Emma Frans är doktor i epidemiologi och medverkar regelbundet i Svenska Dagbladet där hon granskar populära påståenden. Hennes bok “Expertparadoxen” släpptes nyligen, där Frans funderar på vår relation till expertkunskap. Ska vi lita på experter? Och när? SvD har publicerat ett omarbetat utdrag ur boken som ligger till grund för det här lektionstipset.
1. Läs ur Expertparadoxen
Du hittar det omarbetade utdraget ur Emma Frans “Expertparadoxen” här. För att få tillgång till texten behöver du registrera dig och din klass på SvD Skola.
Begreppslista
- Belägg
- Bevisvärde
- Cherry-picking
- Expertstyre
- Evidens
- Faktaresistens
- Faktafundamentalist
- Grupptänkande
- Skräpforskning
- Teknokrati
2. Instuderingsfrågor
- Varför kan en blind tro till forskning bli ett problem, enligt Frans?
- Hur kan coronapandemin förklara expertparadoxen?
- Hur fick Andrew Wakefields forskning genomslag? På vilket sätt är den icke-trovärdig? Vad har hans studier fått för konsekvenser?
- Vad menar Frans är risken med expertstyre/teknokrati?
- Hur kan politiker tänka i sin relation till expertkunskap?
3. Att diskutera
- Brukar du tro på experter? Hur kan man kontrollera om expertutlåtanden stämmer?
- Hur kan vi förstå Expertparadoxen? Bör vi alltid vara kritiska till expertkunskap?
- Vad krävs för att få kallas expert? Kan det skilja sig åt beroende på vad det handlar om? Till exempel inom medicin, sport, musik, biologi.
- Vad behöver man veta för att förstå vetenskap?
- Vad har vi för ansvar i vår förståelse av expertkunskap? Vad är journalistens ansvar? Och experten själv?
4. Undersök i klassrummet
Bildkälla: https://www.thetimes.co.uk/article/times-health-commission-office-cake-sugar-passive-smoking-5s3bzb3dn
Nyligen uttalade sig den brittiska professorn i kost och befolkningshälsa, Susan Jebb, om riskerna med att äta tårta på jobbet i en intervju med The Times. Hon jämförde det med passiv rökning, och menade att hon aldrig skulle äta tårta på vardagar om det inte vore för att hennes kollegor tar med fika till jobbet.
Hör om uttalandet här och undersök om det stämmer i klassrummet, enskilt, i par eller i grupper.
- Kan vår konsumtion av ohälsosamma livsmedel påverkas av tillgänglighet?
- Fundera även på: Kan fika på jobbet ge några hälsofördelar?
Sök genom nyhetsmedier eller genom vetenskapliga databaser, men försök nå så nära ursprungskällan som möjligt.
Till läraren: Emma Frans har granskat påståendet i SvD:s Vetenskapskollen här.
Läs mer
News Literacy Project’s Checkology presenterar färsk infografik om olika nivåer av vetenskapliga bevis här (på engelska).
Fojos Faktajouren har intervjuat Emma Frans. De har även recenserat boken här.
Veckans nyhet vecka 40 2022 handlar om de stora läckorna från gasledningarna Nord Stream 1 och 2 i Östersjön.
Begrepp
Vad betyder orden?
Sammanfatta nyheten med hjälp av begreppen.
- Gasläcka
- Explosion
- Nord Stream
- Sabotage
- Naturgas
- Metangas
- Säkerhetszon
- Kustbevakningen
- Östersjön
- Bornholm
Frågor
Låt eleverna svara på frågorna nedan. Vad vet de om nyheten?
- Vad är Nord Stream 1 och 2?
- Var hände gasläckan? Vilka länder är påverkade?
- När skedde explosionen? Och när upptäcktes läckan? Vet man när gasledningarna kan tas i bruk igen?
- Hur tror man att explosionen har gått till? Hur länge läckte ledningarna gas?
- Varför tror man att explosionen har skett? Finns det olika teorier? Vad säger experter?
Fördjupning
Sedan utsläppen har nivåerna av metangas varit rekordhöga i Skandinavien vilket kan få konsekvenser på klimatet.
