Påsk, vår och fotboll


  Publicerad: 14 mars 2016

Det här är det sista lektionsförslagen före påskhögtiden. Vi återkommer med nästa lektionsförslag vecka 14, den 4 april. Därför presenterar vi här ett ”smörgåsbord” med olika förslag med koppling till påskhögtiden, årstiden våren och fotbollsserier med allsvenskan som startar den 2 april. Vi hoppas att något av dessa ska inspirera dig till att arbeta med dagstidningar i undervisningen.

A – introduktion

1. PÅSKHÖGTIDEN

Det här lektionsförslagen ligger redan på hemsidan, så detta är bara en påminnelse. Med hjälp av Bibelns berättelse om vad som hände Jesus under påsken vill vi att eleverna ska skriva en nyhetsartikel, som om korsfästelsen skedde i år.

Läs mer: Påsk, utrikeskorre i Jerusalem

2. VÅREN

När blir det vår? Hämta fakta på SMHI:s hemsida.
Där kan ni bland annat läsa …
• att den meteorologiska definitionen av vår är att dygnsmedeltemperaturen ska vara stigande och ligga mellan 0 och 10 plusgrader.
• att starten på våren inte får ske före den 15 februari.
• att våren omfattar månaderna mars, april och maj.

Nyfiken på våren

Samla på nyheter om våren. Sortera nyheterna efter innehåll, till exempel nyheter om fåglar, djur, växter, väder, bakslag, friluftsliv och andra grupperingar som klassen finner lämpliga. Läs och berätta och gör en fördjupning kring varje nyhet. Det kan vara allt från en enda ”nyfiken-fråga” till ett större fördjupningsämne. Bevaka kontinuerligt och anslå studierna på lämpligt sätt.

Jämför vårens ankomst och framfart

När kom/kommer våren till orten där eleverna bor? Välj också en ort söder eller norr om skolan som jämförelse. Om eleverna väljer var sin ort kan de välja en plats där de har släkt eller vänner, för att på så sätt känna mer för orten.
Jämför:
– temperatur
– dag och natt
– solens uppgång och nedgång, Här kan ni se solens uppgång och nedgång i Sveriges kommuner.
– nederbörd
– …
Skapa diagram och illustrera med bilder hämtade från nät- och papperstidningar. Tänk också på att nättidningarna har dagliga meteorologiska uppgifter. Vilken dagstidning finns i jämförelseorten? Vad händer där? Passa på att lära känna platsen lite bättre!

3. FOTBOLLSALLSVENSKAN

Allsvenskan och Superettan är först ut med sina seriespel och spelar sina första matcher den 2 april. Två veckor senare sätter damerna och Division1 Norra och Södra igång. Finns det fotbollsspelare i klassen? När börjar deras seriespel och var kan man följa dem?
I detta lektionsförslag ger vi exempel på hur eleverna utifrån spelscheman kan orientera sig på Sverigekartan och i närmiljön.
Här kan klassen läsa mer om seriespelet för Sveriges bästa fotbollsspelare.

Herrfotboll

Damfotboll

Första spelomgången

Titta på vilka lag som ingår i den serie ni vill arbeta med.

– Vilka lag möter vem?
– Vilka lag har bortamatch? Välj var sitt lag och fördela serien i klassen.
– Hur långt måste bortalagen åka? Sök antal kilometer på nätet. Det finns flera sajter som snabbt och lätt visar det. Här är ett exempel.
– Hur går färdvägen? Vilka orter måste de passera?
– Vad händer på orten som laget ska besöka? Kolla i nättidningen! Skriver tidningen något inför matchen? Vad?
– Hur gick matchen? Vad skriver respektive tidning? Jämför!

Hur långt åkte respektive lag tur och retur? Skapa en tabell som toppar med laget som reste längst. Ange orter och antal kilometer.

Hur långt reser ditt favoritlag under säsongen?

Klicka fram ditt favoritlag i spelschemat och räkna ut hur många kilometer laget åker tur och retur till sina bortamatcher.

– Hur många kilometer blir det i medeltal?
– Vilka lag ligger längst bort? Visa i en tabell och eller i ett stapeldiagram.

Gör speciallistor

Följ serien och gör tabeller och diagram på:
– bästa målgörare
– mest gjorda mål
– mest insläppta mål
– mest poäng
– …

Koppling till skolans styrdokument

Lgr 11
Centralt innehåll
Religion
Årskurs 4-6

• Centrala tankegångar bakom ritualer, levnadsregler och heliga platser i kristendomen och de andra världsreligionerna, till exempel som de uttrycks i religiösa berättelser i Bibeln och andra urkunder.

Lgr 11
Centralt innehåll
Årskurs 4-6
Svenska

• Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska uppbyggnad och språkliga drag. Skapande av texter där ord, bild och ljud samspelar.

Lgr 11
Centralt innehåll
Årskurs 4-6
Geografi

• Namn och läge på Sveriges landskap samt orter, berg, hav och vatten i Sverige samt huvuddragen för övriga Norden.

Lgr 11
Centralt innehåll
Årskurs 4-6
Matematik

• Tabeller och diagram för att beskriva resultat från undersökningar. Tolkning av data i tabeller och diagram.

