Spott och spe mot fotbollsdomare


  Publicerad: 13 april 2015

Fotbollssäsongen är igång. Män, kvinnor, pojkar och flickor tränar och spelar matcher på olika nivåer. Men vem ska döma alla dessa matcher? De senaste årens trend håller i sig. Allt fler domare slutar och färre utbildar sig. Finns det något samband mellan Zlatans ilska mot sitt straff på avstängningen i fyra matcher? Diskutera domarnas situation med dina elever och be dem fundera på vilka regler som ska gälla på och utanför spelplaner.

A – Introduktion

Zlatan rasar
Zlatan accepterade inte sitt straff för dåligt uppförande i samband med förlustmatchen mot Bordeaux och menar att ”Situationen har blivit till ett skämt, löjligt och oprofessionellt. En skam för fotbollen”.

Lång avstängning
Efter Zlatans avstängning bojkottar hans lag PSG TV-kanalen franska Canal Plus, som fångade Zlatans utbrott, som fick honom avstängd. Nu väljer PSG att bojkotta dem fram till den 30 maj. ”Anledningen till att vi tar till den här säkerhetsåtgärden är att Canal Plus-gruppen har så många mikrofoner och kameror runt laget hela tiden, vilka kan i efterhand kan användas som bevis för de som dömer vår fotboll” skriver klubben.

Fotbollskanalen

Diskutera med eleverna
• Är Zlatans agerande OK? Varför – varför inte?
• Handlar hans klubb PSG korrekt? Varför – varför inte?

• Zlatan är en världsstjärna och idol för många unga. Hur påverkar hans agerande unga spelare som följer hans framgång?

• Kommer den här händelsen att få någon betydelse för Zlatan personligen? Hur?

• Får den här händelsen någon betydelse för domarkåren? Hur?

• Påverkar sådana här händelser inställningen till sporten fotboll?

Akut brist på domare inför fotbollspremiären i Sverige

Fredrik Isacson på Västergötlands Fotbollförbund berättar för Skaraborgsbygden om domarsituationen inför årets fotbollsmatcher i Västergötland:

• Det har blivit en annan attityd på senare år, framför allt i juniormatcherna. Domarna får höra väldigt mycket och vem vill stå och ta emot spott och spe hela tiden? De flesta vet att det är så och det gör att många inte vill bli domare.

• De domare vi har får döma väldigt många matcher. Det finns de som dömer sex, sju matcher i veckan och det är inte bra. Det optimala är att man har två eller tre matcher per vecka. Det är en svår ekvation för oss, det gäller att inte slita ut de domare vi har.

• Vi behöver 100 nya domare.

• Om alla klubbar kunde få fram en person som vill gå domarkursen så skulle det innebära att vi får 270 nya domaraspiranter. Då skulle läget se helt annorlunda ut. Men problemet är att vi och klubbarna jagar samma personer, de som är duktiga och vill framåt vill klubbarna behålla som tränare eller styrelsemedlemmar.

• Just nu utbildar sig 31 personer till domare. Utmaningen för förbundet är inte bara att locka nya domare utan även behålla de som redan finns. 50 procent av domarna försvinner varje år.

• En nyhet för året är att domarna har en fadder med sig vid matcherna som de kan prata med. Det är något vi hoppas mycket på. Det kan vara skönt att ha någon med sig som man kan diskutera matchen med. Faddrarna behöver nödvändigtvis inte vara domare själva, det räcker att de kan och är intresserade av fotboll. De ska finnas med som stöd för domarna.

Diskutera med eleverna

• Kan någon i klassen ge exempel på någon situation som de varit med om eller sett? Vad hände och varför hände det?

• Vems är felet när det blir problem? Vilka är vanliga fel hos domarna? Vilka är vanliga fel hos spelarna?

• Är situationen så allvarlig med spott och spe, som Fredrik Isacson på Västergötlands fotbollsförbund säger?

• Hur kan spelarna hjälpa till att vända trenden med domaravgångar?