- Vad är metangas?
- Hur skiljer sig gasen från koldioxid?
- Vad kan läckan av metangas få för konsekvenser på klimatet?
- Hur kan läckan påverka havsmiljön i Östersjön?
Länkar och material
Till sin hjälp kan de använda sin lokala tidning, som till exempel Sydsvenskan. Eller rikstidningar som Dagens nyheter.
Du hittar kontaktuppgifter till er lokala tidning här.
För de yngre barnen finns ett inslag från Lilla aktuellt om gasläckan här.
Introduktion
De globala målen är ambitiösa i sin utformning. Målet är att avskaffa extrem fattigdom, minska orättvisor, främja fred och lösa klimatkrisen innan 2030. Agenda 2030 är fortsättningen på det som kallades Milleniemålen och världens ledare beslutade under en konferens i Rio De Janeiro 2012 att de nya målen skulle antas. I september 2015 blev det verklighet, när FN utformade de 17 globala målen. Under varje mål finns även flera delmål som staterna ska leva upp till.
Agenda 2030 har inneburit att stat, regioner och kommuner har blivit tvungna att växla upp sitt hållbarhetsarbete. Sverige har skrivit under dokument där de har åtagit sig att arbeta med att leva upp till målen. Det gäller alla dimensioner av hållbarhet: ekonomisk, ekologisk och social hållbarhet.
Läs mer om Agenda 2030 och de globala målen här.
I den här uppgiften ska klassen få utforska hur deras kommun arbetar med de globala målen och vilka försök de gör för att leva upp till Agenda 2030.
Uppgift
Nu är det dags att ta reda på hur din kommun arbetar för att leva upp till Agenda 2030. Hållbarhetsbegreppet är ett paraplybegrepp som innefattar mycket. Under varje globalt mål finns det därför delmål. Välj ut ett eller flera för att hitta en vinkel till din granskning.
Börja med att ta reda på om din kommun gör ett hållbarhetsarbete. Sök på kommunens hemsida. Vad har de för ambitioner och mål?
Använd sedan din lokaltidning för att hitta artiklar som är kopplade till ditt ämne. Vad står det där?
Har kommunen en hållbarhetssamordnare? Kolla om du kan kontakta personen och få till en intervju. I Publicistguiden kan du läsa mer om intervjuteknik.
För dig som väljer något riktat mot miljö och ekologi finns Miljöbarometern. Den rankar varje år, tillsammans med Aktuell hållbarhet, Sveriges kommuner i deras miljöarbete. Bäst 2021 var Malmö, följt av Helsingborg och Karlstad. Börja med att titta på var din kommun ligger på listan. Du hittar den här. Sammanställ informationen i ett dokument eller på papper.
När du har samlat tillräcklig information så att du kan bilda dig en uppfattning om din kommuns arbete är det dags att fråga invånarna vad de tycker.
Intervju
Känner medborgarna i din kommun till det hållbarhetsarbete som görs? Tycker de att det är tillräckligt? Vad saknas eller vad vill de ha mer av? Genomför 2-3 korta intervjuer med personer från orten, antingen någon du är bekant med eller ”mannen på gatan”. Förbered frågor, anteckna eller spela in svaren och sammanställ sedan i text, antingen som citat eller referat.
Presentation
Uppgiften kan presenteras på olika sätt. Antingen som en journalistisk text i form av en nyhetsartikel eller reportage. Den kan också presenteras som en skriftlig rapport, muntlig framställning eller någon annan typ av medieproduktion. Uppgiftens omfattning och presentationssätt är upp till varje lärare att avgöra.
Utförliga tips om hur man skriver journalistiska texter, genomför intervjuer och hur man gör god informationssökning hittar ni i vår skrivarskola Publicistguiden.
Koppling till styrdokument
Biologi, årskurs 7 – 9, Centralt innehåll (reviderad 2022-07-01)
- Fältstudier och experiment med såväl analoga som digitala verktyg. Formulering av undersökningsbara frågor, planering, utförande, värdering av resultat samt dokumentation med bilder, tabeller, diagram och rapporter.
