om de flesta nyheter anses som mer eller mindre trovärdiga, vad beror det på i så fall? Vilken typ fanns det mest av?
Vill man fördjupa diskussionen finns exempel på frågeställningar för eleverna att arbeta med i lärarhandledningen, sidan 10, från Nyhetsvärderaren.

Kopplingar till Skolverkets styrdokument

Lgr11, reviderad 2018, för grundskolan

Ur samhällskunskap, centralt innehåll, årskurs 4-6

Information och kommunikation:

  • Informationsspridning, reklam och opinionsbildning i olika medier. Hur sexualitet och könsroller framställs i medier och populärkultur.
  • Hur man urskiljer budskap, avsändare och syfte, såväl i digitala som andra medier, med ett källkritiskt förhållningssätt.
  • Hur man agerar ansvarsfullt vid användning av digitala och andra medier utifrån sociala, etiska och rättsliga aspekter.

Ur samhällskunskap, centralt innehåll, årskurs 7-9

Information och kommunikation:

  • Mediernas roll som informationsspridare, opinionsbildare, underhållare och granskare av
    samhällets maktstrukturer.
  • Olika slags medier, deras uppbyggnad och innehåll, till exempel sociala medier, webbplatser eller
    dagstidningar.
  • Nyhetsvärdering och hur den kan påverka människors bilder av omvärlden. Hur individer och
    grupper framställs, till exempel utifrån kön och etnicitet, samt hur information i digitala medier
    kan styras av bakomliggande programmering.
  • Möjligheter och risker förknippade med internet och digital kommunikation samt hur man agerar
    ansvarsfullt vid användning av digitala och andra medier utifrån sociala, etiska och rättsliga
    aspekter.

Ur svenska, centralt innehåll, årskurs 4-6

Läsa och skriva

  • Lässtrategier för att förstå och tolka texter från olika medier samt för att urskilja texters
    budskap, både de uttalade och sådant som står mellan raderna.

Tala, lyssna och samtala

  • Att argumentera i olika samtalssituationer och beslutsprocesser.
  • Muntliga presentationer och muntligt berättande för olika mottagare, om ämnen hämtade från
    vardag och skola

Berättande texter och sakprosatexter

  • Beskrivande, förklarande, instruerande och argumenterande texter, till exempel faktatexter,
    arbetsbeskrivningar, reklam och insändare. Texternas innehåll, uppbyggnad och typiska
    språkliga drag.

Ur svenska, centralt innehåll, årskurs 7-9

Läsa och skriva

  • Lässtrategier för att förstå, tolka och analysera texter från olika medier. Att urskilja texters
    budskap, tema och motiv samt deras syften, avsändare och sammanhang.

Tala, lyssna och samtala

  • Att leda ett samtal, formulera och bemöta argument samt sammanfatta huvuddragen i vad som
    sagts.
  • Muntliga presentationer och muntligt berättande för olika mottagare, om ämnen hämtade från
    skola och samhällsliv. Anpassning av språk, innehåll och disposition till syfte och mottagare.
    Olika hjälpmedel, till exempel digitala medier och verktyg, för att planera och genomföra
    muntliga presentationer.

Berättande texter och sakprosatexter

  • Beskrivande, förklarande, utredande, instruerande och argumenterande texter, till exempeltidningsartiklar, vetenskapliga texter, arbetsbeskrivningar och blogginlägg. Texternas syften, innehåll, uppbyggnad och språkliga drag.
  • Texter som kombinerar ord, bild och ljud, och deras språkliga och dramaturgiska komponenter. Hur uttrycken kan samspela med varandra, till exempel i tv-serier, teaterföreställningar och webbtexter.
  • Texter i digitala miljöer med länkar och andra interaktiva funktioner.
  • Kombinationer av olika texttyper till nya texter, till exempel informerande texter med inslag av argumentation.

Informationssökning och källkritik

  • Informationssökning på bibliotek och på internet, i böcker och massmedier samt genom
    intervjuer.
  • Hur man citerar och gör källhänvisningar, även vid användning av digitala medier.
  • Hur man sovrar i en stor informationsmängd och prövar källors tillförlitlighet med ett
    källkritiskt förhållningssätt.

Gy11, reviderad 2018

Ur samhällskunskap 1a1, centralt innehåll:

  • Digitalisering och mediers innehåll samt nyhetsvärdering när det gäller frågor om demokrati och politik.
  • Källkritik. Metoder för att söka, kritiskt granska, värdera och bearbeta information från källor i digital och annan form.
  • Presentation i olika former, till exempel debatter och debattinlägg.

Ur svenska 1, centralt innehåll:

  • Muntlig framställning med fokus på mottagaranpassning. Faktorer som gör en muntlig presentation intressant och övertygande. Användning av såväl digitala som andra presentationstekniska hjälpmedel för att stödja och förbättra muntliga framställningar. Olika sätt att lyssna och ge respons som är anpassad till kommunikationssituationen.
  • Bearbetning, sammanfattning och kritisk granskning av text. Citat- och referatteknik. Grundläggande källkritik.