Möt Amane Kandas och Besnik Sahiti

Helsingborgs Dagblad har träffat två blivande domare som inte är oroliga inför sina domaruppdrag. Nej, de ser en framtid som domare högt upp i serierna. Läs varför de vill bli domare och hur tänker inför uppdraget.

Diskutera med eleverna

Vad är det som får oss att tro att dessa två kommer att lyckas och gå långt inom domarkåren?

B – Aktivitet

Fair Play inte bara på spelplaner

Låt eleverna gå till sig själva och ge förslag på hur de kan ta avstånd från spott och spe, fusk, våld och mobbning inte bara på fotbollsplanen utan också i skolan och i umgänget med kompisarna.

Förslag på arbetsgång:

1. Låt eleverna formulera minst ett förslag på hur de ska uppföra sig i umgänge med andra unga. Det kan vara i skolan, i något idrottssammanhang, i en förening eller i kamratkretsen.

2. De skriver sina förslag på lappar. Endast ett förslag på varje lapp.

3. När alla är klara får de i tur och ordning läsa upp sina förslag och anslå dem. Gruppera de som är lika.

4. Sammanfatta elevernas förslag.

5. Avsluta med att varje elev väljer det förslag som de känner berör dem starkast. Det förslaget skriver de ner och bär med sig som en överenskommelse med sig själva att försöka följa.

C – Fördjupning

Landslagets Fair Play Trophy

Svenska mästare i Fair Play 2014 är klass 6A från Per Olsskolan i Fagersta, Västmanland. Din klass kan bli svenska mästare i Fair Play 2015. Fair Play betyder ärlig, schysst och hjälpsam – och är turneringens motto. I stället för gula och röda kort får man i den här turneringen grönt kort om man uppträtt extra sportsligt. Men framförallt betyder ett deltagande i Landslagets Fair Play Trophy att man har kul tillsammans. Även om alla spelar för att vinna, så vinner vi något extra om alla från början spelar schysst. En god förlorare kan vara en större vinnare än vinnaren.

D – Länkar

Lång avstängning – Zlatan rasar

Fotbollskanalen, ”PSG bojkottar tv-kanal”

Skaraborgsbygden.se Akut brist på domare inför fotbollspremiären 

Hd.se Spring domare spring,

Fair Play 2015

 

Koppling till skolans styrdokument

Lgr 11 Kursplanen i Samhällskunskap

Årskurs 1-3

• Normer och regler i elevens livsmiljö, till exempel i skolan och i sportsammanhang.

Lgr 11 Kursplanen i religion

Årskurs 4-6

• Några etiska begrepp, till exempel rätt och orätt, jämlikhet och solidaritet.

• Vardagliga moraliska frågor som rör flickors och pojkars identiteter och roller,

jämställdhet, sexualitet, sexuell läggning samt utanförskap och kränkning.

 

Fotbollsallsvenskan för undersökande journalister


  Publicerad: 23 mars 2015

Fotbollssäsongen är på gång och medierna hårdbevakar inför starten på årets allsvenska. Passa på!

Fotboll är idag verkligen samhällskunskap! Lagen fungerar som företag, det köps och säljs, och dessutom är fotboll en social företeelse, både vad gäller olika spelares yrkesroller och det engagemang som sporten väcker hos allmänheten. Den 4 april spelas årets första match i fotbollsallsvenskan för herrar, damerna börjar den 11 april. Dags att ta reda på fakta kring lagen!

Tidsåtgång: Med faktasök och redovisning tar introduktionen minst en lektion, kanske två. Varje fördjupning följt av redovisning och diskussion tar säkert två lektioner. Men fotbollen är någonting som pågår en stor del av läsåret och de här övningarna kan placeras ut när som helst då det passar in i planeringen, eller pågå löpande under en längre tid.