Lgr 11
Centralt innehåll
Årskurs 1-3
Biologi

• Årstidsväxlingar i naturen och hur man känner igen årstider. Djurs och växters livscykler och anpassningar till olika årstider.

Hur många elever behövs för att slå guldmedaljörer i Peking?


  Publicerad: 31 augusti 2015

VM i Peking är slut och medaljerna är utdelade. En i varje tävlingsgren åker hem som bäst i världen, men övriga har säkert andra guldkorn att glädjas åt. Kanske har de slagit personligt rekord? Kanske har de fått vara med om ögonblick som påverkar dem både som idrottare och människa? Vi föreslår att ni tar del av mediernas rapportering från tävlingarna i Peking, tittar på resultat och avslutar med en eller flera mattelektioner och idrottslektioner. Hur många elever behövs för att slå en världsmästare i Peking?

Inledning

Radio, TV och dagspress har under veckan som gått bevakat VM i friidrott i Peking. Hur mycket känner eleverna till? Inled med ett samtal.

Förslag på några frågor i klassen:

• Hur många känner till att det pågått ett VM i friidrott?

• Vad är friidrott? Ge exempel på grenar.

• Har vi duktiga friidrottare i Sverige? Hur gick det för dem? Vad tävlade de i?

• Fick vi några medaljer?

• Vem eller vilka var närmast en medalj?

• Vem eller vilka blev stjärnor i Peking?

• Är det något mer än resultatet som räknas i internationella tävlingar?

• Var ligger Peking? Vad vet eleverna om Kina? Hur kan ett VM påverka landet vad gäller öppenhet och demokrati?

Välj sedan någon sajt och leta efter glädje, besvikelse, överraskningar, oväntade framgångar och misslyckanden och andra nyheter som fick betydelse under VM.

Här är några förslag på länkar:

DN, http://www.dn.se/stories/friidrotts-vm-i-peking-2015/

SvD, http://www.svd.se/om/friidrotts-vm-2015-h3c9

Aftonbladet, http://www.aftonbladet.se/sportbladet/friidrott/vm/live/

Expressen, http://www.expressen.se/sport/friidrott/

Radiosporten, http://sverigesradio.se/sida/gruppsida.aspx?programid=4858&grupp=22290

SVT, http://www.svt.se/sport/friidrott/

Aktivitet

Studera resultatlistor från Peking. Välj sedan grenar som klassen ägnar sig åt på idrottslektioner. Vem är kvinnlig och manlig världsetta i dessa grenar? Vad vann de på? Här på radiosportens hemsida finns resultatlistor, säkert också på andra sajter.
Gör beräkningar på guldmedaljörernas resultat.

Förslag på matteuppgifter att lösa utifrån:
LÄNGDHOPP.

• Gör en lista på klassens resultat i längdhopp, flickor och pojkar i samma lista. Hur många elever behövs för att precis ”slå” den kvinnliga mästaren och den manliga? Vem eller vilka lyckades ”slå” mästarna genom att använda så få elever som möjligt och med minst marginal i centimeter. Diskutera och jämför beräkningarna.
• Hur många centimeter skiljde mellan den kvinnlig och manliga medaljören? Hur många centimeter skiljde mellan brons-, silver – och guldmedaljören?
• Hur långa är längdhoppen? Mät upp respektive hopp och ta reda på hur många elever det behövs för motsvara samma längd. Börja med att mäta eleverna för att kunna göra en beräkning. Eleverna ska komma exakt eller över nertrampet. Kontrollera sedan med hjälp av de elever som ingått.
• Leta efter en vägg på skolan som är ungefär lika lång som respektive hopp. Gör först en uppskattning för att sedan kontrollmäta.
• Låt eleverna hitta på egna matteproblem att lösas i klassen.

Arbeta eventuellt vidare med andra sporter på samma sätt.

Fördjupning

• Vart gick medaljerna? Skapa tabeller och gör diagram som visar vilka världsdelar de kommer ifrån.
• Välj några av klassens favoriter från Peking. Ta reda på mer om friidrottaren. Skriv ut bilder och texter och gör ett collage.

Koppling till skolans styrdokument, Lgr 11

Syfte – Matematik
Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar intresse för matematik och tilltro till sin förmåga att använda matematik i olika sammanhang.

Syfte – Idrott och Hälsa
Undervisningen ska skapa förutsättningar för alla elever att under hela sin skoltid kontinuerligt delta i skolans fysiska aktiviteter och bidra till att eleverna utvecklar en god kroppsuppfattning och tilltro till sin egen fysiska förmåga.

VM i Falun


  Publicerad: 16 februari 2015

A Introduktion

Ge eleverna en bakgrund till årets VM. Det är fjärde gången Falun arrangerar VM. Gå tillbaka och se vad som hände då,  visa årets program och gå igenom vilka discipliner som gäller.

Historik

Titta på dessa VM i Falun: 1954, 1974 och 1993. Där får ni reda på vilka nationer som utmärkte sig, hur vädret var och vilka skidor de åkte på och annat intressant som en inledning till årets VM.

Programmet

Här ligger programmet för de tolv dagarna. Gå igenom det och diskutera i vilka discipliner klassen tror att vi kommer att få framgångar. Vilka är våra favoriter den här gången?

