Bildanalys – vem får synas?


  Publicerad: 25 mars 2020

Nyhetsjournalistik är inte bara text och fakta, man använder också bilder i stor utsträckning. Bilder kan användas för att förstärka eller förtydliga ett budskap, redogöra för en händelse och de kan påverka
våra känslor.
Men bilder ska inte användas på fel sätt i tidningen, även de omfattas av de publicitetsetiska reglerna. Det innebär att även bilder måste vara korrekta och inte kränkande. De ska heller inte användas på ett sätt så att de vilseleder eller lurar läsaren, exempelvis genom bildmontage eller retuschering. De publicitetsetiska reglerna finns här hos Medieombudsmannen.
Bilder används också i reklam. I Marknadsföringslagen och Handelskammarens regler kan man läsa vad som gäller för marknadsföring. Se även Mediekompass skrivarskola, kapitel 12 – Bilder som journalistik – i Publicistguiden.

Med utgångspunkt i en bildanalysmetod kan du som lärare prata med eleverna om vad de ser i en bild och vilka intryck de får. Hos UR finns en informativ film om att göra bildanalys: UR Skola.
Syftet med denna övning är kritiskt granska bilder i media, och undersöka om de är representativa för befolkningen.

Moment 1 – Visa eleverna hur man kan analysera bilder
Låt dina elever se filmen från UR om att göra bildanalys på egen hand i förväg.
Använd din dagstidning att hämta bilder från. Välj ut ett antal lämpliga bilder och visa hur man kan analysera dem.
Ställ en bildanalytisk fråga i taget och låt eleverna delta i diskussionen. Om ni arbetar med distansundervisning kan detta lösas på olika sätt beroende på vilken teknisk lösning som används.

  1. Denotation – Vad ser ni i bilden? Beskriv bilden så utförligt som möjligt.
  2. Konnotation – Vad får ni för känsla när ni tittar på bilderna? Är det glada eller ledsna bilder? Blir ni nyfikna? Vad i bilden är det som får er att känna så? Upplever alla bilderna likadant?
  3. Varför tror ni att bilden är i tidningen? Vill man säga något, eller kanske sälja något?

Moment 2 – Stämmer bilderna överens med befolkningen?
Eleverna kan arbeta enskilt, i par eller i grupp med detta moment. Börja med att gå till Statistiska centralbyråns (SCB) uppgifter om Sveriges kommuner och sök upp er kommun. Ta där reda på hur befolkningen i er kommun ser ut med avseende på kön, ålder, andel utrikes födda, utbildningsnivå med mera.
Använd en tidning eller en tidnings webbsajt och undersök bilderna för att se om befolkningen representeras i enlighet med sammansättningen i kommunen. En del saker, som ålder och födelseland, kan inte avgöras enbart genom att se på bilden, utan den måste sättas in i sitt textsammanhang. Hur ser det ut, stämmer representationen i media överens med befolkningen? Låt elevgrupperna jämföra sina resultat med varandra.

Moment 3 – Gör bildanalys
Läraren redogör för texten Kvinnor och män i media från Statens medieråd, eller låter eleverna läsa den.
Elevgrupperna väljer ut några av bilderna från moment 2 och gör en bildanalys med hjälp av de tre frågorna. Hur skildras de olika befolkningsgrupperna? Var uppmärksam på eventuella skillnader i hur man skildrar unga och gamla, män och kvinnor, inrikes och utrikes födda med mera. Titta gärna även på reklambilder, är det någon skillnad där?

Övningen kan redovisas på olika sätt, exempelvis som en öppen diskussion om de tekniska möjligheterna finns eller som någon form av inlämningsuppgift i tal eller text.

Källor och information
Dagstidningar, du hittar din lokaltidning på Mediekompass
Mediekompass skrivarskola med Publicistguiden
De publicitetsetiska reglerna hos Medieombudsmannen
UR Skola, film: Att skriva bildanalys
Marknadsföringslagen
Handelskammarens regler
Statistiska centralbyrån (SCB): Sverige i siffror
Statens medieråd: Kvinnor och män i media

8 mars och kvinnlig medierepresentation


  Publicerad: 03 mars 2020

Inför den internationella kvinnodagen den 8 mars kan det vara på sin plats att granska hur och i vilken utsträckning kvinnor representeras i media. I det globala nyhetsflödet förekommer kvinnor bara till en fjärdedel, trots att de utgör halva befolkningen, enligt Statens Medieråd. Det är också skillnad på hur kvinnor respektive män presenteras, och vad de får representera.

Med den här övningen får eleverna dels träna sig på att söka och tolka information från SCB och andra källor, och dels göra en egen undersökning.
För grundskoleelever talar kursplanerna om att skapa förståelse för vår befolkningssammansättning och hur individer och grupper framställs i media.
Gymnasieeleverna förväntas i högre grad utveckla förmågor att samla information och tolka denna med vetenskapliga metoder, exempelvis statistiska.
Naturligtvis kan denna övning användas för att undersöka representationen av andra sociala grupper i svensk media, i jämförelse med befolkningssammansättningen enligt SCB.

Lärarens förberedelser
Som lärare kan du förbereda dig genom att läsa Kvinnor och män i medier från Statens Medieråd (Länk!) och Räkna med kvinnor från Global Media Monitoring Project (Länk!)
Lärare som vill fördjupa sig i teorier om genussystem och social ordning kan läsa Yvonne Hirdmans Genussystemet – reflexioner kring kvinnors sociala underordning (Länk!).

Inför lektionen
Läraren bör förbereda undervisningen genom att samla in ett antal lokala dagstidningar från en avgränsad period, exempelvis en vecka av samma tidning eller olika tidningar från samma dag. Eleverna behöver tillgång till internet för att hämta uppgifter från SCB och andra källor.

Genomförande
I Sverige är fördelningen mellan könen 50/50, men hur vet man det? Och hur ser det exakt ut i er kommun? Börja med att låta eleverna gå in på SCB:s hemsida där de kan undersöka befolkningssammansättningen i er kommun: (Länk!) Vill man fördjupa sig i statistik kan man även tar reda på åldersfördelning, utbildningsnivå, inkomstnivå och många andra faktorer som kan skilja mellan män och kvinnor.
Fördela därefter tidningarna i lagom stora arbetsgrupper och låt eleverna jämföra siffrorna från SCB med fördelningen av kvinnor och män i dagstidningarna. Beroende på elevernas ålder och hur mycket tid ni vill ägna detta kan uppgiften göras mer eller mindre komplicerad. För det yngre åldrarna kanske man nöjer sig med att räkna antalet kvinnor respektive män i artiklarna. För de äldre eleverna finns möjligheten att göra en kvantitativ undersökning av genusstyrd medierepresentation.