Förutsättningar: Tillgång till datorer för eleverna så att de kan söka på tidningarnas hemsidor och andra informationskällor på nätet.

a Introduktion

Elitfotboll för herrar har mycket blivit en fråga om ekonomisk makt. Det betyder att den rikaste klubben kan köpa spelare som fattigare klubbar inte har råd med och det innebär samtidigt att allsvenskan riskerar att koncentreras till de större städerna där den större publiken finns och där de största sponsorerna finns.
Sök reda på förra årets sluttabell. Arbeta i grupper eller par och låt varje grupp eller par ta reda på fakta om en klubb. Sök på klubbarnas hemsidor och via respektive klubbs ”lokaltidningar”. Ta reda på hemkommunens invånarantal, klubbarnas publikgenomsnitt samt hur mycket pengar varje klubb får in från sponsorer. Slutresultatet ska bli tre tabeller:
1. Den verkliga sluttabellen 2014.
2. Tabellen efter hemkommunens invånarantal. Djurgården bör toppa den tabellen!
3. Tabell efter ”ekonomiska muskler”, dvs den rikaste klubben först och den fattigaste sist.
Stämmer påståendet att klubbarna från de folkrikaste kommunerna och de med mest pengar dominerar den verkliga tabellen?

1 Undersökning

Dags att göra lite undersökande journalistik! Varifrån kommer spelarna? Gör listor. Går vi 50 år tillbaka i tiden byggde ofta de allsvenska lag på lokala spelare, idag är allsvenskan globaliserad. Hur ser ”ditt” lags sammansättning ut?
Redovisa följande fakta kring ditt lag:
Spelarnas moderklubb?
Vilka klubbar har spelarna representerat tidigare? Är det spelare som ”åker runt” bland många klubbar?
Finns det egna produkter? Jämför era resultat i klassen, vilken klubb har flest egna produkter, eller åtminstone spelare från hemtrakten?
Svenska tidningar har uppmärksammat att allsvenskan numera rymmer flera afrikanska spelare. Hur har de kommit till Sverige?

2 Granskning

Nu är du granskande journalist igen. Vad tjänar spelarna i ditt favoritlag eller det lag som finns närmast din hemort? Sök på tidningarnas hemsidor efter uppgifter om vad spelarna har i lön.
Tips: Vad gäller de som tjänar allra mest så brukar kvällstidningarna göra listor. Men vad gäller ditt lag så kan det löna sig än mer att söka i lokaltidningarna. Googla lagets namn, löner, spelares namn, etc. I sociala medier finns säkert en del uppgifter, men kan du lita på siffrorna? Var kritisk! Kolla dina källor och redovisa om siffrorna är osäkra, eller utelämna dem.
Sammanställ och redovisa.

3 Fördjupning

Damfotbollen har också sin allsvenska, den startar i år den 11 april då Hammarby tar emot Mallbacken. Klubbarna, och spelarna, lever under helt andra villkor än sina motsvarigheter i herrallsvenskan. Flera av de stora klubbarna med herrlag har lagt ner damfotbollen och det är i första hand ”mindre” klubbar i högsta serien. Hur klarar klubbar som Mallbacken och Vittsjö att finnas med på elitnivå?
Gör motsvarande uppgifter som i fördjupning 1 och 2 om ditt lag i damallsvenskan.
Och, i damallsvenskan finns förmodligen världens genom tiderna bästa spelare, Marta Vieira da Silva. Hur är det möjligt? Inte skulle något lag i herrallsvenskan kunna värva Leo Messi! Undersök och förklara!
Grundfakta hittar du här: http://svenskfotboll.se/allsvenskan/ På sidan finns länkar till klubbarnas hemsidor, klicka på klubbmärkena. Och här finns damlagen: http://svenskfotboll.se/damallsvenskan/

Kopplingar till skolans styrdokument

Grundskolan
Undervisningen ska ge eleverna verktyg att hantera information i vardagsliv och studier och kunskaper om hur man söker och värderar information från olika källor.
Genom undervisningen i ämnet samhällskunskap ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att söka information om samhället från medier, internet och andra källor och värdera deras relevans och trovärdighet,

Gymnasiet
Undervisningen i ämnet samhällskunskap ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:
Förmåga att analysera samhällsfrågor och identifiera orsaker och konsekvenser med hjälp av samhällsvetenskapliga begrepp, teorier, modeller och metoder.
Förmåga att söka, kritiskt granska och tolka information från olika källor samt värdera källornas relevans och trovärdighet.
Förmåga att uttrycka sina kunskaper i samhällskunskap i olika presentationsformer.