 

Lär av nyheterna


  Publicerad: 01 januari 2018

Tidningen kan ibland vara lika pedagogisk som den bästa lärare. I det här lektionsförslaget ger vi förslag på hur återkommande nyhetsdiskussioner ger insatta och allmänbildade elever. Välj bland våra förslag på nyhetsbearbetningar och organisera arbetet i klassen på ett sätt, som passar din undervisning och klassens förutsättningar.

A – introduktion

Det här lektionsförslaget handlar om kontinuerlig nyhetsbevakning, som vi tror väcker elevernas nyfikenhet på omvärlden, samtidigt som de tillägnar sig större insikter om samhället och dess funktioner. När ni i klassen diskuterar innehållet i dagstidningen kan ni också passa på att titta på hur nyheterna presenteras i text och bild i papperstidningen samt på tidningarnas webbsidor.

Innan ni startar själva nyhetsarbetet kan det vara bra att uppmärksamma eleverna på dessa frågeställningar:

– Vem säger vad och varför?

– Vad är åsikter och vad är fakta?

– Vilka är reporterns källor?

– Hur skiljer man redaktionell text från reklam?

– Vilket utrymme får olika nyheter?

B – med tidningen som lärobok

Här ger vi flera förslag på hur du kan starta en kontinuerlig nyhetsbevakning i klassen. Börja med ett av våra förslag och fortsätt med andra, när du tycker att klassen behöver variation.

Vet du att …

Håll utkik i tidningen efter spännande fakta, uppfinningar, ny forskning, rekord och annat som ni inte kände till tidigare. Gör en ”Vet du att – lista” på det ni hittar. Skriv korta faktameningar.
Ge eleverna en mall för vad du förväntar dig att de ska kunna presentera och diskutera med varandra.

Exempelvis:

– Kort bakgrund eller rubriken till varje faktamening.

– Egna funderingar kring faktameningen – Jag funderar på …

– Några frågor till klassen – Vad tror ni? Varför?

Skriv faktarutor

Ge bakgrund och kort information till intressanta nyheter. Gör faktarutor på samma sätt som journalister gör. Plocka fakta ur artikeln och/eller sök information i böcker och på nätet.
Visa något exempel som en journalist på tidningen har arbetat fram. Bestäm hur omfattande elevernas faktarutor ska vara.

”Man lär sig något nytt varje dag”

Gör nyhetscollage kring rubriken, ”Man lär sig något nytt varje dag”, och anslå dessa på en plats i skolan där många vistas.
Låt grupper av elever sammanställa sina nya kunskaper. Byt inte uppgift förrän alla elever har jobbat med den här uppgiften.

Hjältar och skurkar

Leta efter HJÄLTAR och SKURKAR i tidningen. Vem är hjälte och vem är skurk? Gör topplistor och välj klassens Bästa hjälte och Värsta skurk. Varför toppar dessa?
Den här uppgiften kan alla elever arbeta med samtidigt och under en begränsad tid föreslå personer som de tycker passar in på skurk och/eller hjälte. Varje elev ska också kunna motivera sina förslag. Om ni redovisar ett förslag per dag eller vecka måste klassen enas om var i listan nya förslag ska placeras. Fortsätt tills alla i klassen har deltagit. Avsluta med en diskussion om varför vissa gör goda handlingar och andra handlar fel. Vad har eleverna lärt sig av det här arbetet? Diskutera!

Det angår oss

Låt eleverna samla på nyheter som de tycker angår dem. Presentera nyheterna för varandra i klassen och diskutera varför och på vilket sätt de tycker att nyheterna angår dem.
Spara och anslå nyheterna. Fortsätt denna bevakning under en period och avsluta med en summering. Hur påverkas de som är unga av politiska beslut och annat som händer i samhället? Kan unga själva vara med och påverka? I så fall hur?

C – strategier för nyhetsbevakning

Lärarlett nyhetsprat

Läraren presenterar återkommande nyheter från tidningens förstasidor och diskuterar med eleverna.

Gruppvis bevakning

Dela in klassen i grupper som bevakar tidningens nyheter var sin vecka och presenterar dessa för klassen dagligen eller i slutet av veckan.

Individuellt arbete

Eleverna går enskilt igenom tidningens nyheter i papperstidningen eller på internet och bidrar med förslag på nyheter som de tycker är angelägna.

Ett annat sätt är att samla ihop dagstidningar och/eller hämta nyheter på internet till några nyhetslektioner. Varje elev väljer sina egna nyheter.

Samtal kring nyheter och underlag för skrivna kommentarer

Dessa frågor kan vara till hjälp vid nyhetsbearbetningen.

– Vad handlar nyheten om?

– Varför angår det mig/oss?

– Vilken lösning föreslår jag/vi?

– Vem ska lösa den?