Man kan exempelvis titta på:

  • Skribenten: är texten skriven av en man eller kvinna?
  • Subjektet/objektet: handlar texten om en man eller kvinna? Får personen komma till tals eller beskrivs den bara?
  • Beskrivning: hur beskrivs män respektive kvinnor? Framhävs det privata eller det professionella? Används både för- och efternamn? Används prefixet ”kvinnlig” för att särskilja från en manlig norm, exempelvis ”kvinnlig idrottare”?
  • Bild: hur skildras män respektive kvinnor? Var uppmärksam på om personen skildras som aktiv eller passiv, allvarlig eller glad, som professionell eller i hemmet, sexuellt eller inte.
  • Funktionen: vad representerar personen som texten handlar om? Är det en expert? Talesperson för företag/organisation? Representerar personen allmänhetens åsikt? Talar personen av egen erfarenhet eller som ögonvittne? Är det subjektet som är huvudperson i texten?
  • Bevakningsområde: i vilken grad skildras män respektive kvinnor inom olika områden som politik, ekonomi, kändisar/kultur, sport, brott/våld, socialt/rättsligt, vetenskap/hälsa?

Avslutning och diskussion

Diskutera vad ni kom fram till, representeras kvinnor och män i samma utsträckning? Skildras de på samma sätt?
Om ni finner en skev representation, vad kan det bero på? Lärare kan fördjupa sig i exempelvis Hirdmans teorier som nämnts ovan.
Och vad är egentligen problemet med skev representation? Kan det finnas demokratiska problem, exempelvis hur man utformar en politik om inte alla får höras?

Använd gärna den animerade filmen på 2,5 minuter från SKR om jämställd snöröjning i Karlskoga som underlag, som visar hur realpolitik kan förändras genom en annan synvinkel på problemen.

Läraren avgör själv om resultaten ska diskuteras öppet, eller om man vill ha muntliga eller skriftliga presentationer.

Koppling till skolans styrdokument

Grundskola, Lgr11 reviderad från 2018-07-01
Ur samhällskunskap, centrala innehållet, årskurs 4—6:

  • Informationsspridning, reklam och opinionsbildning i olika medier. Hur sexualitet och könsroller framställs i medier och populärkultur.
  • Hur man urskiljer budskap, avsändare och syfte, såväl i digitala som andra medier, med ett källkritiskt förhållningssätt.

Ur samhällskunskap, centrala innehållet, årskurs 7—9:

  • Ungdomars identiteter, livsstilar och välbefinnande och hur detta påverkas, till exempel av socioekonomisk bakgrund, kön och sexuell läggning.
  • Sveriges befolkning, dess storlek, sammansättning och geografiska fördelning.
  • Information och kommunikation.
  • Mediernas roll som informationsspridare, opinionsbildare, underhållare och granskare av
    samhällets maktstrukturer.
  • Olika slags medier, deras uppbyggnad och innehåll, till exempel sociala medier, webbplatser eller dagstidningar.
  • Nyhetsvärdering och hur den kan påverka människors bilder av omvärlden. Hur individer och
    grupper framställs, till exempel utifrån kön och etnicitet.

Gymnasieskola, Gy11 reviderad från 2018-07-01
Ur samhällskunskap 1b, centrala innehållet:

  • Gruppers och individers identitet, relationer och sociala livsvillkor med utgångspunkt i att människor grupperas utifrån kategorier som skapar både gemenskap och utanförskap.
  • Mediers och informationsteknikens roll i samhället.
  • Källkritik. Metoder för att söka, kritiskt granska, värdera och bearbeta information från källor i digital och annan form.
  • Samhällsvetenskapliga begrepp, teorier, modeller och metoder i samband med undersökningar av samhällsfrågor och samhällsförhållanden.
  • Exempel på metoder för att bearbeta information är statistiska metoder, […]

 

Synlig och osynlig i tidningen


  Publicerad: 01 januari 2018

Syfte: att diskutera normer och hur de förstärks i medier
Tidsåtgång:
ca 120 min. Du kan minska omfattningen genom att välja ut delar ur upplägget.
Förberedelse:
tavla/blädderblock, flera exemplar av en dagstidning, gärna lokaltidningen, kopior av kopieringsunderlaget. Här kan du ladda ner kopieringsunderlaget:

Kopieringsunderlag Hitta mig

Genomförande:

50 % av Sveriges befolkning är män och 50 % är kvinnor. Men i de svenska morgontidningarnas nyhetsrapportering är det cirka 70 % män och 30 % kvinnor som intervjuas och syns på bild (källa: Kvinna till kvinna, Granskning av media). Förklaringen brukar vara att några av tidningens viktigaste bevakningsområden, inrikes- och utrikespolitik, ekonomi och sport, domineras av män.

1. Dela in eleverna i smågrupper och ge dem i uppgift att leta i tidningen och hitta olika män och kvinnor, se kopieringsunderlaget.

2. Gå igenom och skriv upp statistiken från varje grupp på tavlan.

Diskussionsfrågor:

  • Vilka hittade de först? Hur kommer det sig?
  • Vad var svårt att hitta?
  • Vilka hittade de inte alls? Är orsaken till att vissa är så svåra att hitta att de knappt existerar, att de inte riktigt “får synas” eller att man inte lägger märke till vissa personer och företeelser trots att de finns där?
  • Fick personerna uttala sig i artiklar eller var de bara med på bild?

3. Hur har man tolkat bilderna? På bilder syns oftast bara en liten del av varje persons identitet. Vad har eleverna lagt in i sin tolkning om det inte är tydligt på bilden vad personen har för etnicitet, sexuell läggning, funktionsförmåga eller kön? Fråga eleverna om hur de har tolkat personerna på bilderna:

Diskussionsfrågor:

  • Hur har de bestämt vem som är heterosexuell?
  • Vad som är “tjejigt” och “killigt”, kvinnligt och manligt?
  • Vem som är en svensk person?
  • Vem som är en person med utländsk bakgrund?

Och så vidare. Fråga gärna om alla de egenskaper som efterfrågas i listan på personer.