Discipliner

Ta reda på om vilka discipliner som ingår i VM i Falun och vad de står för. Titta under VM-fakta. • Längdskidor

I längdskidåkning ingår masstart, individuell start, stafett, sprint, teamsprint och Skiathlon/Jaktstart

• Backhoppning

Tävlingarna består av ett kval, en första hoppomgång och en finalomgång.

• Nordisk kombination

Nordisk kombination är en kombinationstävling där deltagarna både hoppar backhoppning och åker längdskidor, individuellt och i lag.

B Fördjupning

Nyhetsbevakning Ge eleverna i läxa att följa bevakningen under hela perioden. Gör veckosummeringar. Varje elev bidrar med var sin nyhet som de återberättar för klassen. De ska kunna ange från vilken tidning de hämtat nyheten och också vilken typ av tidningstext det är, artikel, notis, reportage, insändare, debattartikel eller krönika. Hur mycket matematik finns det i elevernas nyheter? Kanske kan alla formulera ett matematikproblem utifrån sin nyhet, exakt beräkning, uppskattning eller jämförelser? Ge plats för en väggtidning där ni anslår elevernas VM-nyheter och andra arbeten som eleverna gör i samband med VM i Falun.

C Aktivitet

Matematik

• Resultatlistor: Utgå från resultatlistor och gör matteuppgifter. Beräkna medelvärden, differenser, hastigheter och sträckor med mera. Gör tabeller och diagram. Formulera uppgifter som kan räknas ut exakt, innehåller jämförelser och uppskattningar.

• Medaljskörden: Vilken världsdel/vilket land tar flest medaljer? Redovisa med tabeller, kartor och diagram illustrerat med tidningsklipp.

• Biljettpriser: Gör matteuppgifter kring biljettpriser. Vad kostar det för en familj? Skillnader mellan blå och röda dagar och sektioner.

D Länkar

VM-historik

VM-programmet

VM-fakta

Biljettpriser

Koppling till skolans styrdokument. Lgr 11 

Årskurs 4-6

MA • Tal i bråk-och decimalform och deras användning i vardagliga situationer.

• Rimlighetsbedömning vid uppskattningar och beräkningar i vardagliga situationer.

• Tabeller och diagram för att beskriva resultat från undersökningar. Tolkning av data

i tabeller och diagram.

• Lägesmåtten medelvärde, typvärde och median samt hur de kan användas i statistiska undersökningar.

• Strategier för matematisk problemlösning i vardagliga situationer.

• Matematisk formulering av frågeställningar utifrån vardagliga situationer.

Vinter, höst eller sommar?


  Publicerad: 10 november 2014

Än kan vi inte säga att hela landet har vinter. Kanske trodde vi det efter förra veckans snöfall ända ner i Götaland. Meteorologer definierar vinter som den period då dygnets medeltemperatur i minst fem dygn, är noll grader eller lägre. I Norra Norrland har vi vinter och kanske i Södra Norrland också, men där trycker mildluft på och temperaturen kan gå över nollstrecket. I Södra Götaland är vi i gränslandet mellan sommar och höst. Vid mer än 10-grader i femdagar har vi sommar!
Sommar är det fortfarande i Falsterbo och Ölands södra udde.

A Introduktion

Diskutera med eleverna vilken årstid vi har på platsen där de bor. Sverige är cirka 1 572 km långt från Treriksröset i norr till Smygehuk i söder. Det blir 1 571 930 meter eller cirka 157,2 mil.
– Har alla i Sverige samma årstid?
Nej

– Vad bestämmer vilken årstid vi har?
Sommar: Vid mer än tio grader fem dagar i följd.
Höst: Noll till tio plusgrader fem dagar i följd.
Vinter: Noll grader eller kallare fem dagar i följd.
Vår:
När temperaturen är stigande upp till tio grader sju dagar i följd.
Vid bakslag räknar ändå den årstid som vi var inne i. På
Årstider SMHI: http://www.smhi.se/kunskapsbanken/meteorologi/arstider-1.1082 finns en längre förklaring hur vi beräknar våra årstider.

– Vem arbetar med att göra väderprognoser?
Meteorologer samlar in och sammanställer väderobservationer från exempelvis väderstationer, vädersatelliter och väderballonger. De gör väderprognoser och varnar oss om vädret

– Hur får vi reda på hur vädret ska bli?
Dagstidningar, radio, TV och internet.

– Vad är SMHI?
En statlig myndighet med uppgift att ta fram uppgifter för, vind, vatten, väder, klimat och miljö. Finns i Norrköping med lokalkontor i Göteborg, Malmö, Upplands Väsby och Sundsvall.

–Var ligger snön idag?
Här finns en karta som dagsläget: http://www.smhi.se/vadret/vadret-i-sverige/snodjup

B Fördjupning

Kolla väderläget i Sverige
På startsidan till klart.se finns en Sverigekarta där man kan se vädret i hela Sverige. Den är indelad länsvis och visar var det är varmast, kallast och blåsigast dag för dag. Där kan man också följa meteorolog Martin Hedberg som ständigt kommenterar dagens och veckan väder. Utgå från denna karta och få dagens väderrapport en dag eller under en längre tid. Förslag på uppgifter att arbeta:
– Kolla var de aktuella platserna ligger. Arbeta med kartan eller kartor.
– Jämför med den egna platsen eller länet.
– Hur många grader skiljer platserna sig åt.
– Ta reda på vilka landskap som ingår i varje län.
– För statistik kring uppgifterna. Arbeta med tabeller och diagram.