Ta hand om klippen och elevernas kommentarer

Några förslag:

– Sortera och anslå de nyheter som ni talat om efter teman, t ex skola, sjukvård, trafik, miljö, teknik, hälsa m.m. Vad är eleverna mest/minst engagerade i?

– Tillverka nyhetsböcker, individuella, gruppvis eller klassens gemensamma. Fyll med nyhetsmaterial och kommentarer.

Redovisning

Låt eleverna redovisa sina nyheter och åsikter allt eftersom de är aktuella. Fokusera på samtal och diskussion.

Koppling till skolans styrdokument
Lgr 11 (med revidering från 2018-07-01)

Inom ramen  för skolans uppdrag:

  • Eleverna ska kunna orientera sig och agera i en komplex verklighet, med stort informationsflöde, ökad digitalisering och snabb förändringstakt. Det är också nödvändigt att eleverna utvecklar sin förmåga att kritiskt granska information, fakta och förhållanden och att inse konsekvenserna av olika alternativ.
  • Eleverna ska genom alla årskurser få träna sin förmåga att analysera innehållet i olika medier.
  • Genom rika möjligheter att samtala, läsa och skriva ska varje elev få utveckla sina möjligheter att kommunicera och därmed få tilltro till sin språkliga förmåga.

Samhällskunskap, syfte:

  •  Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla en helhetssyn på samhällsfrågor och samhällsstrukturer. I en sådan helhetssyn är sociala, ekonomiska, miljömässiga, rättsliga, mediala och politiska aspekter centrala.

Samhällskunskap, centralt innehåll årsk. 4—6:

  • Informationsspridning, reklam och opinionsbildning i olika medier. Hur sexualitet och könsroller framställs i medier och populärkultur.
  • Hur man urskiljer budskap, avsändare och syfte, såväl i digitala som andra medier, med ett källkritiskt förhållningssätt.

Samhällskunskap, centralt innehåll årsk. 7—9:

  • Mediernas roll som informationsspridare, opinionsbildare, underhållare och granskare av samhällets maktstrukturer.
  • Olika slags medier, deras uppbyggnad och innehåll, till exempel sociala medier, webbplatser eller dagstidningar.
  • Nyhetsvärdering och hur den kan påverka människors bilder av omvärlden. Hur individer och grupper framställs, till exempel utifrån kön och etnicitet, samt hur information i digitala medier kan styras av bakomliggande programmering.
  • Möjligheter och risker förknippade med internet och digital kommunikation samt hur man agerar ansvarsfullt vid användning av digitala och andra medier utifrån sociala, etiska och rättsliga aspekter.

 

Fördjupning: Nyhetsvärdering


  Publicerad: 01 januari 2018

I Mediekompass skrivarskola hittar du Publicistguiden med texter om media, journalistik och det journalistiska skrivandet: Länk!

Sätt eleverna på spaning vilka nyheter som finns i er dagstidning. Dela upp tidningssidorna mellan eleverna och låt dem kolla vad nyheterna handlar om, var de är placerade på sidorna, olika texter som notiser och artiklar, gradstorlek på rubriker och om nyheten finns på förstasidan.

Vilka nyheter fick störst rubriker? Vilka nyheter hamnade/hamnade inte på förstasidan? Varför/varför inte? Vilka nyheter toppade sidorna/placerades långt ner? Varför? Ge förslag på händelser som aldrig skulle bli en nyhet i tidningen? Varför?

Uppmana eleverna att utifrån denna granskning formulera några kriterier för vad en nyhet är och vad tidningen verkar tycka vara en viktig nyhet. Jämför elevernas förslag på kriterier med denna lista som kommer från Kurs i medborgarjournalistik.

Traditionella nyhetskriterier

• något som inte tidigare publicerats

• något som publiken inte visste tidigare och har nytta/behov/nöje av att veta

• nära i tid, rum eller kultur

• ovanlig och nyss inträffad händelse

• process, åsikt eller beslut med konsekvenser för publiken

• människors upplevelser som läsaren kan identifiera sig med

• väcker känslor

• egen/lokal nyhet/vinkel/uppföljning – varför så viktigt? Ekonomisk konkurrens eller prestige?

• ”rundisar” (”mjuka” nyheter) för att skapa bra mix 
tajming vs. burkade (förproducerade) grejer

Mer om nyheter, UR: Är det sant?

Lgr 11 Skolans värdegrund och uppdrag:

Eleverna skall kunna orientera sig i en komplex verklighet, med ett stort informationsflöde.

Bakgrund

Tidningsveckan 2015
Missa inte veckans nyheter! Nyheter engagerar! Nyheter berör!

Lektionsförslagen för de yngre till årets Tidningsveckan består av två delar, en basuppgift för hela veckan och en fördjupningsdel för de som vill göra mer eller fortsätta med tidningsarbetet även efter Tidningsveckan. Vi vill redan här göra dig uppmärksam på att vi lägger ut nyskrivna aktuella lektionsförslag varje måndag under terminstid på mediekompass.se. Presstationen, presstationen.se, är en annan läsårsaktivitet i form av en tävling med färdigt upplägg för låg – och mellanstadiet. Alla lektionsförslag har förstås koppling till Lgr 11.