4. Hur skildras olika grupper? Låt elevgrupperna (samma grupper) jämföra bilderna ur varje enskild kategori. Börja t.ex. med att titta på alla bilder med “en svensk tjej som ser tjejig ut” och jämföra dessa. Därefter går gruppen vidare och diskuterar bilderna i nästa kategori, i valfri ordning.

Personer ur olika grupper skildras på olika sätt. Normer behöver inte nödvändigtvis handla om vad som är det vanligast förekommande. Det kan till exempel handla om hur olika personer beskrivs och framställs med rubrik och bildtext, hur bilderna är komponerade och i vilka sammanhang de får vara med.

Diskussionsfrågor:

  • Vad har bilderna i den här kategorin gemensamt? Tittar personerna in i kameran? Ur vilka vinklar är bilderna tagna? Är det mörka eller ljusa färger?
  • Får man en positiv eller negativ känsla av bilderna? Ger bilden ett intryck av till exempel styrka och förtroende, eller av svaghet och kyla?

Låt eleverna själva försöka sätta ord på vilka intryck bilderna ger. Låt därefter grupperna jämföra det sammantagna intrycket av bilder ur olika kategorier:

  • Varför framställs personer ur vissa grupper på ett mer fördelaktigt sätt? Vilka tjänar på det?
  • Vad får det för konsekvenser att personer skildras på olika sätt beroende på vilken grupp de tillhör eller anses tillhöra? Hur påverkar det samhället och våra tankar om olika personer och grupper?

Koppling till kursplanen i samhällskunskap

Centrala innehållet samhällskunskap årskurs 4–6, lgr 11, uppdaterad 2018-07-01:

  • Information och kommunikation
    • Informationsspridning, reklam och opinionsbildning i olika medier. Hur sexualitet och könsroller framställs i medier och populärkultur.

Centrala innehållet samhällskunskap årskurs 7–9, lgr 11, uppdaterad 2018-07-01:

  • Information och kommunikation
    • Mediernas roll som informationsspridare, opinionsbildare, underhållare och granskare av samhällets maktstrukturer.
    • Nyhetsvärdering och hur den kan påverka människors bilder av omvärlden. Hur individer och grupper framställs, till exempel utifrån kön och etnicitet […]
  • Samhällsresurser och fördelning
    • Skillnader mellan människors ekonomiska resurser, makt och inflytande beroende på kön, etnicitet och socioekonomisk bakgrund. Sambanden mellan socioekonomisk bakgrund, utbildning, boende och välfärd. Begreppen jämlikhet och jämställdhet.

Centrala innehållet samhällskunskap 1a1, gymnasieskolan, Gy11 uppdaterad 2018-07-01:

  • Gruppers och individers identitet, relationer och sociala livsvillkor med utgångspunkt i att människor grupperas utifrån kategorier som skapar både gemenskap och utanförskap.
  • Maktfördelning och påverkansmöjligheter i olika system och på olika nivåer utifrån olika demokratimodeller och den digitala teknikens möjligheter. Digitalisering och mediers innehåll samt nyhetsvärdering när det gäller frågor om demokrati och politik.

Om bildkonventioner i tidningen

Ett traditionellt mönster i pressbilder, konst- bilder och reklambilder har varit att kvinnor sitter och män står. En annan bildtradition är att kvinnor ler och tittar in i kameran medan män är allvarliga och tittar någon annanstans – deras blick visar att de är ”upptagna” av något. Det är också vanligare att män gör något när de fotograferas – hugger ved, lagar bilar eller sitter i möten – medan kvinnor bara poserar för kameran. Ytterligare en bildkonvention är att bilder av män tas underifrån och av kvinnor ovan- ifrån, så kallat grod- respektive fågel- perspektiv. Detta får kvinnan att se liten ut, och mannen stor.

Mer om medier, genus och normer

Vill du arbeta mer med medier och genus så har Mediekompass en lärarhandledning på tema Genus: Medier och genus

Läs mer om unga människors medievanor i Statens medieråds rapport Ungar & Medier 2017.

Övningen är baserad på övningen “Poängjakten” i metodmaterialet “Bryt!” utgivet av Forum för levande historia och RFSL Ungdom.

Begreppsdefinitioner

jämlikhet, alla individers lika värde, i politiska sammanhang även inflytande och sociala förhållanden. Jämlikhet kan motiveras från olika utgångspunkter, t.ex. religion, naturrättsliga föreställningar, liberalism, socialism och demokrati.
jämställdhet, förhållandet att olika personer har samma möjligheter och rättigheter, särskilt i fråga om kvinnor i relation till män (jämför jämlikhet). Jämställdhet mellan kvinnor och män förutsätter en jämn fördelning av makt och inflytande, samma möjligheter till ekonomiskt oberoende, lika villkor och förutsättningar i fråga om företagande, arbete, arbetsvillkor samt utvecklingsmöjligheter i arbetet, lika tillgång till utbildning och möjligheter till utveckling av personliga ambitioner, intressen och talanger, delat ansvar för hem och barn samt frihet från könsrelaterat våld.
Kvantitativ jämställdhet avser rättviseaspekten, dvs. det är orättvist att vissa människor utan särskilda skäl ska ha exempelvis lägre lön eller sämre arbetsvillkor. Kvalitativ jämställdhet åsyftar ett förhållande där bl.a. villkor och maktförhållanden är könsneutrala och således inte präglade av tillskrivna könsbestämda kvalifikationer och kompetenser. 
Formell jämställdhet
innebär att det inte längre finns några formella eller rättsliga hinder för jämställdhet.
Reell jämställdhet
har emellertid inte uppnåtts förrän kvinnor och män har lika villkor i realiteten. Jämställdhetssträvandena har sina historiska rötter i den tidiga kvinnorörelsen och dess kamp för kvinnlig rösträtt. Sveriges första jämställdhetslag antogs 1979.

genus [je: ́-], engelska gender, begrepp använt för att förstå och urskilja de föreställningar, idéer och handlingar som sammantaget formar människors sociala kön. Begreppet genus infördes i humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning på 1980-talet. Relationen mellan könen samt varierande uppfattningar om vad som uppfattas som manligt och kvinnligt betonas.