C Aktivitet

Tolka dagstidningens väderkartor
Tidningarnas väderleksrapporter kan ligga till grund för samtal och beräkningar om temperatur, vindriktning och nederbörd. Solens uppgång och nedgång finns också i de flesta tidningar.
Lär eleverna att tolka grafiken för att sedan sammanställa resultat i tabeller och diagram.
Var i Sverige är det kallast idag? Var är det varmast? Hur många grader skiljer det mellan den kallaste och den varmaste platsen? Vilken färg markerar att det är väldigt kallt? Vilken markerar att det är väldigt varmt? Vad betyder symbolerna? När går solen upp och ner? Hur förlängs respektive förkortas dagarna hos er och på andra platser i Sverige.


D Uppföljning

Jämför dagens väder med platser i världen
Låt eleverna välja en plats på Sveriges väderkarta och jämföra den med en annan plats i världen. På www.klart.se kan eleverna välja bland platser i världen. Förslagsvis beskriver de var deras platser ligger, världsdel och land, och talar om var det är varmast, kallast, torrast och våtast. Detta kan bli en väderbok kryddat med en nyhetsrapportering. På denna hemsida finns inte bara dagens väder utan också en flik med nyheter.

Bakgrund

Länkar
Meteorolog, http://sv.wikipedia.org/wiki/Meteorolog
SMHI:http://www.smhi.se/#ort=2673730,Stockholm,Stockholm,Sverige,59.32/18.06
Här ligger snön: http://www.smhi.se/vadret/vadret-i-sverige/snodjup
Vädret: Klart.se
Årstider SMHI: http://www.smhi.se/kunskapsbanken/meteorologi/arstider-1.1082
Nu är det höst i syd: http://www.svd.se/nyheter/inrikes/nu-ar-det-host-i-syd_4087873.svd

Koppling till skolans styrdokument. Lgr 11

Lgr 11 geografi:
Syfte
Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla kunskaper om, och kunna göra jämförelser mellan, olika platser, regioner och levnadsvillkor. Undervisningen ska ge eleverna kunskap om kartan och kännedom om viktiga namn, läges- och storleksrelationer så att de kan orientera sig och dra slutsatser om natur- och kulturlandskap och om människors levnadsvillkor.

Kunskapskrav i slutet av årskurs 3
Eleven gör enkla undersökningar av omvärlden, och kan då använda karta, jordglob, väderstreck och rumsliga begrepp för att återge namn och beskriva lägen och storleksrelationer på världsdelarna och andra för eleven betydelsefulla platser och länder och andra för eleven betydelsefulla platser och länder

Centralt innehåll i naturorienterande ämnen 

Årskurs 1–3
• Årstidsväxlingar i naturen och hur man känner igen årstider. Djurs och växters livscykler och anpassningar till olika årstider.


årskurs 4–6

• Solsystemets himlakroppar och deras rörelser i förhållande till varandra. Hur dag, natt, månader, år och årstider kan förklaras.

Centralt innehåll i matematik
Årskurs 1–3
• Enkla tabeller och diagram och hur de kan användas för att sortera data och beskriva resultat från enkla undersökningar.
• Årskurs 4–6

• Tabeller och diagram för att beskriva resultat från undersökningar. Tolkning av data i tabeller och diagram.

 

Astrid petade Selma


  Publicerad: 03 september 2014


Syfte:
Att levandegöra historiska personer och skapa diskussion kring kändisskap

Bakgrund: Arbetet med att ta fram de nya sedlarna påbörjades redan 2008. Två kungar ut och fem kulturpersoner in blev resultatet. De nya sedlarna kommer bli något längre och tjockare än dagens. Nykomlingen, tvåhundrakronorssedeln, får samma form som dagens hundralapp. Tidigast år 2014 kommer de att börja användas. De nya kändisarna har gemensamt att de alla har figurerat inom kulturområdet på 1900-talet samt att de har både folklig förankring och internationellt rykte. Här är information från Riksbanken om vinnarbidragen samt bilder på sedlarna.

Genomförande:

Basuppgift

Tidsåtgång: 40 minuter

Ladda ner kopieringsunderlag för frågorna (A och C) i denna uppgift här. 1.41 Mb

A. Låt först eleverna göra nedanstående tipsfrågor för att ta reda på vad de vet om dagens pengar.

1. Vilket av följande mynt gäller inte längre?
Enkronan Tiokronan Femtioöringen

2. Vems ansikte finns på våra mynt?
Kungens Kronprinsessans Statsministerns

3. Hur många olika giltiga mynt finns det?
Tre Fyra Fem

4. Vem pryder dagens 20-kronorssedel?
Moa Martinsson Selma Lagerlöf Drottning Kristina

5. Jenny Lind finns på dagens 50-kronorssedel. Vad var hennes yrke?
Skådespelerska sångerska drottning

6. Carl Von Linné finns på hundralappen. Vilket av följande ord associerar man ofta med honom?
Växter motorer bergsbestigning

7. På 500-kronorssedeln finns en kung vid namn Karl. Men vilket nummer hade han? (Han levde i slutet av sextonhundratalet)
Karl IX Karl X Karl XI

B. När de är klara kan du låta dem rätta varandras frågor. Här är rätt svar:
1. Femtioöringen
2. Kungens
3. Tre
4. Selma Lagerlöf
5. Sångerska
6. Växter
7. Karl XI (den elfte)

C. När de är klara kan du para ihop dem två och två . Ge dem en stund att försöka kasta om bokstäverna för att få fram de nya ”sedelkändisarnas” namn.