- Informationssökning, kritisk granskning och användning av information som rör biologi. Argumentation och ställningstaganden i aktuella frågor som rör miljö och hälsa.
Naturkunskap 1b, gymnasiet, Centralt innehåll
- Frågor om hållbar utveckling: energi, klimat och ekosystempåverkan. Ekosystemtjänster, resursutnyttjande och ekosystemens bärkraft.
- Olika aspekter på hållbar utveckling, till exempel vad gäller konsumtion, resursfördelning, mänskliga rättigheter och jämställdhet.
Tidningen kan ibland vara lika pedagogisk som den bästa lärare. I det här lektionsförslaget ger vi förslag på hur återkommande nyhetsdiskussioner ger insatta och allmänbildade elever. Välj bland våra förslag på nyhetsbearbetningar och organisera arbetet i klassen på ett sätt, som passar din undervisning och klassens förutsättningar.
Introduktion
Det här lektionsförslaget handlar om kontinuerlig nyhetsbevakning, som vi tror väcker elevernas nyfikenhet på omvärlden, samtidigt som de tillägnar sig större insikter om samhället och dess funktioner. När ni i klassen diskuterar innehållet i dagstidningen kan ni också passa på att titta på hur nyheterna presenteras i text och bild i papperstidningen samt på tidningarnas webbsidor.
Innan ni startar själva nyhetsarbetet kan det vara bra att uppmärksamma eleverna på dessa frågeställningar:
- Vem säger vad och varför?
- Vad är åsikter och vad är fakta?
- Vilka är reporterns källor?
- Hur skiljer man redaktionell text från reklam?
- Vilket utrymme får olika nyheter?
Med tidningen som lärobok
Här ger vi flera förslag på hur du kan starta en kontinuerlig nyhetsbevakning i klassen. Börja med ett av våra förslag och fortsätt med andra, när du tycker att klassen behöver variation.
Vet du att …
Håll utkik i tidningen efter spännande fakta, uppfinningar, ny forskning, rekord och annat som ni inte kände till tidigare. Gör en ”Vet du att – lista” på det ni hittar. Skriv korta faktameningar.
Ge eleverna en mall för vad du förväntar dig att de ska kunna presentera och diskutera med varandra.
Exempelvis:
- Kort bakgrund eller rubriken till varje faktamening.
- Egna funderingar kring faktameningen – Jag funderar på …
- Några frågor till klassen – Vad tror ni? Varför?
Skriv faktarutor
Ge bakgrund och kort information till intressanta nyheter. Gör faktarutor på samma sätt som journalister gör. Plocka fakta ur artikeln och/eller sök information i böcker och på nätet.
Visa något exempel som en journalist på tidningen har arbetat fram. Bestäm hur omfattande elevernas faktarutor ska vara.
”Man lär sig något nytt varje dag”
Gör nyhetscollage kring rubriken, ”Man lär sig något nytt varje dag”, och anslå dessa på en plats i skolan där många vistas.
Låt grupper av elever sammanställa sina nya kunskaper. Byt inte uppgift förrän alla elever har jobbat med den här uppgiften.
Hjältar och skurkar
Leta efter HJÄLTAR och SKURKAR i tidningen. Vem är hjälte och vem är skurk? Gör topplistor och välj klassens Bästa hjälte och Värsta skurk. Varför toppar dessa?
Den här uppgiften kan alla elever arbeta med samtidigt och under en begränsad tid föreslå personer som de tycker passar in på skurk och/eller hjälte. Varje elev ska också kunna motivera sina förslag. Om ni redovisar ett förslag per dag eller vecka måste klassen enas om var i listan nya förslag ska placeras. Fortsätt tills alla i klassen har deltagit. Avsluta med en diskussion om varför vissa gör goda handlingar och andra handlar fel. Vad har eleverna lärt sig av det här arbetet? Diskutera!
Det angår oss
Låt eleverna samla på nyheter som de tycker angår dem. Presentera nyheterna för varandra i klassen och diskutera varför och på vilket sätt de tycker att nyheterna angår dem.
Spara och anslå nyheterna. Fortsätt denna bevakning under en period och avsluta med en summering. Hur påverkas de som är unga av politiska beslut och annat som händer i samhället? Kan unga själva vara med och påverka? I så fall hur?