Källa:
Nationalencyklopedin, NE, www.ne.se

 

 

Skillnader mellan könen i skolan


  Publicerad: 01 januari 2018

Syfte
I grundskolans läroplan står det att skolan ska ”motverka traditionella könsmönster”. Ett första steg mot måluppfyllelse är att ta upp frågan regelbundet. Genom att utgå från medierapportering så skapas naturliga tillfällen till att diskutera könsroller med eleverna.

Förberedelser
Som utgångspunkt för diskussionen finns en artikel från Svenska Dagbladet: Länk!
För fördjupning finns från Mediekompass pdf-häftet Tidningen och genus: Länk!

Bakgrund
Svenska Dagbladets artikel ”Könsroller kan förstärkas i skolan” tar avstamp i forskning som visar att skolpersonal omedvetet kan förstärka de traditionella könsrollerna. En rapport från regeringens delegation för jämställdhet i skolan visar att lärare ofta förväntar sig att flickor ska vara flitiga och hjälpsamma medan pojkar förväntas vara bråkiga och mer ointresserade av skolan. En av delegationens viktigaste uppgifter är att studera varför pojkar når sämre skolresultat än flickor. Flickor har länge presterat bättre än pojkar i skolan och skillnaderna är i stort sett konstanta. En rapport från Skolverket om hur kommunernas skolbudgetar fördelas visar att var fjärde kommun har som policy att ge mer pengar till skolor med många pojkar.

Gör så här
Samtala i klassen
Ta upp exemplen som tredjeklassen nämner i Svenska Dagbladets artikel. Låt sedan eleverna ge egna exempel på sådant som de tycker är ”typiskt kille”, eller ”typiskt tjej” i deras egen skolsituation. Gör två listor. Välj ut några av påståendena och fyll på listan med diskussionsfrågor nedan.

Diskutera och värdera
Välj en eller flera av diskussionsfrågorna nedan. De bygger på uttalanden från Svenska Dagbladets artikel. Använd handuppräckning, eller ”fyra hörn” som metod beroende på vad som passar bäst. Genom att ställa följdfrågor till det som eleverna säger när de motiverar hur de tänker kan du vidga perspektivet ytterligare för att öka deras syn på genusproblematiken.

– Tjejer gillar Barbies och hopprep. Killar leker krig, slår tredjeklassaren Adrian Elmlund fast.

  • Vad tycker du?

Adrian har helt rätt.
För det mesta är det så.
Adrian har helt fel.
Annat svar.

Klasskompisen Greta Sköldberg håller inte med:
– Är det något jag hatar så är det Barbies. Och när jag gick på dagis lekte alla killar med Barbies!

  • Tror du att det som Greta säger är vanligt?

Ja, helt säkert.
För det mesta är det som hon säger.
Nej, det hon säger är mycket ovanligt.
Annat svar

– Varför kan inte bara tjejerna få ha syslöjd? frågar sig Felicia Lindberg medan hon sitter och kardar ull.

  • Vad tycker du?

Det är onödigt för killar att lära sig sådant, det sköter ju tjejerna.
Det är slöseri med tid och pengar för killar har ofta så svårt med motoriken.
Självklart att killar måste kunna sådant också.
Annat svar

Hugo Fernandez tycker så här:
– Det är roligare att arbeta med träslöjd.

  • Varför tror du att han tycker det?

Han har en jätteduktig lärare i träslöjd.
De flesta killkompisarna tycker så.
Hans pappa tycker också att sådant är kul.
Annat svar

Mira Mitchell gillar hästar – och vet att många killar inte delar det intresset.
– Jag vet absolut inte varför det är så. I filmer och böcker är det ofta tjejer som gillar hästar. Men jag föddes till att tycka om hästar.

  • Kan man födas till att tycka om hästar, syslöjd, träslöjd, rosa kläder, eller vad det nu är?

JA, NEJ, KANSKE. Motivera!

Undersökningar visar att pojkar får och tar mer av lärarnas uppmärksamhet än flickorna. Pojkarna pratar mer medan flickorna tilldelas uppgifter som ordningsskapare.

  • Är det så i din klass?

JA, NEJ, KANSKE. Motivera!

Flickor är mer stressade än pojkar i skolan och av skolarbetet.

  • Är det så i din klass?

JA, NEJ, KANSKE. Motivera!

Summera

  • Vad har påverkat mest när det gäller dina åsikter från om vad som är typiskt för tjejer respektive killar?

Från kompisar
Från föräldrar, lärare, och andra vuxna
Från medierna
Annat svar

  • Kan du se något skäl till varför killar och tjejer skulle ges olika förutsättningar i skolan.

JA, NEJ, KANSKE. Motivera!

Vad kan man göra för att det ska bli lika förutsättningar?

Länkar
Svenska Dagbladet
Könsroller kan förstärkas i skolan

Mediekompass

Tidningen och genus

 

Bröstbilder skapar rabalder


  Publicerad: 01 januari 2018

Syfte:
• ta ställning till ett pressetiskt dilemma
• ökad kunskap om begrepp som Medieombudsmannen, allmänintresse och pressetik

Läs en kort bakgrund till händelsen i Expressen: Nu publicerar Se&Hör bröstbilderna på Kate

Övning: Rätt eller fel beslut?

Se&Hörs chefredaktör Carina Löfkvist och Allmänhetens Pressombudsman (PO) – sedan 1/1 2020 Allmänhetens Medieombudsman (MO) – Ola Sigvardsson har olika uppfattning om huruvida det var rätt att publicera bilderna på Kate. Vem anser eleverna har rätt?

Förberedelse: tillgång till internet samt digital tillgång till Kopieringsunderlag_Pressetiskaregler som hör till övningen. Övningen är upplagd så att eleverna arbetar självständigt med kopieringsunderlaget inför en gemensam avslutande uppsamling. Ni kan också läsa om publicitetsreglerna hos Medieombudsmannen här.
Tidsåtgång: ca 60 min.

Genomförande:
A. Låt eleverna arbeta med kopieringsunderlaget med elevuppgifter i smågrupper om 3-4 elever eller alternativt på egen hand.
B. Gå igenom elevernas svar på frågorna i helklass. Avsluta gärna genom att lyfta frågorna:

  • Vad finns det för fördelar/nackdelar med branschen reglerar sig själv?
  • Vad har mediekonsumenterna för ansvar för det som publiceras?