  • Den nya 20-kronorssedeln kommer prydas av TRADIS Lindgren
  • Den nya 50-kronorssedeln kommer prydas av TREEV Taube
  • Den nya 100-kronorssedeln kommer prydas av TRAGE Garbo
  • Den nya 200-kronorssedeln kommer prydas av MANGIR Bergman
  • Den nya 500-kronorssedeln kommer prydas av GIRTIB Nilsson
  • Den nya 1000-kronorssedeln kommer prydas av GAD Hammarskjöld

D. Sedan öppnar du bildspelet på svd.se så kan de se om de listade ut rätt.

Diskutera också vilka landskap de olika sedelkändisarna hör ihop med.

Extrauppgift 1

Tidsåtgång: 40 minuter

Använd denna länk till dn.se. Med hjälp av faktarutorna till höger ska de hitta svar på frågorna nedan.

1. Hur dog Dag Hammarskjöld?
2. Vilket Nobelpris fick han?
3. Vad var Birgit Nilssons yrke?
4. Ingmar bergman bodde på en ö. Vad hette den och var ligger den?
5. Vad var Greta Garbos riktiga efternamn?
6. Vad var Greta Garbos smeknamn?
7. Evert Taube gick till sjöss. Vilka två länder, förutom Sverige, handlar många av hans visor om?
8. Vad hette gården där Astrid Lindgren växte upp?

Extrauppgift 2

Tidsåtgång: 40 minuter

Skriv namnen på de nya sedelkändisarna på tavlan. Be sedan eleverna att komma fram och sätta ut siffrorna 1 till 3 under namnen. En etta får den eller de som eleven verkligen kände till. En tvåa får den eller de som eleven hade hört talas om eller hört namnet på men inte visste så mycket om. Nummer tre får den eller de som eleven överhuvudtaget inte hade hört talas om. Sedan kan ni göra ett stapeldiagram och se vilka som var mest respektive minst kända av de nya sedelkändisarna. Kanske får eleverna i läxa att ta reda på mer om en som fick en trea och sedan göra en muntlig redovisning om henne eller honom?

Extrauppgift 3

Tidsåtgång: 40 minuter

Titta på videoklippet på expressen.se från riksbankens presentation av de nya sedlarna.

Diskutera frågorna i par
1. Varför fick Astrid Lindgren den lägsta valören?
2. Vilka andra svenskar nämnde allmänheten som förslag?
3. Finns det någon av svenskarna som allmänheten föreslog som du hellre hade velat ha på en av sedlarna. Vem? Varför? På vilken valör?
4. Varför trycker man nya sedlar?
5. Om mynten blir lättare belastar de miljön mindre. Hur då?
6. Riksbanken hade som krav att personerna på sedlarna inte längre fick vara i livet. Varför då, tror ni?

Koppling till läroplan

Lgr 11 säger (ämnet historia) Skolan skall i sin undervisning i historia sträva efter att eleven tillägnar sig kunskaper om betydelsefulla historiska gestalter, händelser och epoker

Matematik – statistik och diagram


  Publicerad: 31 augusti 2014

Förberedelser
Kopiera resultatlistor från kopieringsunderlagen: Kopieringsunderlag 1 (Friidrotts-EM), Kopieringsunderlag 2 (Skid-VM), Kopieringsunderlag 3 (Vasaloppet damer), Kopieringsunderlag 4 (Vasaloppet herrar). Välj ut nyhetsklipp/tidningsartiklar.

Övning 1: Skapa ett diagram

Inspiration
Visa nyhetsklipp eller tidningsartiklar från skid-VM, friidrotts-EM, eller Vasaloppet.
Förslag på klipp: SVT:s fem minuter långa Sportnytt (Tillgängligt till och med 2013-03-10)

Förslag på tidningsartiklar
Aftonbladet: Guld till Johan Olsson efter bragdlopp
Göteborgs-Posten: Dubbla svenska höjdhoppsmedaljer
Aftonbladet: Dubbelt Norge i Vasaloppet

Gör tabell och diagram
1. Gå igenom hur man skapar en frekvenstabell och ett stapeldiagram.
2. Gå igenom nödvändiga begrepp som till exempel frekvenstabell, diagram, axlar…
3. Dela ut en resultatlista till varje elev. Elevinstruktion finns på respektive blad.

Övning 2: Samtala kring diagrammen

1. Dela in klassen i grupper om 3-4 elever.
2. Instruera eleverna att de ska redovisa, berätta och ställa frågor om sina diagram.
3. Låt en elev tala färdigt om sitt diagram innan de andra i gruppen kompletterar och ställer frågor.
4. Gör en gemensam sammanfattning i klassen utifrån några av diagrammen.
5. Samtala om annat intressant som redovisningarna gett upphov till.