Tidningsveckans lektionsförslag har fokus på nyheter med tema, Missa inte veckans nyheter. Vi rekommenderar att eleverna har tillgång till papperstidningar, men om du hellre föredrar nättidningar är det förstås OK. Basuppgiften uppskattas till en lektion per dag, men kan både förkortas och förlängas beroende på hur du lägger upp lektionen. 

Läs tillsammans eller låt eleverna läsa enskilt eller i grupp! Samtala, reflektera och diskutera! 
Nyheter engagerar! Nyheter berör! 
Ha en rolig och intressant Tidningsvecka!

Basuppgiften

Läs tidningen tillsammans med dina elever

Fördjupning

1. Källkritik

2. Pressfotografer

3. Nyhetsbilder

4. Nyhetsvärdering

5. Nyhetsbearbetningar

Lista årets största nyheter


  Publicerad: 14 december 2015

Vilken är årets största nyhet? Förmodligen skiljer sig nyhetsvärderingen från person till person. Vad tycker ni i er klass? Vad tycker du? För att minnet lite hjälp bifogar vi en lista över nyheter från året som gott. Kanske har ni andra förslag – bidra i så fall med dem.

Skicka in din topp fem-lista över årets största/viktigaste nyheter. Mejla goran.andersson@gotamedia.se eller lotta.nyblom@mediekompass.se

Får vi in många svar gör vi en sammanställning och kommenterar.
God Jul och Gott Nytt År!

önskar

Mediekompass

 

Nyhetslista

Skådespelerskan Anita Ekberg avled i januari

Cristiano Ronaldo utnämns till världens bäste fotbollsspelare

Bloggaren Raif Badawi har dömts till tio års fängelse och tusen piskrapp

Saudiarabiens kung Abdullah avled, 90 år gammal

Göran Hägglund meddelade att han avgår som partiledare för KD

Krisdrabbade Grekland fick en ny regering med den vänsterradikale Alexis Tsipras

Göran Hägglund meddelade att han avgår som partiledare för KD

Reporäntan är negativ

Ebba Busch Thor blir partiledare för KD

Förhandlingarna kring eld upphör i Ukraina slutfördes i Minsk

Tre döda i ett terrordåd i Köpenhamn

Skid-VM i Falun resulterade i svenska framgångar

Margot Wallström stoppades och fick inte hålla sitt tal inför Arabförbundets möte i Kairo

En buss och en lastbil kolliderade och 41 människor miste livet i Tanzania

USA:s president Barack Obama och Kubas president Raul Castro möttes i april

Hillary Clinton ställer upp i presidentvalet i USA 2016

Många hundra migranter från Afrika har drunknat på sin väg mot Europa

Växjö Lakers blev svenska mästare i ishockey

Nepal drabbades av en förödande och katastrofal jordbävning

Islamiska statens härjningar

Melodifestivalen, Zelmerlöv och Heroes

Prins Carl Philip och Sofia Hellqvist gifte sig

Sepp Blatter omvaldes under viss tumult till ordförande för Fifa

Angelica Bengtsson blev bästa svenska deltagare vid VM i friidrott i Peking

Sverigedemokraternas framgångar i opinionsundersökningar

Flyktingströmmen till Sverige

En lastbil med över 70 döda flyktingar hittades mitt i Europa

Ryska trupper kämpar i Syrien

Turkiet skjuter ner ett ryskt stridsplan

Ett ryskt passagerarplan störtar och 224 omkommer när en bomb exploderar ombord

Klimatöverenskommelsen i Paris

Ett sydamerikanskt land köper 36 exemplar av stridsflygplanet JAS av Sverige

Martin Almgren vinner Idol i Tv4

Malmö FF spelar Champions League

Det avslöjades att Volkswagen installerat en mjukvara i sina bilar som döljer utsläpp

Vid den årliga vallfärden till Mecka inträffade en katastrof och över 700 människor dog

Nobelprisen avslöjas

Kina avskaffar ettbarnspolitiken

Terrordåden i Paris

Sverige inför tillfälliga gränskontroller

Valen i Burma blev en seger för Aung San Suu Kyi och hennes parti NLD

Donald Trump kan bli USA:s näste president

Säpo höjde säkerhetsläget i landet

En av Sveriges mest kända barnboksförfattare, Lennart Hellsing, avled

Fördjupning: Nyhetsbearbetning


  Publicerad: 09 oktober 2015

• Så funkar det

Tidningen kan ibland vara lika pedagogisk som den bästa lärare. Samla på nyheter där journalister enkelt och begripligt förklarar något svårt.

• Vet du att …

Håll utkik i tidningen efter spännande fakta, uppfinningar, ny forskning, rekord och annat som ni inte kände till tidigare. Gör en ”Vet du att – lista” på det ni hittar. Skriv korta faktameningar.