Rätt eller fel beslut? Elevuppgifter ( Kopieringsunderlag_Pressetiskaregler )
Ska kändisar tåla att fotografer smyger i buskarna? Nakenbilder av Kate Middleton publicerade i den svenska tidningen Se&Hör upprör det brittiska kungahuset. Var det rätt eller fel att publicera bilderna?
För att svara på vissa frågor behöver du/ni söka ytterligare information. Använd de givna länkarna (se längst ned) och/eller sök information på egen hand.

  1. Vem är Medieombudsmannen och vad är hens uppgift?
  2. Varför publicerade Carina Löfkvist bilderna?
  3. Varför menar Ola Sigvardsson att det var fel?
  4. Vad tror du/ni är anledningen till att många är intresserade av kändisars privatliv?
  5. Vilka avsnitt ur publicitetsreglerna är av intresse i just detta fall? Vad säger de?
  6. Var det rätt eller fel att publicera bilderna anser du/ni?
  7. Vad tror du/ni är anledningen till att många är intresserade av kändisars privatliv?
  8. Titta på bilderna av följande personer:

a) Vem är det på bilden?
b) Tror du/ni att nakenbilder på denna person skulle publiceras i en svensk tidning som Se&Hör? Varför/varför inte? Motivera ditt/ert svar.

Länkar:
Medieombudsmannens hemsida
Kopieringsunderlag Pressetiska regler

Medievärlden: PO om bilderna på Kate Middleton
Medievärlden: Ett horribelt publiceringsbeslut
Expressen: Nakenbilderna på Kate får kungahuset se rött

Kopplingar till skolans styrdokument

Övergripande mål i grundskolans läroplan

Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola:

– kan använda såväl digitala som andra verktyg och medier för kunskapssökande, informationsbearbetning, problemlösning, skapande, kommunikation och lärande,
– kan använda sig av ett kritiskt tänkande och självständigt formulera ståndpunkter grundade på kunskaper och etiska överväganden,
– kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga,
– har fått kunskaper om samhällets lagar och normer,

Den internationella kvinnodagen


  Publicerad: 07 mars 2016

Den 8 mars är det den internationella kvinnodagen, ett faktum som kommer att uppmärksammas i alla svenska tidningar. Det är alltså ett utmärkt tillfälle att granska och diskutera jämlikheten i våra massmedier. Titta på vad din tidning gör. Här kommer ett knippe förslag på lektioner.

A Arbeta journalistiskt kring stereotyper

I dagstidningar framställs män och kvinnor ibland på olika sätt, trots att det inte tillför information till artikeln. I det här lektionstipset får eleverna själva agera journalister för att på så sätt konfronteras med de fördomar och stereotyper som finns kring kön. Avslutningsvis ska de fundera och diskutera kring våra behov av roller och riskerna med dem.

1. Beskriv en människa

Förbered genom att klippa ut ett antal bilder på kvinnor och män ur dagstidningen eller titta på tidningens webbplats. Bilderna ska föreställa personer i olika åldrar och sammanhang. Visa bilderna för klassen, eller kopiera en eller flera bilder till eleverna. Sätt igång deras fantasi och låt dem skriva några minuter:

  • Vem är det på bilden?
  • Ålder?
  • Familj?
  • Yrke?
  • Hobbies?

Uppgiften fungerar också utmärkt som en uppgift att göra hemma. Låt eleverna läsa upp sina texter. Diskutera i klassrummet: Hur kom de sig att de trodde att personen på bilden hade just detta yrke/hobby etcetera? Finns det skillnader i vad vi förväntar oss av kvinnor respektive män? Finns det till exempel något fritidsintresse som kan kallas kvinnligt respektive manligt?

2. Gör tidning för män och kvinnor

Låt eleverna bilda ett antal redaktionsgrupper. Redaktionens uppgift blir att i de insamlade tidningarna hitta de fem bästa nyheterna för en fingerad tidning som heter ”Man mitt i livet”. De ska också leta fram de fem toppnyheterna till den fingerade tidningen ”Kvinna mitt i livet”. Diskutera gruppernas val och om hur det stämmer överens med tidningstiteln. Diskutera också vad de manliga respektive kvinnliga artiklarna handlar om. Har någon grupp valt samma artikel till båda tidningarna? Vilken tidning var det lättast att hitta artiklar till? Varför?

Avslutningsvis kan fördomar om kön diskuteras. Varför tror vi att män är intresserade av vissa saker, och kvinnor av andra? Är dagstidningen till för båda könen lika mycket? På vilket eller vilka sätt kan stereotypa bilder av kön vara ett problem? För vem och på vilket sätt? På vilket sätt kan stereotyper i stället vara en tillgång? För vem och på vilket sätt?

B Analysera tidningens beskrivning av kvinnor och män

I dagstidningar framställs män och kvinnor ibland på olika sätt, trots att det inte tillför information till artikeln. Låt eleverna utifrån en dagstidning undersöka några klassiska skillnader i framställningen av män och kvinnor, diskutera dessa skillnader och fundera kring hur de påverkar oss. Låt eleverna arbeta enskilt, i par eller i grupper. Dela ut varsin tidning, kopiera instruktionen nedan och låt dem undersöka:

1. Alla har efternamn

För- och efternamn är en statusmarkör. Hittar ni några skillnader i hur namnen skrivs ut? Vilka kallas bara vid förnamn?

2. Klädsel, en fälla

Jämför artiklar om män och kvinnor och lägger märke till hur journalisten skriver eller inte skriver om deras klädsel. Anteckna om ni ser några skillnader.

3. Kontrollera i tidningen

Vilken koppling hittar eleverna i tidningen mellan ämne och kön?

Norm och undantag

Oftast spelar kön ingen roll i sammanhanget men ändå utgår vi ofta från att mannen är norm och kvinnan undantaget. Läs artiklar och stryk under ställen där journalisten markerar att det handlar om en kvinna även när det inte är relevant. Exempelvis ”den kvinnliga arkitekten”, ”den kvinnliga bilföraren”, ”den kvinnliga läkaren” och så vidare. Kan någon hitta motsvarande sätt att uttrycka sig om män? ”Den manlige cyklisten”, ”den manlige affärsinnehavaren”?

Låt eleverna redovisa sina resultat. Fundera och diskutera vad skillnaderna kan bero på, och om skillnaderna är något problem. Varför i så fall? Låt gärna eleverna skriva detta först, så att alla elever hinna tänka och fler kan komma till tals.