Strategier för nyhetsbevakning
Lärarlett nyhetsprat
Läraren presenterar återkommande nyheter från tidningens förstasidor och diskuterar med eleverna.
Gruppvis bevakning
Dela in klassen i grupper som bevakar tidningens nyheter var sin vecka och presenterar dessa för klassen dagligen eller i slutet av veckan.
Individuellt arbete
Eleverna går enskilt igenom tidningens nyheter i papperstidningen eller på internet och bidrar med förslag på nyheter som de tycker är angelägna.
Ett annat sätt är att samla ihop dagstidningar och/eller hämta nyheter på internet till några nyhetslektioner. Varje elev väljer sina egna nyheter.
Samtal kring nyheter och underlag för skrivna kommentarer
Dessa frågor kan vara till hjälp vid nyhetsbearbetningen.
- Vad handlar nyheten om?
- Varför angår det mig/oss?
- Vilken lösning föreslår jag/vi?
- Vem ska lösa den?
Ta hand om klippen och elevernas kommentarer
Några förslag:
- Sortera och anslå de nyheter som ni talat om efter teman, t ex skola, sjukvård, trafik, miljö, teknik, hälsa m.m. Vad är eleverna mest/minst engagerade i?
- Tillverka nyhetsböcker, individuella, gruppvis eller klassens gemensamma. Fyll med nyhetsmaterial och kommentarer.
Redovisning
Låt eleverna redovisa sina nyheter och åsikter allt eftersom de är aktuella. Fokusera på samtal och diskussion.
På tisdag är det 30 år sedan reaktorblock 4 vid kärnkraftverket i Tjernobyl exploderade så att taket blåste av och grafiten runt bränslet började brinna. Branden, som pågick i flera dygn, skickade radioaktiva ämnen mer än en kilometer upp i luften så att de spreds över hela Europa.
Ta del av vår länkade vetenskaplig artikel från dn.se och förklara för eleverna vad som hände i Three Mile Island, Tjernobyl och Fukushima. Låt sedan eleverna själva studera en annan vetenskaplig artikel om hur djurlivet överraskande frodas i den övergivna zonen vid Tjernobyl.
A – introduktion
Tjernobyl 26 april 1986
Håll en lektion om Tjernobylolyckan. Hämta fakta i DN:s artikel, Kärnkraftsolyckorna ändrade synen på säkerhet, och jämför med olyckorna i Three Mile Island och Fukushima. I artikeln finns en förklarande grafik om vad som hände och en fördjupning om haverierna, som tar upp:
• Problem
• Vad som hände med härden
• Konsekvenser för omgivningen
• Konsekvenser för kärnkraftssäkerheten
Läs mer:
Efter Tjernobyl försvann livet
Hela byar grävdes ned i jorden för att hindra människor från att återvända. Katastrofen förstörde en hel bondekultur.
Sverige mäter ännu halter i bär och vilt
30 år efter Tjernobylkatastrofen har cesiumhalterna i Sverige sjunkit och oron lagt sig. Vår beredskap och säkerhet för nya haverier sägs vara god men förre chefen för Strålskyddsinstitutet varnar för radioaktiv terrorism.
B – aktivitet
Brittiska forskare ska studera orsaken till det överraskande rika djurlivet runt härdsmältan i norra Ukraina. Vad händer med djurlivet i ett område som drabbas av ett stort radioaktivt nedfall och övergivits av de 120 000 människor som bodde där?
Låt eleverna studera artikeln Djurlivet frodas i övergivna zonen och ta reda på vad forskarna tror och vad de ska studera i ett av Europas viktigaste och intressantaste vildmarksområden.
Frågor till texten:
• Hur stort område ska forskarna studera?
• Vilka får vistas där idag?
• Ge exempel på vad som hände med naturen direkt efter olyckan och vad som forskarna nu finner när de ger sig in i området.
• Varifrån kommer forskarna?
• Hur ska de arbeta för att få kunskap om vad som händer i området? Ge exempel!