• Skriv faktarutor

Ge bakgrund och kort information till intressanta nyheter. Gör faktarutor på samma sätt som journalister gör. Plocka fakta ur artikeln och/eller sök information i böcker och på nätet.

• ”Man lär sig något nytt varje dag”

Gör veckocollage kring rubriken, ”Man lär sig något nytt varje dag”, och anslå dessa på en plats i skolan där många vistas.

• Hjältar och skurkar

Leta efter HJÄLTAR och SKURKAR i tidningen. Vem är hjälte och vem är skurk? Gör topplistor! Vem blev till slut klassens Bästa hjälte och Värsta skurk? Varför toppar dessa?

• Tummen upp och tummen ner

Sortera de nyheter ni samlar på er och gör två listor som visar vad ni tycker.  På ”Tummen upp-listan” placerar ni nyheter som ni gillar och på ”Tummen ner-listan” dåliga nyheter.

– Modeller för nyhetsbevakning

• Lärarlett nyhetsprat
Läraren presenterar nyheterna på tidningens förstasidor och uppmanar eleverna att fundera på vilka som särskilt angår dem.

• Gruppvis bevakning
Dela in klassen i grupper som bevakar tidningens nyheter var sin vecka och presenterar dessa för klassen dagligen eller i slutet av veckan.

• Individuellt arbete
Utsedda elever går veckovis igenom tidningens nyheter i papperstidningen eller på Internet. Sedan redovisare de sina mest angelägna nyheter för klassen.

• Nyhetslektion
Samla ihop veckans dagstidningar och/eller hämta nyheter på Internet till veckans nyhetslektion. Varje elev väljer sina egna nyheter som de presenterar och redovisar för de där hemma, klasskamrater eller hela klassen.

– Samtal kring nyheter och underlag för skrivna kommentarer

Dessa frågor kan vara till hjälp vid nyhetsbearbetningar.
– Vad handlar nyheten om?
– Varför angår det mig/oss?
– Vilken lösning föreslår jag/vi?
– Vem ska lösa den?

– Ta hand om klippen och elevernas kommentarer

Några förslag:
– Sortera och anslå de nyheter som ni talat om efter teman, t ex skola, sjukvård, trafik, miljö, teknik, hälsa med mera. Vad är eleverna mest/minst engagerade i?
– Tillverka nyhetsböcker, individuella, gruppvis eller klassens gemensamma. Klistra in nyhetsmaterial och kommentarer.

– Redovisning

Låt eleverna redovisa sina nyheter och åsikter allt eftersom de är aktuella. Fokusera på
samtal och diskussioner.

LGR 11

Kommentarer till kursplanen i samhällskunskap
• Eleverna ska genom alla årskurser få träna sin förmåga att analysera innehållet i olika medier.

• Även eleverna i de tidigaste skolåren snappar upp händelser och aktuella samhällsfrågor i olika medier och därför är detta ett centralt innehåll i SO 1–3.

Oavsett vilka medier som används kan undervisningen om aktuella samhällsfrågor bidra till att utveckla ett källkritiskt förhållningssätt hos eleverna.

Kunskapskrav för godtagbara kunskaper i slutet av årskurs 3
Eleven kan ta del av enkel information i olika medier och samtala om elevnära samhällsfrågor genom att framföra synpunkter, ge kommentarer och ställa frågor.

Kunskapskrav för godtagbara kunskaper i slutet av årskurs 6
Eleven kan söka information om samhället och använder då olika källor på ett i huvudsak fungerande sätt och för enkla resonemang om informationens och källornas användbarhet.

 

Bakgrund

Tidningsveckan 2015
Missa inte veckans nyheter! 
Nyheter engagerar! Nyheter berör!

Lektionsförslagen för de yngre till årets Tidningsveckan består av två delar, en basuppgift för hela veckan och en fördjupningsdel för de som vill göra mer eller fortsätta med tidningsarbetet även efter Tidningsveckan. Vi vill redan här göra dig uppmärksam på att vi lägger ut nyskrivna aktuella lektionsförslag varje måndag under terminstid på mediekompass.se. Presstationen, presstationen.se, är en annan läsårsaktivitet i form av en tävling med färdigt upplägg för låg – och mellanstadiet. Alla lektionsförslag har förstås koppling till Lgr 11.

Tidningsveckans lektionsförslag har fokus på nyheter med tema, Missa inte veckans nyheter. Vi rekommenderar att eleverna har tillgång till papperstidningar, men om du hellre föredrar nättidningar är det förstås OK. Basuppgiften uppskattas till en lektion per dag, men kan både förkortas och förlängas beroende på hur du lägger upp lektionen. 

Läs tillsammans eller låt eleverna läsa enskilt eller i grupp! Samtala, reflektera och diskutera! 
Nyheter engagerar! Nyheter berör! 
Ha en rolig och intressant Tidningsvecka!