 

C Textanalys av ord med pondus

Olika ord har olika pondus. Genom att använda synonymer som har olika värden ger journalisterna läsarna olika syn och känslor kring texten. Hur skiljer sig dessa synonymer beroende på om en journalist skriver om män eller kvinnor? I lektionstipset får eleverna analysera synonymer i några artiklar. Upplägget passar i svenska och SO-ämnen för de äldre eleverna.

Dela ut en dagstidning till eleverna, som kan arbeta enskilt eller i par. Enklast i detta lektionstips är att använda papperstidningar, men eleverna kan naturligtvis också skriva tidningen från nätet. Vid alla så kallade pratminus ska journalisten ange vem det är som ”säger” vad. För att undvika upprepningar av ordet säger, så väljer journalisten bland många synonyma uttryck. Här följer ett antal vanliga möjligheter: säger, påstår, uttrycker, anser, menar, påpekar, tror, anar, gissar, konstaterar, fastslår, småskrattar, uppmanar.

1. Var på linjen?

Låt eleverna hitta synonymer av den här sorten, diskutera deras värde och placera dem utefter en linje där ena änden representerar att ordet har låg pondus och den motsatta änden hög pondus. Låt sedan eleverna markera vilka av synonymer som användes när kvinnor kom till tals, och vilka som användes när män kom till tals. Notera om det finns några skillnader. Vad kan de bero på? Vilken uppfattning om personen ger de valda synonymerna?

2. Ordval

Begreppet tjejer är ganska vedertaget i samhället. Mamma ska på tjejträff och mormor träffar sina gympatjejer varje onsdag. Låt eleverna leta i artiklar i dagstidningen om kvinnor och se vilka ord journalisterna använder. Har orden tjejer respektive kvinnor olika tyngd? Kan man resonera på samma sätt om ”killar” och ”män”? Vilken klang får det om ”man” byts ut mot ”kille” i en artikel?

Avsluta med att diskutera hur synonymvalen styr vår uppfattning om det som skrivs. Hur påverkar det läsarna i dag, deras syn på manligt-kvinnligt, deras världsbild och framtiden att tidningar ser ut så här idag.

D Bildanalys av män och kvinnor

I Sverige är vi hälften män och hälften kvinnor. Men i de svenska morgontidningarnas nyhetsrapportering är det sedan många år tillbaka omkring 70 procent män och 30 procent kvinnor som intervjuas och syns på bild. Förklaringen brukar vara att några av tidningens viktigaste bevakningsområden inrikes- och utrikespolitik, ekonomi samt sport, domineras av män. I detta lektionstips får eleverna undersöka i vilken omfattning män eller kvinnor visas på bilderna i tidningen, och vilka olika intryck bilderna ger läsaren.

1. Låt eleverna i klassen diskutera sig fram till en hypotes om vilka de tror förekommer mest på tidningens bilder. Kvinnor, män, eller ungefär lika många av varje? Rita cirkeldiagram på tavlan för att illustrera.

2. Använd dagens tidning i flera ex eller spara en veckas tidningar. Låt eleverna räkna bilder. Sammanställ resultatet:

  • Bilder med bara män
  • Bilder med bara kvinnor
  • Bilder med både män och kvinnor

Låt resultatet bli startpunkten för en diskussion om hur tidningarna och verkligheten hänger ihop, gärna utifrån föreställningen om att tidningen ska skildra samhället och att alla ska känna igen sig i tidningen. Hur ser det ut i tidningen just nu? Och varför ser det ut som det gör?

3. Låt sedan eleverna i par, grupp eller enskilt göra mer detaljerade bildanalyser av två avdelningar i tidningen, till exempel näringsliv och kultur/nöje. Hur ser det ut där? Hur ser bilder på kvinnor och män ut i de olika avdelningarna?

En enkel bildanalys kan bygga på tre frågor:

  • Vad känner du när du ser bilden?
  • Vad ser du på bilden?
  • Vilket kan vara tidningens syfte med publiceringen?

Låt nu eleverna göra en bildanalys med genusglasögon:

Bläddra i tidningen, klipp ut bilder inom era valda avdelningar och analysera med hjälp av frågorna:

  • Vad får ni för känsla av bilden?
  • Är bilden tagen uppifrån eller nerifrån?
  • I vilken situation har fotografen valt att fånga sitt motiv?
  • Är personen passiv eller aktiv? Tittar personen på bilden in i kameran eller är hen sysselsatt med något annat?
  • Hur påverkar det vilken känsla man får av bilden?
  • Varför, tror ni, har fotografen valt ut just den bilden bland de många som fanns i kameran efter avslutat uppdrag?

Låt eleverna redovisa sina resultat. Diskutera dem utifrån konventionerna: Ett traditionellt mönster i pressbilder, konstbilder och reklambilder har varit att kvinnor sitter och män står. En annan bildtradition är att kvinnor ler och tittar in i kameran medan män är allvarliga och tittar någon annanstans – deras blick visar att de är ”upptagna” av något. Ytterligare en bildkonvention är att bilder av män tas underifrån och av kvinnor ovanifrån, så kallat grod- respektive fågelperspektiv. Perspektiv som får kvinnan att se liten ut, och mannen stor.

Avsluta med frågan om hur det påverkar läsarna idag, deras syn på manligt-kvinnligt, deras världsbild och framtiden att tidningar ser ut så här idag.

Kopplingar till skolans styrdokument

Grundskolan

Ur läroplanens grundläggande värden:

. . . alla människors lika värde, jämställdhet mellan kvinnor och män, . . .
Svenska

Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla kunskaper om hur man formulerar egna åsikter och tankar i olika slags texter och genom skilda medier.
Gymnasieskolan

Samhällskunskap

I undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla kunskaper om frågor som berör makt, demokrati, jämställdhet . . .

Undervisningen i ämnet samhällskunskap ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Förmåga att söka, kritiskt granska och tolka information från olika källor samt värdera källornas relevans och trovärdighet.
Svenska

Undervisningen i ämnet svenska ska syfta till att eleverna utvecklar sin förmåga att kommunicera i tal och skrift samt att läsa och arbeta med texter, både skönlitteratur och andra typer av texter.

Vidare ska undervisningen leda till att eleverna utvecklar kunskaper om det svenska språket, dess uppbyggnad och ursprung samt ge dem möjlighet att reflektera över olika typer av språklig variation.