• Forskarna är inte överens om antalet djur i området. Vilka två uppfattningar finns?
• Vad om djurens kondition kan vi inte få svar på ännu?
• Annat intressant eller obegripligt.
Koppling till skolans styrdokument
Lgr 11
Biologi
Årskurs 4-6
• Tolkning och granskning av information med koppling till biologi, till exempel i faktatexter och tidningsartiklar.
Fysik
• Källkritisk granskning av information och argument som eleven möter i källor och samhällsdiskussioner med koppling till fysik.
Kemi
• Tolkning och granskning av information med koppling till kemi, till exempel i faktatexter och tidningsartiklar.
Efter veckan som gått vet vi, att vi får en åldersgräns för sociala medier, att en otäck mygga sprider sjukdomar i Brasilien och andra länder, att Sverige tänker skicka tillbaka upp till 80 000 asylsökande flyktingar och att FN inlett fredssamtal om Syrien. Ja, listan kan göras lång. Men vad händer denna vecka och vad kan eleverna lära sig av det? Om det handlar veckans lektionsförslag.
A – Introduktion
TILLBAKABLICK PÅ VECKANS HÄNDELSER
Inled lektionen med ett nyhetssamtal kring veckans som gått. Välj några nyheter att prata om, eller ta hjälp av nedanstående kryss och quiz. Håll fokus på ”Man lär sig något nytt varje dag”. Ge bakgrund och annan fakta till nyheterna.
Presstationen – Ett korsord med tio frågor kring veckans nyheter.
Lilla aktuellt – Ett quiz med sju självrättande frågor.
Denna introduktion syftar till att ge eleverna en modell för kunskapssökande, som de själva praktisera under kommande vecka eller senare när det passar i undervisningen.
B – Aktivitet
”MAN LÄR SIG NÅGOT NYTT VARJE DAG”
Ta en lektion i anspråk för nyhetssökning i olika nättidningar och/eller papperstidningar. Uppmana eleverna att söka med fokus på ny kunskap, ”Det visste jag inte”. Vi föreslår att varje elev söker enskilt, för att på så sätt poängtera att det handlar om ny kunskap för var och en. Vid redovisningarna berättar eleverna om sina nyheter och vad de lärt av dessa, men också vad de inte förstod eller skulle vilja veta mer om. Fortsätt att ge bakgrund och fakta på samma sätt som du gjorde när du introducerade lektionen.
C – Fördjupning
TEMATISKA STUDIER
Vilka av elevernas nyheter väckte störst nyfikenhet? Om tid och intresse finns föreslår vi att ni fortsätter att fördjupa er i dessa för att nå mer kunskap.
Låt eleverna ställa frågor till sina nyheter. Kanske tycker du att elevernas frågor inte är de ”rätta” och bäst formulerade? Men elevernas medvetenhet om hur kunskap nås, kan öka genom det egna frågandet. Skapa ett lärande klimat genom att stimulera, uppmuntra, utmana och provocera.
Så kan det gå till:
Ställ frågor:
• för att utvärdera elevernas kunskaper och utveckling.
• för att utmana elevernas tänkande och för att hjälpa eleverna att sortera sina tankar.
• Vad tycker du är viktigt? – för att lära mer om eleverna.
• Hur tänker du? – för att stimulera eleverna att lösa ett problem.
• Hur kommer det sig att …?
Frågorna kan vara:
• reproducerande:
Vad? Vem? Var? När?
• reflekterande
Hur? Varför?
Koppling till skolans styrdokument
Lgr 11
Syfte Samhällskunskap
Undervisningen i ämnet samhällskunskap ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om hur individen och samhället påverkar varandra. Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla en helhetssyn på samhällsfrågor och samhällsstrukturer.
I en sådan helhetssyn är sociala, ekonomiska, miljömässiga, rättsliga, mediala och politiska aspekter centrala.
Syfte Naturkunskap
Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld.