Basuppgiften

Läs tidningen tillsammans med dina elever

Fördjupning

1. Källkritik

2. Pressfotografer

3. Nyhetsbilder

4. Nyhetsvärdering

5. Nyhetsbearbetningar

Dag 5: Tidningens bilder


  Publicerad: 09 oktober 2015

Vi fokuserar på tidningens bilder.
Bilder är en viktig del av nyhetsförmedlingen. Idag när alla olika medier flyter ihop på Internet är varje reporter utrustad med anteckningsblock, kamera och möjligheter att filma. PÅ nätet är alla ledande medier både tidning, radio och tv.
Bilder kan bidra med kunskap, de kan vara vilseledande och behöver granskas kritiskt och det krävs många gånger en bra bildtext. Bilder kan med andra ord bidra till ämnesfördjupning, kritiskt granskande och möjlighet att uttrycka sig i skrift.

1 Ämnesfördjupning

Välj ut ett antal artiklar som kan ge något inom ditt ämne. Be sedan eleverna läsa och sedan illustrera med bästa tänkbara bild. Det ska vara en bild som bidrar med kunskap och förståelse av texten. Ni har hela nätet till ert förfogande. Diskutera resultatet. Vilka olika infallsvinklar ger bilderna? Det kan bli en allmän diskussion kring bildens betydelse.
Kom ihåg att det går bra att ”leka” med bilder på det här sättet, men man kan inte ”låna” bilder från andra utan tillstånd! Upphovsrätt gäller!

2 Kritisk granskning

A. Gå igenom en dagstidning och granska bilderna. Är det någon bild som av någon anledning väcker er nyfikenhet? Något som väcker er misstänksamhet? Diskutera.
Lägg märke till att om bilden är tagen vid annan tidpunkt än den aktuella bör den vara märkt ”Arkivfoto”.
Vem (Vilka) har tagit bilderna? Finns det någon bildkälla som väcker tankar?
B. Vilka personer förekommer på bilderna? Är det som alla vanliga fördomar säger, att det är medelålders, vita män? Hur är könsfördelningen? Diskutera vilken betydelse den fördelningen kan ha. Finns det ungdomar på bilderna? Och hur skildras de i så fall?
Mycket att diskutera kring bilder!

3 Uttryck dig!

Bildtexten är ofta det andra vi läser i en artikel. Man brukar sig att läsordningen i en artikel är: rubrik, bildtext, ingress och sist brödtexten, dvs den vanliga artikeltexten. Många gånger läser en stressad eller måttligt intresserad läsare bara rubriken och bildtexten. Det innebär att bildtexter är viktiga.
Bildtexten bör självfallet korrekt beskriva motivet. Därför är det viktigt när en pressfotograf tar en personbild att fotografen förhör sig om namn och korrekt stavning.
Bildtexten får inte upprepa vad som redan står i rubriken eller ingressen. Det får läsaren att tappa intresset. Försök att ge bildtexten något extra innehåll av intresse, något som inte finns i texten man som anknyter till bilden.

Kopplingar till skolans styrdokument

Samhällskunskap
Undervisningen ska ge eleverna verktyg att hantera information i vardagsliv och studier och kunskaper om hur man söker och värderar information från olika källor.
Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utifrån personliga erfarenheter och aktuella händelser uttrycka och pröva sina ställningstaganden i möten med andra uppfattningar.
Svenska
Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla kunskaper om hur man formulerar egna åsikter och tankar i olika slags texter och genom skilda medier. Undervisningen ska även syfta till att eleverna utvecklar förmåga att skapa och bearbeta texter, enskilt och tillsammans med andra.

Bakgrund

Tidningsveckan 2015

Missa inte veckans nyheter!
Nyheter engagerar och bidrar med kunskaper till dina ämnen

Vänj eleverna vid att följa nyhetsflödet, utrikes, inrikes och lokalt – med ett kritisk öga!

Årets tidningsvecka fokuserar på nyheter, och nyheter kan genom sin aktualitet på ett engagerande sätt ge ”kött på benen” till de flesta ämnen. Ett avsnitt i samhällskunskap om EU kan bli ganska abstrakt för eleven när man går igenom hela EU:s struktur, men med hjälp av ett aktuellt exempel som belyses i medierna blir allting kanske mer konkret och lättare att förstå.
Ämnesfördjupning är den första av grundprinciperna för årets tidningsvecka.
Den andra är att förstå mediebudskap och lära sig att kritiskt granska mediebudskap, det vi brukar kalla mediekunskap eller med ett engelskt uttryck Media literacy, medieläskunnighet. Även om svenska tidningar, radio och tv brukar kunna leva upp till kraven på korrekta fakta, saklighet och opartiskhet så måste du som läsare/lyssnare alltid försöka behålla ett kritiskt öga. Det övar man genom att granska och diskutera texter och bilder och sedan diskutera gemensamt.
Ett annat sätt att öva mediekunskap är att själv skriva om nyheter. På så sätt skaffar man sig en förståelse för hur mediebudskap utformas. Här blir svenskämnet centralt!
Dessa tre inriktningar finns genomgående i lektionsförslagen som:
1. Ämnesfördjupning
2. Kritisk granskning
3. Uttryck dig!