Granska bilder och rubriker i din lokaltidning


  Publicerad: 26 januari 2015

1 Genusperspektivet.

Granska rubriker och bilder i din tidning, eller i flera tidningar under en vecka. Klipp ut eller (om det är digitalt) kopiera rubriker och bilder från veckans tidningar – eller för bara statistik. Gör statistik på hur många män och kvinnor som förekommer i rubriker eller på bilder. Försök även notera vilken social roll dessa människor har i samhället

Sammanställ era resultat och diskutera varför det är som det är. Bör det ske en ändring eller är det okej som det är? Se till att motivera era åsikter noga!

2 Ungdomar i rubriker och bilder.

Upprepa konceptet från 1. men ta reda på hur ofta människor under 20 år förekommer i rubriker eller på bilder. Ta med även sportsidorna. Traditionellt brukar de sidorna höja andelen ungdomar.

Sammanställ era resultat och diskutera varför det är som det är. Bör det ske en ändring eller är det okej som det är? Se till att motivera era åsikter noga!

3 Egna rubriker

Rubrikbild 3Klipp bort rubriker och skriv egna. Det här är en klassisk övning för att öva läsförståelse. Den går att använda i svenska  som övning i ren läsförståelse, eller i andra ämnen för att vinkla rubriker mot speciell ämneskunskap. Låt eleverna välja intressanta artiklar under en vecka och sedan ta bort rubriken så att andra elever sedan kan skriva nya.

Arbetsgång:

A. Arbeta gärna två och två och låt varje elevpar välja ut tio artklar från vilka de sedan tar bort rubriken.

B. Låt alla elever läsa dessa texten i dessa länkar för att skaffa sig kunskap om hur man skriver en rubrik:

C. Elevparen byter sedan artiklar och skriver egna rubriker.

D. Visa de bortklippta rubrikerna och jämför.

 

Grundskolan

Samhällskunskap

Undervisningen ska ge eleverna verktyg att hantera information i vardagsliv och studier och kunskaper om hur man söker och värderar information från olika källor.

Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utifrån personliga erfarenheter och aktuella händelser uttrycka och pröva sina ställningstaganden i möten med andra uppfattningar.

Svenska

Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla kunskaper om hur man formulerar egna åsikter och tankar i olika slags texter och genom skilda medier. Undervisningen ska även syfta till att eleverna utvecklar förmåga att skapa och bearbeta texter, enskilt och tillsammans med andra.

Gymnasiet

Samhällskunskap

Politiska, sociala och ekonomiska band sammanlänkar i dag människor i olika samhällen över hela världen.

Ett komplext samhälle med stort informationsflöde och snabb förändringstakt kräver ett kritiskt förhållningssätt och eleverna ska därför ges möjlighet att utveckla ett sådant. Det omfattar förmåga att söka, strukturera och värdera information från olika källor och medier samt förmåga att dra slutsatser utifrån informationen.

Svenska

Undervisningen i muntlig och skriftlig framställning ska ge eleverna tillfälle att värdera andras muntliga framställningar och texter samt bearbeta sina egna muntliga framställningar och texter, efter egen värdering och andras råd.

Bildanalys av män och kvinnor


  Publicerad: 31 augusti 2013

GÖR SÅ HÄR
Låt eleverna i klassen diskutera sig fram till en hypotes om vilka de tror förekommer mest på tidningens bilder. Kvinnor, män, eller ungefär lika många av varje? Rita cirkeldiagram på tavlan för att illustrera.

Använd dagens tidning i flera ex eller spara en veckas tidningar. Låt eleverna räkna bilder. Sammanställ resultatet:

  • Bilder med bara män
  • Bilder med bara kvinnor
  • Bilder med både män och kvinnor

Låt resultatet bli startpunkten för en diskussion om hur tidningarna och verkligheten hänger ihop, gärna utifrån föreställningen om att tidningen ska skildra samhället och att alla ska känna igen sig i tidningen. Hur ser det ut i tidningen just nu? Och varför ser det ut som det gör?

Låt sedan eleverna i par, grupp eller enskilt göra mer detaljerade bildanalyser av två avdelningar i tidningen, till exempel näringsliv och kultur/nöje. Hur ser det ut där? Hur ser bilder på kvinnor och män ut i de olika avdelningarna?

En enkel bildanalys kan bygga på tre frågor:

  • Vad känner du när du ser bilden?
  • Vad ser du på bilden?
  • Vilket kan vara tidningens syfte med publiceringen?

Låt nu eleverna göra en bildanalys med genusglasögon:

Bläddra i tidningen, klipp ut bilder inom era valda avdelningar och analysera med hjälp av frågorna:

  • Vad får ni för känsla av bilden?
  • Är bilden tagen uppifrån eller nerifrån?
  • I vilken situation har fotografen valt att fånga sitt motiv?
  • Är personen passiv eller aktiv? Tittar personen på bilden in i kameran eller är hon sysselsatt med något annat?
  • Hur påverkar det vilken känsla man får av bilden?
  • Varför, tror ni, har fotografen valt ut just den bilden bland de många som fanns i kameran efter avslutat uppdrag?

Låt eleverna redovisa sina resultat. Diskutera dem utifrån konventionerna: Ett traditionellt mönster i pressbilder, konstbilder och reklambilder har varit att kvinnor sitter och män står. En annan bildtradition är att kvinnor ler och tittar in i kameran medan män är allvarliga och tittar någon annanstans – deras blick visar att de är ”upptagna” av något. Ytterligare en bildkonvention är att bilder av män tas underifrån och av kvinnor ovanifrån, så kallat grod- respektive fågelperspektiv. Perspektiv som får kvinnan att se liten ut, och mannen stor.

Avsluta med frågan om hur det påverkar läsarna idag, deras syn på manligt-kvinnligt, deras världsbild och framtiden att tidningar ser ut så här idag.

 

BAKGRUND
I Mediekompass häfte Medier och genus hittar du bakgrund, fakta och fler lektionstips.

Medier och genus

Kvinnor är hårda och män är mjuka – eller?


  Publicerad: 10 augusti 2013

Medier påverkar våra bilder av hur det är att vara kvinna respektive  man. Den plats som män och kvinnor förväntas ta uttrycks inte bara i  vad som sägs, utan också i bilder och i vilka roller kvinnor och män  kommer till tals. Veckans lektionstips bjuder på tre enkla övningar som  ökar elevernas förmåga att genuskritiskt granska medier.