Koppling till skolans styrdokument, Lgr 11

Centralt innehåll, matematik, årskurs 4-6, s 65:
Sannolikhet och statistik:

– Tabeller och diagram för att beskriva resultat från undersökningar. Tolkning av data i tabeller och diagram.

Kunskapskrav i slutet av årskurs 6, matematik, s. 73:
”Eleven kan redogöra för och samtala om tillvägagångssätt på ett … sätt och använder då bilder, symboler, tabeller, grafer och andra matematiska uttrycksformer…”

Val till Europaparlamentet: matematik och samhällskunskap


  Publicerad: 26 maj 2014

Den 25 maj 2014 röstade närmare 50 % av den röstberättigade svenska befolkningen i EU-valet. Hur många är 50 %? Och vilka partier fick de flesta rösterna? Mycket matematik och mycket samhällskunskap!

A Introduktion

Samtala om EU-valet.
– Var någon av eleverna med i vallokalen?
– Hur går det till när man röstar?
– Vilka politiska partier känner eleverna till?

B Fördjupning

Använd aktuella nyhetsmedier som utgångspunkt för fördjupningen.

  • Förklara begrepp som demokrati, val, politiska partier och EU.
  • Knyt an till matematiska begrepp som tabeller, diagram och procent.

C Aktivitet

Arbeta två och två.
Ta reda på vilka svenska politiska partier som fick mer än fyra procent av rösterna i EU-valet.
Använd en tidningsartikel som källa.

  1. Gör var sin tabell på papper, eller digitalt.
  2. Gör tre kolumner: partiets fullständiga namn, partiförkortning, valresultatet i procentform.
  3. Fyll i tabellen. Börja med det parti som fått mest röster.

Förslag till extrauppgifter. Välj!

  • Lär dig hur de olika partiernas partisymboler ser ut.
  • Försök ta reda på några olika frågor som partierna har gått till val på.

D Uppföljning

1. Arbeta i mindre grupper.

  •  Jämför tabellerna med varandra.
  •  Vilka är de tre partier som fått flest röster?
  • Är alla era tabeller lika lättlästa?
  • Vad är typiskt för en lättläst tabell?

2. Diskutera i helklass.

  • Vilka är de olika partiernas huvudbudskap?
  • Vad kan det finnas för olika orsaker till att Miljöpartiet, Sverigedemokraterna och Feministiskt initiativ har gått framåt i EU-valet?

3. Spara elevarbeten och tidningsartiklar till höstens riksdagsval för att kunna jobba vidare med jämförelser.

Bakgrund

Göteborgsposten, Ett omvälvande EU-valresultat
EU-upplysningen, EU-valet
EU-upplysningen, Valresultatet

Koppling till skolans styrdokument, Lgr 11

Centralt innehåll i samhällskunskap, årskurs 4-6


Beslutsfattande och politiska idéer

  • Vad demokrati är och hur demokratiska beslut fattas …
  • Politiska val och partier i Sverige …

Centralt innehåll i matematik, årskurs 4-6
Taluppfattning och tals användning

  • Tal i procentform …

Sannolikhet och statistik

  • Tabeller och diagram för att beskriva resultat från undersökningar.

OS i Sotji: Medaljer till Kalla och Hellner


  Publicerad: 10 februari 2014

Matematik och statistik i vardagen! Det blev två silvermedaljer till Sverige under den första OS-helgen. Jämför den svenska medaljskörden med några andra länders. Undersök data, skapa tabeller och diagram och resonera kring dem.

Syfte

Utveckla förmågan att
– skapa och läsa av ett stapeldiagram
– använda matematiska begrepp
– resonera kring diagram
– kommunicera i grupp

A Introduktion

Visa nyhetsklipp eller tidningsartiklar, som handlar om svenska OS-medaljörer i Sotji. Se förslag i Bakgrunden.

B Fördjupning

  1. Visa hur man skapar en frekvenstabell och ett stapeldiagram.
  2. Gå igenom nödvändiga begrepp som till exempel frekvenstabell, diagram, axlar…

C Aktivitet

Arbeta parvis

  1. Sök information om vilka länder som har tagit OS-medaljer i Sotji.
  2. Välj ut fem länder.
  3. Resonera er fram till hur er frekvenstabell ska se ut. Den ska visa hur många brons-, silver- och guldmedaljer som länderna har tagit. Fyll gärna på dag för dag! Gör var sin tabell.
  4. Gör var sitt stapeldiagram som visar hur många brons-, silver- och guldmedaljer som länderna har tagit. Resonera om hur det ska se ut innan ni börjar.
  5. Skriv minst tre frågor med svar till era diagram.

Extrauppgifter

  1. Leta reda på de olika ländernas flaggor och illustrera diagrammet med dem.
  2. Sök information om hur OS-medaljerna ser ut. Visa!
  3. Berätta om några av medaljörerna med hjälp av korta faktatexter.

D Uppföljning

  1. Instruera eleverna att de ska redovisa sina undersökningar i grupper om 3-4 elever genom att berätta och ställa frågor om sina diagram.
  2. Låt en elev tala färdigt om sitt diagram innan de andra i gruppen kompletterar och ställer frågor.
  3. Gör en gemensam sammanfattning i klassen utifrån några av diagrammen.
  4. Samtala om annat intressant som redovisningarna gett upphov till.