VM på skidor i Falun


  Publicerad: 16 februari 2015

Tidsåtgång: Beror på hur mycket ni väljer att göra, allting från en lektion till flera.

1 Längdåkning

För att bli bra längdåkare måste man träna mycket och förmodligen ha bra tillgång till snö. Finns då de duktigaste längdåkarna i världen där det ligger snö en stor del av året, är de födda på sådana platser eller har de tvingats flytta. Undersök var nedanstående åkare kommer ifrån. Hur är klimatet på deras hemorter? Har de tvingats flytta till bättre snöförhållanden? Bor de på stora eller små orter?

Exempel: Yulia Tchekaleva kommer från staden Vologda i nordvästra Ryssland. Där är köldrekordet i januari -47,1 grader! Det finns mycket, mycket mer att berätta om Yulias hemstad!

Ta reda på mer om dessa personer och deras hemorter och bredda din kunskap i ämnet geografi:

Herrar: 

Dario Cologna Alexander Legkov Martin Johnsrud Sundby Devon Kershaw Aleksej Poltaranin Johan Olsson Marcus Hellner Petter Northug

Damer: 

Marit Björgen Charlotte Kalla Justyna Kowalczyk Therese Johaug Kikkan Randall Kerttu Niskanen Heidi Weng Yulia Tchekaleva

Kanske har du någon annan favorit du vill lägga till listan?

2 Följ upp resultaten

Hur gick det för de svenska herrarna och damerna i de olika skidloppen. Ta topp tio i något, eller helst flera, lopp och placera in deltagarnas ursprung på en karta. Resultatlistor hittar du i tidningarna eller här: http://falun2015.com 

Diskutera era kartor. Vad säger de om klimat och befolkningskoncentrationer?

3 Artikel

Skriv en nyhetsartikel om det du tycker är den bästa svenska prestationen under skid-VM. Försök att hålla dig till fakta och undvik överdrifter. En nyhetsartikel är en faktatext!

För skrivartips titta här

Kopplingar till skolans styrdokument

Grundskolan

Geografi

Undervisningen i ämnet geografi ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om geografiska förhållanden och utvecklar en geografisk referensram och ett rumsligt medvetande. Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla kunskaper om, och kunna göra jämförelser mellan, olika platser, regioner och levnadsvillkor.

Gymnasiet

Geografi

Undervisningen i geografi ska behandla följande centrala innehåll:

En klimatförändrad värld. Jordens klimat samt klimatets variation och föränderlighet över olika tidsperspektiv. Klimatklassificering. Klimatförändringens konsekvenser för naturlandskapet, samhällsutvecklingen och människans livsvillkor, lokalt och globalt.

Röda blodkroppar på hög höjd


  Publicerad: 20 januari 2014

Sotji del 2

De kommande veckorna fram till, och under, OS i Sotji kommer svenska tidningar att skriva mycket om Sotji och Ryssland med många olika infallsvinklar.
I det här lektionstipset fokuserar vi på geografi och biologi. Just i det här lektionstipsets frågeställningar hör verkligen de här ämnena samman!
Följ rapporteringen i din lokala tidning och andra medier.

1 a)

Ta reda på geografiska fakta om Sotji, Laura Cross Country Ski & Biatholan Centre och Krasnaja Poljana. Koncentrera er på meteorologiska fakta som medeltemperatur och nederbörd. Vilken höjd ligger de olika orterna på? Var förläggs de aktiva? Vilka transportsträckor finns mellan orterna?
Sök via funktionen ”Sök i webbtidningar” nere till höger i sidfoten på www.mediekompass.se
Leta efter nyhetsgrafik, exempelvis kartor med inlagda fakta om spelen.
Diskutera och jämför med den lösning som diskuterats om Stockholm och Åre skulle sökt spelen 2022.

b)

Hur är det möjligt för en ort som ligger på 43 grader nordlig bredd att arrangera vinter-OS? Det är exempelvis en bit söder om vinstaden Bourdeaux i Frankrike. Sotji ligger faktiskt i den subtropiska zonen och är Rysslands sydligaste stad!
Försök med hjälp av tidnings- och andra faktatexter ge en förklaring. Hur placeras de olika sporterna. Var finns ishockey? Längdåkning? Alpina grenar?
Förklara, diskutera!