Att vecka 50 blir en stor nyhetsvecka vet vi redan nu. Klimatmötet i Paris avslutas med förhoppningsvis ett bindande klimatavtal som ska bromsa uppvärmningen. I Stockholm välkomnar vi nobelpristagarna med stor fest. Vi kommer att kunna läsa om luciafirande och andra julförberedelser. Sporten går vidare precis som oförutsedda nyheter som vi inte vet något om ännu. Vi föreslår därför en veckobevakning, där eleverna berättar vad som händer under veckan. Vi ger också förslag på hur de kan fördjupa nyhetsarbetet.
AIntroduktion
INLEDNING
Ge eleverna ett exempel på hur veckobevakningen kan gå till. Välj en nyhet som intresserar dig. Sök på nätet och visa en bild som du tycker bäst beskriver själva nyheten. Berätta vad som hänt, var, när, vilka som är inblandade, hur det gick och varför det hände. Bestäm dig för en ”nyfikenfråga”, något som du vill veta mer om och som inte står i artikeln. Berätta för eleverna om din fråga och vad du fick reda på när du sökte svaret på den.
B Aktivitet
ELEVERNA VÄLJER VAR SIN NYHET ATT FÖRDJUPA SIG I
Låt eleverna arbeta på samma sätt som du med fokus på en nyhet och en nyhetsbild som illustrerar händelsen. Valet av nyheter kan vara fritt, men om du vill styra bevakningen så dela in klasser i olika redaktioner som sport, inrikes, utrikes och lokala nyheter.
Att tänka på:
• Ska eleverna söka nyheterna på nätet och/eller i papperstidningar?
• Ska arbetet ske i skolan eller hemma?
• Vilka medier kan de söka i?
• Bestäm hur de ska redovisa, muntligt med stödord eller skriftligt.
• Ska elevernas arbeten sparas på något sätt?
Elevernas ”nyfikenfrågor” kan kretsa kring:
• geografiska platser
• personer
• miljöer
• tidigare händelser
• orsaker och konsekvenser
Koppling till skolans styrdokument
Lgr 11
Syfte
Kursplanen i samhällskunskap
• Söka information om samhället från medier, Internet och andra källor och värdera deras relevans och trovärdighet.
Kunskapskrav för betyget E i slutet av årskurs 6
Eleven har grundläggande kunskaper om olika samhällsstrukturer. Eleven visar det genom att undersöka hur sociala, mediala, rättsliga, ekonomiska och politiska strukturer i samhället är uppbyggda och fungerar och beskriver då enkla samband inom olika samhällsstrukturer.
30 november – 11 december samlas världens länder i Paris till COP21. Alla hoppas på att länderna ska kunna komma överens om ett globalt, rättvist och rättsligt bindande klimatavtal där den globala uppvärmningen ska ligga så långt under två grader som möjligt. Alla medier har börjat sin rapportering inför mötet och det ger oss i skolan en möjlighet till en aktuell bild av läget för vår planet och vilka möjligheter vi har att bromsa uppvärmningen.
AIntroduktion
INLEDNING
Om knappt en vecka inleds FN:s klimatmöte i Paris, där kungen tillsammans med en rad andra regenter, presidenter och statsministrar deltar vid invigningen för att markera vikten av lyckade förhandlingar. Inför detta fick Svenska Dagbladet en intervju med honom. Klimatet är en av de frågor som står kungen närmast och under intervjun presenterade hkungen en av sina idéer för att minska den globala uppvärmningen. Vilken? Läs artikeln!
Låt eleverna också fundera på vad de kan bidra med utifrån: ”Ingen kan göra allt, men alla kan göra något”.
BFördjupning
LÄRARLEDDA LEKTIONER OM KLIMATMÖTET
Tidningsredaktioner och andra medier har redan nu lagt ut massor av informativa sajter inför klimatmötet. Välj och vraka och använd dessa i undervisningen! Vi tipsar här om några sajter med det finns fler. De flesta dagstidningar bevakar, var och en på sitt sätt, om inte annat med TT-material.