Varje dag i veckan har uppgifter som fokuserar på olika delar av nyhetsrapportering men de behandlar alltid både faktainnehåll och kritisk granskning. Starta veckan med Dag 1, den dagen ska ses som baskunskap. Sedan kan ni välja ordning själva. Ni måste naturligtvis inte göra uppgifterna för dag två på tisdagen utan kan blanda och ge efter behag. Se uppgifterna som ett smörgåsbord att plocka ur!
För att lösa uppgifter behöver ni dagstidningar, antingen pappersvarianten eller e-tidningen. Kontakta er tidning för att få tillgång.
Observera att några av uppgifterna lämpar sig för en hel veckas nyhetsgranskning. Ju större underlag man får för sin granskning desto bättre!

Övningarna dag för dag:

Dag 1: Granska din tidning

Dag 2: Vi fokuserar på sportsidorna

Dag 3: Vi fokuserar på inrikes/utrikes

Dag 4: Lokalsidorna

Dag 5: Tidningens bilder

Dag 4: Lokalsidorna


  Publicerad: 08 oktober 2015

Vi fokuserar på era lokalsidor. Välj den eller de sidor som står er geografiskt närmast. Här finns ju de nyheter som vanligtvis är viktigast i vanliga människors liv. Ett beslut i kommunfullmäktige kan ju betyda mycket mer än ett beslut i Bryssel av EU.

1 Ämnesfördjupning

Låt eleverna läsa igenom dagens lokala nyheter och välja ut de tre viktigaste. Samla in resultatet och diskutera vad som är en viktig nyhet. Jämför med vad som skrivs här: Vad är en nyhet?
eller här för en mer omfattande (och tidskrävande) kurs: Är det sant?
Överensstämmer gängse nyhetsvärdering med er uppfattning? Diskutera.

2 Kritisk granskning

När det gäller tidningens lokalrapportering har du som lokal invånare en unik inblick, du känner ofta väl till vad som händer. Därför, anlägg ditt kritiska öga när du läser om lokala nyheter och diskutera i klassen om tidningens lokala nyheter faktamässigt överensstämmer med era egna erfarenheter.
Är det något ni saknar? Finns det något ni verkligen tycker att lokaltidningen ska skriva om så kontakta tidningen eller någon enskild journalist och delge dem era synpunkter.

3 Uttryck dig!

A. Titta i vår ”Skrivarskola” på modellen för att skriva en nyhetsartikel: Nyhetsartikel. Utgå från modellen när du granskar de lokala nyhetsartiklarna.
Är rubrikerna bra?
Lockar de till läsning? Har du bättre alternativ?
Hur är ingresserna utformade? Är de för långa/korta? Innehåller ingresserna några pratminus?
Är brödtexterna långa eller korta?
Hur många pratminus innehåller de? Är fördelningen mellan berättade text och pratminus bra eller borde den förändras?
Hur många mellanrubriker förekommer? Borde det vara fler, eller färre?
Tillför bildtexterna någonting eller är de upprepningar av det
B. Innehåller artiklarna bra faktatexter?
Stryk alla pratminus och granska den berättande texten. Innehåller den ord eller påståenden som gör att skribenten tar ställning, blir subjektiv?
C. Skriv en egen nyhetsartikel enligt den mall som skissas i ”Skrivarskola” på www.mediekompass.se. Låt sedan en kamrat läsa artikeln och diskutera sedan innehållet gemensamt.

Kopplingar till skolan styrdokument

Grundskolan
Samhällskunskap
Genom undervisningen ska eleverna också ges förutsättningar att utveckla kunskaper om hur man kritiskt granskar samhällsfrågor och samhällsstrukturer.
Centralt innehåll: Olika slags medier, deras uppbyggnad och innehåll, till exempel en dagstidnings olika delar. Nyhetsvärdering och hur den kan påverka människors bilder av omvärlden.
Svenska
Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla kunskaper om hur man formulerar egna åsikter och tankar i olika slags texter och genom skilda medier. Undervisningen ska även syfta till att eleverna utvecklar förmåga att skapa och bearbeta texter, enskilt och tillsammans med andra.

Gymnasiet
Samhällskunskap
Ett komplext samhälle med stort informationsflöde och snabb förändringstakt kräver ett kritiskt förhållningssätt och eleverna ska därför ges möjlighet att utveckla ett sådant. Det omfattar förmåga att söka, strukturera och värdera information från olika källor och medier samt förmåga att dra slutsatser utifrån informationen.

Svenska
Undervisningen i muntlig och skriftlig framställning ska ge eleverna tillfälle att värdera andras muntliga framställningar och texter samt bearbeta sina egna muntliga framställningar och texter, efter egen värdering och andras råd.