Syfte:

  • Studera hur kvinnor och män framställs i medier
  • Utveckla kunskaper om mediepåverkan i förhållande till genus

Förberedelser: tillgång till lokaltidningen, minst ett ex per elevgrupp om tre elever. Tillgång till kopieringsunderlaget med elevuppgifter: Kopieringsunderlag_Genus i tidningen.

För uppgift 3 på övning 1 behöver eleverna kunna söka på nätet. Denna uppgift kan strykas om det inte är möjligt.

Tidsåtgång: ca 1-2 lektioner. Ju tjockare tidning desto längre tid tar det för eleverna att genomföra uppgiften.

Övningar om genus i tidningen x3:
Våra föreställningar om kvinnligt och manligt är ofta djupt rotade sedan barnsben och därför särskilt svåra att genomskåda. Här ges träning i att avslöja och bearbeta en del av dessa fördomar.

Genomförande:
A. Dela in eleverna i smågrupper om ca tre elever i varje grupp. Det är viktigt att alla ges utrymme att se tidningens innehåll. Låt dem sedan gå på jakt i tidningen och lösa uppgifterna i kopieringsunderlaget.

Du kan behöva förklara orden genus och normer innan ni sätter igång. Kontrollera gärna att det i den tidning ni väljer att arbeta med finns exempel på det som övningarna lyfter fram. Det kan variera från dag till dag beroende på tidningsinnehåll.

B. Avsluta med en gemensam uppsamling. Skriv upp rubriken till varje övning på tavlan och fråga eleverna vad de kommit fram till. Hur duktig är er tidning på att tänka på genusperspektivet? Vad anser eleverna, får tidningen godkänt eller inte?

TIPS: Kontakta tidningen och låt redaktionen veta resultatet på er undersökning. Vill du så kan ni kombinera detta med att träna på att låta eleverna skriva insändare.

De tre övningarna nedan finns i: Kopieringsunderlag Genus i tidningen.

Övning 1: Hitta experten

Ofta intervjuar journalister manliga ”experter” inom det ena eller andra specialområdet som de ska skriva om. Därför försöker många tidningar att upprätta ”expertlistor” med bara kvinnor för att det ska gå lika lätt för en journalist att ringa en kvinnlig expert på trafik eller vapenexport eller vad det än må vara. Hur duktig är er tidning på att låta både män och kvinnor komma till tals?

1. Gå igenom tidningen i jakt på experter som får komma till tals i tidningen. Ringa in deras namn och räkna hur många som är män respektive kvinnor.

2. Spelar det någon roll vem som får utrymme att synas i tidningen som expert? Diskutera och motivera ert svar.

3. Upprätta en egen kvinnoexpertlista. Ni bestämmer själva fyra vitt skilda områden (yrken och/eller fritidssysselsättningar) och hittar sedan namn på kvinnor som kan något om det området. Kanske har ni en expert i klassen? Sök på nätet och fundera över egna kontakter.

Övning 2: Olika status?

Oftast spelar kön ingen roll i sammanhanget men alltför ofta utgår man från att mannen är norm och kvinnan undantaget. Vem är norm i er tidning?

1. Bläddra igenom tidningen och stryk under ställen där journalisten markerar att det handlar om en kvinna även när det inte är spelar någon roll för innehållet och budskapet i artikeln. Exempelvis den kvinnliga arkitekten.., den kvinnliga bilföraren…, den kvinnliga läkaren.. och så vidare.

2. Hur många platser hittade ni?

3. Hittar ni motsvarande sätt att uttrycka sig om män? den manlige cyklisten.., den manlige affärsinnehavaren?

4. Varför är det viktigt att synliggöra normer?

Övning 3: Räkna bilder!

I Sverige är vi hälften män och hälften kvinnor. Det är enkelt. Men i de svenska morgontidningarnas nyhetsrapportering är det vanligare att män intervjuas och syns på bild (källa: http://www.kvinnatillkvinna.se/granskning-av-media). Förklaringen brukar vara att några av tidningens viktigaste bevakningsområden, inrikes och utrikespolitik, ekonomi och sport, domineras av män. Stämmer detta i er tidning? Kontrollera hur det ligger till.

1. Klipp ut bilder i tidningen och sortera sedan bilderna i tre högar: Bilder med bara män, bilder med bara kvinnor, och bilder med både män och kvinnor.

2. Hur många bilder blev det i varje hög?

3. Kunde ni se något mönster för i vilka delar av tidningen det fanns bilder på män och i vilka delar det fanns bilder på kvinnor, t ex fler kvinnor än män på sportsidan eller tvärtom?

4. Hur väl tycker ni att följande påstående stämmer? Vi påverkas mycket av bilder i medier! Diskutera och ringa in ert svar.

stämmer inte alls

stämmer litegrann

stämmer ganska bra

stämmer helt

Arbeta mer med medier och genus

Mediekompass har ett helt lärarmaterial fyllt med övningar!

Medier och genus

Kopplingar till skolans styrdokument i ämnet samhällskunskap

Årskurs 7–9
Hur individer och grupper framställs i medier, till exempel utifrån kön och etnicitet.

Gymnasiet
I undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla kunskaper om frågor som berör makt, demokrati och jämställdhet.

Bildanalys med genusglasögon


  Publicerad: 10 augusti 2013

Ett traditionellt mönster i pressbilder, konstbilder och reklambilder har varit att kvinnor sitter och män står. En annan bildtradition är att kvinnor ler och tittar in i kameran medan män är allvarliga och tittar någon annanstans – deras blick visar att de är ”upptagna” av något. Ytterligare en bildkonvention är att bilder av män tas underifrån och av kvinnor ovanifrån, så kallat grod- respektive fågelperspektiv. Perspektiv som får kvinnan att se liten ut, och mannen stor.

Diskutera bilder ur tidningen med eleverna:

  • Vilken känsla förmedlar bilden?
  • Är bilden tagen uppifrån eller nerifrån? I vilken situation har fotografen valt att fånga sitt motiv? Är personen passiv eller aktiv?
  • Tittar personen på bilden in i kameran eller är hon/han sysselsatt med något annat?
  • Hur påverkar det vilken känsla man får av bilden?
  • Varför har fotografen valt ut just den bilden bland de många som fanns i kameran efter avslutat uppdrag?

Fler genusövningar hittar du i Mediekompass lärarmaterial Medier och genus!

Medier och genus