Bakgrund

Sydsvenskan, Silver till Kalla i skiathlon

Aftonbladet, Silver till Hellner efter ryck i sista backen

Medaljligan på den officiella OS-sajten (på engelska)

Medaljligan på svenska

 

Koppling till skolans styrdokument, Lgr 11

Centralt innehåll i matematik, årskurs 4-6
Sannolikhet och statistik

  • Tabeller och diagram för att beskriva resultat från undersökningar. Tolkning av data i tabeller och diagram.

Kunskapskrav i matematik i slutet av årskurs 6:
”Eleven kan redogöra för och samtala om tillvägagångssätt på ett … sätt och använder då bilder, symboler, tabeller, grafer och andra matematiska uttrycksformer…”

Julkluring 2013


  Publicerad: 25 november 2013

Ledtråd 1

Julkalendern ”Barna Hedenhös uppfinner julen” har premiär i Barnkanalen den 1 december klockan 8.45. Man kan också se julkalendern på kvällen. Hur dags då?
D = 17.45 E = 18.45 F = 19.45

http://blogg.svt.se/barnkanalen/2013/10/smygtitta-pa-arets-julkalender/

Följdfråga
För att förstå när ett tv-program börjar så måste man behärska digital tid. När börjar julkalendern om man uttrycker klockslaget i analog tid?

Ledtråd 2

En julgransodlare i Färingtofta säljer tre olika sorters granar. Vilken sort säljer han minst av?
T = silvergran U = kungsgran V=grön gran

http://hd.se/klippan/2013/11/22/granen-star-sa-gron-och-grann/

Följdfråga
Plastgran, eller naturgran? Vad tycker du är bäst? Varför? Lista fördelar och nackdelar!

Ledtråd 3

I år utsåg Handelns utredningsinstitut en råsaftcentrifug till Årets julklapp.
Vilken produkt blev Årets julklapp 2010?
K = surfplatta L = bakmaskin M = hörlurar

http://www.va.se/nyheter/arets-julklapp-2013-578630?p=0

Följdfråga
Tror du att valet av Årets julklapp gör att fler människor köper just den saken? Varför/varför inte?

Ledtråd 4

Miranda Wahlstedt från Karlstad träffade tomten vid ett besök i Göteborg. Vad önskade hon i julklapp?
S = en grön ninja T = en träkoja i Lego U = en helikopter

http://www.gp.se/nyheter/goteborg/1.2180802-tomten-kom-till-stan-med-hast-och-vagn

Följdfråga
Hur mycket tycker du att en julklapp ska få kosta? Motivera!

Ledtråd 5

Många av bildspelets bilder på pepparkakshus ägs av bildbyrån Scanpix. De flesta har fotograferats av
K = Jurek Holzer L = Mats-Eric Nilsson M = Janerik Henriksson

http://www.svd.se/mat-och-vin/inspiration-hur-ska-ditt-pepparkakshus-se-ut-i-ar_6653220.svd

Följdfråga
Hur skulle ett pepparkakshus som du har byggt se ut? Beskriv!

Ledtråd 6

Kiddo bakar en bulle som inte liknar en vanlig lussekatt. Vad föreställer den?
A = en fotboll B = en iPad C = en hund

http://blogg.vk.se/frookenkrass/2013/11/19/lord-of-the-saffransbullarna/

Följdfråga
Kryddan saffran är en viktig ingrediens i lussekatter. Ta reda på vad ett kg saffran kostar.

Ledtråd 7

I samband med Luciaomröstningen i Linköping samlades det in pengar till synskadade. Hur mycket pengar samlades in?
A = 67 630 kronor B = 3 382 kronor C = 1 018 kronor

http://www.corren.se/ostergotland/linkoping/josefin-ar-arets-lucia-6629928-artikel.aspx

Följdfråga
Varför samlades det in pengar just till synskadade?

Ledtråd 8

Visby domkyrkoförsamling tänker sätta upp en levande julkrubba utanför kyrkan i år. Vilket djur ska ta jungfru Maria till stallet?
O = ett gotlandsruss P = en åsna Q = en kamel

http://www.helagotland.se/nyheter/artikel.aspx?articleid=8958454

Följdfråga
Läs Bibelns text om julkrubban http://www.svenskakyrkan.se/default.aspx?id=664428 och berätta något av innehållet för klassen.

Vilken julklapp har tomten i säcken?
Nu är det dags att kasta om alla åtta bokstäverna och lista ut vad tomten har i sin säck.
Kanske är det någon i klassen som också har det på sin önskelista?

RÄTT SVAR

Koppling till skolans styrdokument, Lgr 11

Centralt innehåll i svenska, årskurs 4-6
Läsa och skriva
• Lässtrategier för att förstå och tolka texter från olika medier samt för att urskilja texters budskap, både de uttalade och sådant som står mellan raderna.
Tala, lyssna och samtala
• Muntliga presentationer och berättande för olika mottagare, om ämnen hämtade från vardag och skola…

Draghjälp av Vi i femman


  Publicerad: 11 november 2013

Förslag A – snabbt och enkelt, en lektion

Lilla Aktuellt skola och Kurres nutidskorsord

Förberedelser

Bekanta dig med veckans avsnitt av Lilla Aktuellt skola. Kopiera Kurres korsord till varje elev om ni inte tänker göra korsordet online. Se bakgrund.