 

Bakgrund

Tidningsveckan 2015

Missa inte veckans nyheter!
Nyheter engagerar och bidrar med kunskaper till dina ämnen

Vänj eleverna vid att följa nyhetsflödet, utrikes, inrikes och lokalt – med ett kritisk öga!

Årets tidningsvecka fokuserar på nyheter, och nyheter kan genom sin aktualitet på ett engagerande sätt ge ”kött på benen” till de flesta ämnen. Ett avsnitt i samhällskunskap om EU kan bli ganska abstrakt för eleven när man går igenom hela EU:s struktur, men med hjälp av ett aktuellt exempel som belyses i medierna blir allting kanske mer konkret och lättare att förstå.
Ämnesfördjupning är den första av grundprinciperna för årets tidningsvecka.
Den andra är att förstå mediebudskap och lära sig att kritiskt granska mediebudskap, det vi brukar kalla mediekunskap eller med ett engelskt uttryck Media literacy, medieläskunnighet. Även om svenska tidningar, radio och tv brukar kunna leva upp till kraven på korrekta fakta, saklighet och opartiskhet så måste du som läsare/lyssnare alltid försöka behålla ett kritiskt öga. Det övar man genom att granska och diskutera texter och bilder och sedan diskutera gemensamt.
Ett annat sätt att öva mediekunskap är att själv skriva om nyheter. På så sätt skaffar man sig en förståelse för hur mediebudskap utformas. Här blir svenskämnet centralt!
Dessa tre inriktningar finns genomgående i lektionsförslagen som:
1. Ämnesfördjupning
2. Kritisk granskning
3. Uttryck dig!

Varje dag i veckan har uppgifter som fokuserar på olika delar av nyhetsrapportering men de behandlar alltid både faktainnehåll och kritisk granskning. Starta veckan med Dag 1, den dagen ska ses som baskunskap. Sedan kan ni välja ordning själva. Ni måste naturligtvis inte göra uppgifterna för dag två på tisdagen utan kan blanda och ge efter behag. Se uppgifterna som ett smörgåsbord att plocka ur!
För att lösa uppgifter behöver ni dagstidningar, antingen pappersvarianten eller e-tidningen. Kontakta er tidning för att få tillgång.
Observera att några av uppgifterna lämpar sig för en hel veckas nyhetsgranskning. Ju större underlag man får för sin granskning desto bättre!

Övningarna dag för dag:

Dag 1: Granska din tidning

Dag 2: Vi fokuserar på sportsidorna

Dag 3: Vi fokuserar på inrikes/utrikes

Dag 4: Lokalsidorna

Dag 5: Tidningens bilder

 

Fördjupning: Pressfotografer


  Publicerad: 07 oktober 2015

Studera tidningsbilder och fundera på hur det var för fotograferna i fotoögonblicket. Hur arbetade de?
Eleverna väljer:
• ögonblicksbilder, där de tycker att fotografen lyckades fånga ett ögonblick.
• arrangerade bilder, där de tror att fotografen haft gott om tid att bestämma sig hur bilden ska se ut.
Avsluta med en diskussion där eleverna uttrycker personliga värderingar av fotografens arbete.

Lgr 11 Syfte Bild:

Undervisningen i ämnet bild ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om hur bilder skapas och kan tolkas.

Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar förståelse för hur
bildbudskap utformas i olika medier.

Bakgrund

Tidningsveckan 2015 – Missa inte veckans nyheter! 
Nyheter engagerar! Nyheter berör!

Lektionsförslagen för de yngre till årets Tidningsveckan består av två delar, en basuppgift för hela veckan och en fördjupningsdel för de som vill göra mer eller fortsätta med tidningsarbetet även efter Tidningsveckan. Vi vill redan här göra dig uppmärksam på att vi lägger ut nyskrivna aktuella lektionsförslag varje måndag under terminstid på mediekompass.se. Presstationen är en annan läsårsaktivitet i form av en tävling med färdigt upplägg för låg – och mellanstadiet. Alla lektionsförslag har förstås koppling till Lgr 11.

Tidningsveckans lektionsförslag har fokus på nyheter med tema, Missa inte veckans nyheter. Vi rekommenderar att eleverna har tillgång till papperstidningar, men om du hellre föredrar nättidningar är det förstås OK. Basuppgiften uppskattas till en lektion per dag, men kan både förkortas och förlängas beroende på hur du lägger upp lektionen. 

Läs tillsammans eller låt eleverna läsa enskilt eller i grupp! Samtala, reflektera och diskutera! 
Nyheter engagerar! Nyheter berör! 
Ha en rolig och intressant Tidningsvecka!

Basuppgiften

Läs tidningen tillsammans med dina elever

Fördjupningen:

1. Källkritik

2. Pressfotografer

3. Nyhetsbilder

4. Nyhetsvärdering

5. Nyhetsbearbetning