2

Hög höjd, röda blodkroppar och bättre uthållighet.

Skidtävlingarna i OS kommer att genomföras på cirka 1500 meters höjd i Laura Cross Country Ski & Biatholan Centre. Höjden över havet kommer att ställa frågor att besvara. Granska tidningsartiklar för att besvara följande frågor:
a. Vad kommer höjden att betyda? Vad tror skribenterna?
b. Hur förbereder sig de svenska åkarna? Norrmännen? Var ligger de olika länderna på höghöjdsläger?
c. Kenenisa Bekele och Tirunesh Dibaba är världens mest framgångsrika långdistanslöpare under 2000-talet. Ta reda på mer om deras bakgrund och koppla till deras bakgrund på hög höjd.

3 Dopning – förekommer det eller ej?

Dopning är ett gissel i bland annat uthållighetssporter och skidsporten har en tvivelaktig historia. Tag som bakgrund reda på vad som hände med namn som Johann Mühlegg och Mika Myllylä.
Och läs den här redogörelsen som bakgrund:
http://traningslara.se/bloddopning-del-1-hur-det-fungerar/
Granska svenska tidningar fram till OS och under OS, vad skriver de om dopning?

Kopplingar till skolans styrdokument

Geografi

Grundskolan
Undervisningen i ämnet geografi ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om geografiska förhållanden och utvecklar en geografisk referensram och ett rumsligt medvetande.

Gymnasiet
Undervisningen i ämnet geografi ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:
Förmåga att använda olika geografiska källor, metoder och tekniker vid arbetet med geografisk analys samt att samla in, bearbeta, värdera och presentera geografisk information.

Biologi

Grundskolan
Undervisningen ska ge eleverna möjlighet att använda och utveckla kunskaper och redskap för att formulera egna och granska andras argument i sammanhang där kunskaper i biologi har betydelse. Därigenom ska eleverna ges förutsättningar att hantera praktiska, etiska och estetiska valsituationer som rör hälsa, . . .

Gymnasiet
Kunskapskrav för betyget A:
Eleven diskuterar utförligt och nyanserat komplexa frågor som rör biologins betydelse för individ och samhälle. I diskussionerna för eleven fram välgrundade och nyanserade argument och redogör utförligt och nyanserat för konsekvenser av flera tänkbara ställningstaganden.

 

Bilden: Red Blood Cells

Sportreferat


  Publicerad: 22 september 2013

Granska ett sportreferat
Välj ett sportreferat ur dagens tidning. Granska vad som är reporterns egen värdering och vad som är fakta. Stryk värderingarna och skriv en ny text på det som blir kvar. Vilka för- och nackdelar finns det med att skribenten färgar texten med egna synpunkter?

Analysera sportspråket i ett sportreferat
Läs och markera:
– fackuttryck
– värdeladdade ord
– ordglädje
– bildspråk
– smeknamn
– slang och talspråk
– actionuttryck
Granska också:
– meningslängden
– antal citat
Ser det likadant ut i alla sportreferat eller finns det skillnader beroende på vilken idrott det handlar om?

Från sportspråk till nyhetsspråk
Leta exempel på språkbruk i sportartiklar som man knappast finner i annan nyhetsjournalistik. Byt mot synonymer och se vad
som händer med språket.

Källkritik: Vem påstår att dagens unga har sämre kondition?