Genomförande

1. Titta gemensamt på veckans avsnitt av Lilla Aktuellt skola. Eleverna gör noteringar under programmets gång. De noterar sådant som de tycker är intressant och saker som de undrar över.
2. Samtala om programmet.
3. Lös Kurres korsord.
4. Sammanfatta lektionen.

Förslag B – en till två lektioner

Nyhetsjakten

Förberedelser

Skaffa ett antal dagstidningar. Obs! Minst två exemplar av varje tidning!
Klipp ut en nyhetsbild till varje elevpar i klassen.
Klipp också ut motsvarande rubrik och bildtext.
Sätt upp rubrikerna på olika ställen i klassrummet före lektionen.
Sätt upp bildtexterna på tavlan.

Genomförande

1. Dela ut en nyhetsbild till varje elevpar.
2. Låt dem samtala om bilden. Utgå från en enkel bildanalysmodell:
Vilka känslor förmedlar bilden?
Vad ser du på bilden? Sätt ord på allt som finns på bilden.
Vad tror du att nyheten handlar om?
3. Därefter går de på nyhetsjakt i klassrummet och letar efter ”rätt” rubrik. Uppmana dem att läsa alla rubrikerna innan de väljer.
4. När alla elevpar har hittat sin rubrik ska de även hämta rätt bildtext från tavlan.
5. Ge dem var sitt exemplar av tidningen.
6. Därefter letar de upp sin bild/nyhet i tidningen. Låt dem prata om den med varandra: Handlade nyheten om det de trodde? Vad står det i artikeln?
7. Sedan kan de berätta om sin nyhet för ett annat par.
8. Avslutningsvis redovisas varje nyhet för hela klassen.

Förslag C – en serie lektioner

Veckans nyhet

Förberedelser

Skaffa ett exemplar av en dagsfärsk tidning, eller bokmärk webbversionen av tidningen.

Utförande

1. Ta fram dagens tidning. Visa förstasidan/startsidan för klassen.
2. Samtala om några nyheter som eleverna känner till eller fängslas av.
3. Välj gemensamt ut en nyhet, ”dagens bästa nyhet”. Sätt upp den på väggen. Om det är möjligt bör moment 1–3 upprepas dagligen under flera veckor.
4. När veckan är slut aktualiserar ni de nyheter som klassen samlat under veckan. Låt eleverna välja var sin nyhet som ”veckans bästa nyhet”.
5. Eleverna ritar en bild och skriver en egen sammanfattning om sin nyhet på ett ”nyhetsblad”. Låt dem motivera valet av nyhet. Sammanfattningen bör innehålla någon form av reflektion och ge svar på några av de journalistiska frågorna: Vad? Var? När? Vem?/Vilka? Hur? och Varför?
6. Eleverna samlar sina nyhetsblad vecka för vecka till en egen nyhetsbok som också fungerar som dokumentation över elevens utveckling.

 

Bakgrund

Länkar

Mediekompass lärarmaterial Kunskap och lek år 4-6
http://mediekompass.se/lararmaterial/2277-kunskap-och-lek-ar-4-6

Lilla Aktuellt skola, SVT
http://www.svt.se/barnkanalen/lilla-aktuellt-skola/

Kurres nutidskorsord, Presstationen
Aktuellt korsord: http://presstationen.se/kurres-korsord
Äldre korsord: http://presstationen.se/kurresinfo/arkiv/korsord/korsord-pdf.asp

Vi i femmans quiz ”Idag och samhälle” 1 och 2, SVT
http://sverigesradio.se/sida/quiz.aspx?programid=3033&quiz=349
http://sverigesradio.se/sida/quiz.aspx?programid=3033&quiz=2282

Nya Vi i femman-spelet, SVT
http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=3033&artikel=5673981

Koppling till skolans styrdokument. Lgr 11

Geografi

Genom undervisningen i ämnet geografi ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att

utforska och analysera samspel mellan människa, samhälle och natur i olika delar av världen,
göra geografiska analyser av omvärlden och värdera resultaten med hjälp av kartor och andra geografiska källor, teorier, metoder och tekniker

Svenska

Genom undervisningen i ämnet svenska ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att

  • formulera sig och kommunicera i tal och skrift,
  • läsa och analysera skönlitteratur och andra texter för olika syften,
  • anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang,
  • urskilja språkliga strukturer och följa språkliga normer,
  • söka information från olika källor och värdera dessa.

Samhällskunskap


  • Genom undervisningen i ämnet samhällskunskap ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att
  • reflektera över hur individer och samhällen formas, förändras och samverkar,
  • analysera och kritiskt granska lokala, nationella och globala samhällsfrågor ur olika perspektiv,
  • analysera samhällsstrukturer med hjälp av samhällsvetenskapliga begrepp och modeller,
  • uttrycka och värdera olika ståndpunkter i till exempel aktuella samhällsfrågor och argumentera utifrån fakta, värderingar och olika perspektiv,
  • söka information om samhället från medier, internet och andra källor och värdera deras relevans och trovärdighet,
  • reflektera över mänskliga rättigheter samt demokratiska värden, principer, arbetssätt och beslutsprocesser.

 

Bilden: Gånghesterskolan, Borås: Ludwig Carlsson och Freja Bergdahl.
Foto: Malin Björk.