• Sveriges Radio: Guider till klimatmötet
• Sveriges Radio: Jordens uppvärmning till två grader nu halvvägs
• Svenska Yle: Nio frågor om klimatmötet i Paris
CAktivitet
ELEVERNA NYHETSBEVAKAR INFÖR, UNDER OCH EFTER MÖTET
Sätt eleverna på klimatspaning och ge tid till deras redovisningar. Sortera deras nyheter, förslagsvis:
• drabbade av klimatet
• hotade av klimatförändringar
• goda förslag, möjliga att genomföra
• uttalanden från makthavare
• händer under mötet
• händer utanför möteslokalerna
• aktioner, demonstrationer med mera
• resultat av mötet
• eftersnack
RAPPORTSKRIVANDE
Låt eleverna avsluta sin bevakning med en rapportskrivning som kan innehålla följande:
• kort redovisning om själva mötet
• vilken roll Sverige och andra länder hade
• resultat av mötet, lyckat – misslyckat, varför – varför inte
• vad ett eventuellt avtal innehåller
• hur globaliseringen kommer att påverkas av de beslut som fattades eller inte fattades
• fick mötet godkänt eller icke godkänt? Varför – varför inte?
Koppling till skolans styrdokument
Lgr 11 Kursplanen i biologi
Årskurs 4-6
• Människans beroende av och påverkan på naturen och vad detta innebär för en hållbar utveckling. Ekosystemtjänster, till exempel nedbrytning, pollinering och rening av vatten och luft.
Lgr 11 Kursplanen i geografi
Årskurs 4-6
• Hur val och prioriteringar i vardagen kan påverka miljön och bidra till en hållbar utveckling.
Det här lektionsförslaget handlar om de kraftiga skogsbränder som i månader härjat i Indonesien och stora delar av Borneo. Bränderna är en katastrof för de redan 40 000 utrotningshotade orangutangerna. När skogen brinner har orangutangerna ingenstans att fly och blir fångade i ett eldhav. Dessutom ligger en kvävande gul tjock rök i området, vilket påverkar både människor och djur.
A – introduktion
FAKTA
• Visa de bilder som finns till dn.se-artikeln Orangutangerna på Borneo hotas av skogsbränder. Läs artikeln och samtala om läget.
• Mer fakta som bakgrund till de nu aktuella bränderna.
Indonesien har vid flera tillfällen drabbats av väldiga skogs- och markbränder. De värsta inträffade 1982–83 och 1997–98, då väderfenomenet El Niño var extra kraftfullt.
I regel startas bränderna av bönder och markägare som vill frigöra mark för att kunna anlägga oljepalmsplantager och sedan sprider sig bränderna.
Bränderna ger upphov till enorma utsläpp av koldioxid och andra växthusgaser. Under 1997, då åtta miljoner hektar skog och mark eldhärjades, ledde bränderna till utsläpp på drygt fyra miljarder ton växthusgaser, ungefär lika mycket som hela EU släppte ut samma år.
Så sent som på 1960-talet var fortfarande 82 procent av landets yta täckt av regnskog. I dag, efter decennier av skogsskövling, återstår mindre än hälften.
Källa: Globalfiredata, Nature.
• Så påverkas miljön
Läs tillsammans eller återberätta för eleverna innehållet i dn.se:s artikel Indonesiska bränder ”en klimatkatastrof” och Skogsbränder gör livet olidligt i Sydostasien, Yle nyheter.
Artiklarna är mycket informativa och här finns underlag för eleverna att samla fakta och få kunskap om varför det brinner och hur det påverkar människors hälsa, miljön, djur och växtlivet samt vilken roll palmoljan har.
• Fler artiklar i ämnet
Indonesien lovar att släcka bränderna snabbt
Bränder ställer in Thailandsflyg
Sju personer ihjälbrända på berg
Smogg ställde in simvärldscup
Rök får Malaysia att stänga skolor
ORSAKER och KONSEKVENSER
Lista med hjälp av innehållet i de artiklar ni tagit del, orsaker till bränderna och de konsekvenser bränderna medför i Indonesien, deras grannländer och övriga världen.