  Publicerad: 04 september 2013

BAKGRUND
Tidningarnas Telegrambyrå (TT) gjorde en rewrite av DN:s artikel som sedan användes av ett stort antal tidningar ute i landet. Tidningen Östran gjorde en egen rewrite från DN:s artikel.
Inom mediavärlden är det inte ovanligt att att medier hämtar information från varandra. Ren avskrift är dock inte tillåten och ursprungskällan bör alltid anges. I en så kallad rewrite utgår journalisten från en originaltext och gör egna formuleringar som svarar på de journalistiska frågorna vem, vad, var, när, hur och varför.
En rewrite bör vara utan citat och helt omskriven utan formuleringar hämtade från ursprungstexten. Läsaren ska begripa vad som är eget arbete och vad som är hämtat från annat håll.
I skolan är det viktigt att eleverna så småningom kommer ifrån rena avskrifter i sina faktatexter och utvecklar förmågan att beskriva händelser och förlopp med egna ord. Att analysera journalistikens rewrites och att träna på att göra egna kan vara en väg mot målet.

SYFTE

Ett av skolans mål är att eleverna ska tillägna sig kunskap om mediers språk och funktion samt utveckla sin förmåga att tolka, kritiskt granska och värdera olika källor. I slutet av femte skolåret ska eleverna kunna producera texter med olika syften.
Genom att utgå från tidningsnotiser, med innehåll som ligger nära elevernas egna erfarenheter, kan skolan analysera den avskalade redovisningen av information och ge eleverna en förebild för deras egna faktatberättelser.

Ett bra verktyg för att hitta flera tidningsartiklar om samma händelse eller ämne är att använda Mediekompass sökfunktion Sök vad tidningar skriver.

1. Vad berättar notisen?
I alla nyhetstexter försöker reportern besvara frågeorden vad, vem/vilka, var, när, hur och varför.
Kopiera upp de korta notiserna från Sydsvenskan och Östran om Forskningen på ungas kondition.
Östran: Unga får allt sämre kondition
Sydsvenskan: Ungdomar har allt sämre kondis
Dela ut Notisen från Sydsvenskan till halva klassen och Östrans notis till den andra halvan.
Analysera tillsammans notisens innehåll med hjälp av de journalistiska frågeorden. Anteckna svaren på tavlan.

Vad handlar artikeln om? – En undersökning om ungdomars kondition
Vad
kom man fram till? – Ungdomar har nu sämre kondition än förr
Vem/vilka har gjort undersökningen? – Forskare
Var gjordes undersökningen? – Gymnastik- och idrottshögskolan (i Stockholm)
När gjordes undersökningen? – 1987 och 2007
Hur gjordes undersökningen? – Tester med 265 ungdomar från hela landet
Varför har ungdomar sämre kondition? – Mindre lekande utomhus, mer tv-tittande och föräldrar som skjutsar

Diskutera vidare:
– Vem har skrivit texten?
– Anges det någon källa?
– Var ligger Gymnastik- och idrottshögskolan? (Endast i Östrans notis)
– Vet forskarna säkert vad det beror på att ungdomar får sämre kondition? (Notiserna skiljer sig åt)
– Vad kan dålig kondition leda till för sjukdomar? (Endast i Östrans notis)

2. Jämför med originaltexten
Kopiera originaltexten från DN (Ungdomar har allt sämre kondis) och dela ut till eleverna.
1. Jämför rubrikerna. Vilka ord skiljer sig åt? Ändras betydelsen?
2. Hitta och stryk under de ställen i DN:s artikel som svarar på de journalistiska frågorna ovan.

Diskutera vidare:
– Varför är det inte bra att kopiera och sprida vidare vad någon annan har skrivit?
– Varför är det viktigt med flera källor?
Vikten av mångfald kan exemplifieras med viskleken där ett budskap från en källa förvanskas när det viskas vidare från elev till elev.

Kolla andra källor:
SVT Play Unga får allt sämre kondis

LÄNKAR

Bonus kopieringsavtal för skolor

Journalisten: Rewrites – hur mycket får man egentligen citera?

Länkar på Mediekompass
Mediekompass – Upphovsrätt
Mediekompass – Kolla Källan
Mediekompass – Vad är en notis?