ÅSIKTER och FÖRSLAG
Avsluta lektionen med att eleverna själva har åsikter om problemet och ger förslag på lösningar. Redovisa enligt EPA-modellen, De fem förmågorna i teori och praktik, Göran Svanelid:
E – enskilt
P – i par
A – alla i klassen
B – aktivitet
SKRIVUPPGIFT
Låt eleverna skriva personliga betraktelser om bränderna ur olika perspektiv. Exempelvis:
– En elev som inte kan gå till skolan
– Premiärministerns försvar/förklaring
– En skogsägare
– En bonde
– En miljökämpe
– En orangutang-räddare
– En pilot
C fördjupning
Här finns gott om fördjupningar kopplade till nyheten om bränderna och de hotade orangutangerna.
Exempel:
• Regnskogar – var de finns i världen, djur – och växtliv
• Orangutanger – olika arter och deras leverne
• El niño – och andra väderfenomen
• Indonesiens övärld – karta, befolkning, näringsliv, sevärdheter m.m.
Koppling till skolans styrdokument
Lgr 11 Kursplanen i naturorienterande ämnen
Syfte
… Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att ställa frågor om naturen och människan utifrån egna upplevelser och aktuella händelser…
… På så sätt ska undervisningen bidra till att eleverna utvecklar ett kritiskt tänkande kring sina egna resultat, andras argument och olika informationskällor…
Tidigt på morgonen den 28 september inträffade en av årets astronomiska höjdpunkter, en total månförmörkelse med blodmåne och en supermåne samtidigt. Var någon av dina elever uppe och såg det? Diskutera vad som hände och titta på de bilder som finns publicerade från månförmörkelsen.
A Introduktion
Visa bilder från månförmörkelsen och förklara vad som hände. Här får du hjälp med lite fakta hämtade från länkarna nedan.
- En månförmörkelse uppstår när en fullmåne förflyttar sig in i skuggan bakom jorden. Det ska vara fullmåne – och solen, jorden och månen måste ligga exakt i linje
– Månförmörkelsen syntes från halva jordklotet. För till exempel USA och Kanada skedde det på söndagskvällen den 27 september. För Sverige varade den från småtimmarna till gryning på måndag morgon. Allt började vid tvåtiden och var över vid halv sjutiden och förmörkelsen var som bäst och rödast mellan fyra och halv sex.
– Supermåne får vi när månen ligger närmast jorden. Månens bana är inte helt rund så ibland är den lite närmare och ibland lite längre bort. Månen såg större ut på himlen än vad den gör i vanliga fall. En annan sak som gör att månen såg extra stor ut var att den låg ganska lågt på himlen.
– En timma efter supermånen fick vi den totala månförmörkelse. Då färgade jorden månen röd och vi fick en blodmåne. Blodröda månar har tidigare satt skräck i människor.
– Det är ytterst ovanligt att en supermåne och en blodmåne sammanfaller, sist det inträffade var 1982 och nästa gång blir inte förrän år 2035.
– Vi kunde se månförmörkelsen sydväst och väst med blotta ögat utan teleskop.
– Den som var uppmärksam kunde också se planeterna Venus, Jupiter och Mars i öster.
Källor och länkar
Populär astronomi, Se super-månförmörkelsen den 28 september
Illustrerad vetenskap, Vad är månförmörkelse och när inträffar det i Sverige
Expressen, Därför får vi se vackra fenomenet supermåne
GP, Bästa månförmörkelsen på år och dar
DN, Då kan du se den blodröda supermånen
B Aktivitet
Ta hjälp av mediernas bevakning av månförmörkelsen. Sök på nätet eller i dagstidningar efter bilder från månförmörkelse den 28 september. Använd bilderna till att förklara vad som hände och berätta var och när de togs. Placera bilderna i kronologisk ordning och ordna ett informativt bildspel, digitalt eller i papper.
Koppling till skolans styrdokument. Lgr 11
Lgr 11 NO
Lgr 11 Kursplanen i fysik
Syfte
Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att ställa frågor om fysikaliska företeelser
och sammanhang utifrån egna upplevelser och aktuella händelser.
Centralt innehåll årskurs 1-3
• Jordens, solens och månens rörelser i förhållande till varandra. Månens olika faser.
Stjärnbilder och stjärnhimlens utseende vid olika tider på året.
Centralt innehåll årskurs 1-3
• Solsystemets himlakroppar och deras rörelser i förhållande till varandra. Hur dag,
natt, månader, år och årstider kan förklaras.
