Nobeldagen


  Publicerad: 10 december 2018

Det är inte ofta som Sverige står i centrum för världens ögon. Så är det kanske inte helt och hållet den 10 december heller men uppmärksamhet får vi. Det är nobelprisutdelning! Granska vad tidningarna skriver i veckan!
Passar: Grundskolans år 7-9 och gymnasiet i ämnena samhällskunskap och engelska (tyska, franska, spanska, etc).

1Välj pristagare

Dagarna innan nobelprisen delas ut i Konserthuset skrivs det mycket om pristagarna, vilka de har med sig, vad de gör, etc. Välj ut din pristagare och granska vad som skrivs om honom/henne under början av veckan och själva nobeldagen. Gör en personbeskrivning av ”din” nobelpristagare.

Jämför era resultat inom gruppen eller klassen.

2 Vem fick mest uppmärksamhet?

Granska flera tidningar och ranka pristagarna efter hur mycket utrymme de fick dagarna efter (välj gärna två dagar för din granskning, torsdag och fredag) prisutdelningen. Tycker du att medierna borde gett andra större utrymme? Fick någon för lite utrymme?

Men titta även på: Berättar tidningarna det du vill veta? Är de för personfixerade eller inte? Vilka skillnader är det mellan morgontidningar och kvällstidningar? Vad skriver din lokaltidning?

3Vad skriver utlandet?

Ta en titt i de stora brittiska och amerikanska tidningarna och medierna för att se vad de skriver och för att öva din engelska.

Titta på:

Storbritannien

http://www.bbc.com

www.theguardian.com

www.independent.co.uk

http://www.thetimes.co.uk

USA

http://www.nytimes.com

http://www.sfgate.com

http://www.latimes.com

http://www.washingtonpost.com

Dela gärna upp uppgiften i klassen

Kopplingar till skolans styrdokument

Grundskolan

Samhällskunskap

Undervisningen ska ge eleverna verktyg att hantera information i vardagsliv och studier och kunskaper om hur man söker och värderar information från olika källor.

Genom undervisningen i ämnet samhällskunskap ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att söka information om samhället från medier, internet och andra källor och värdera deras relevans och trovärdighet.
Engelska

Undervisningen i ämnet engelska ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper i engelska språket och kunskaper om områden och sammanhang där engelska används samt tilltro till sin förmåga att använda språket i olika situationer och för skilda syften.
Gymnasiet

Samhällskunskap

Ett komplext samhälle med stort informationsflöde och snabb förändringstakt kräver ett kritiskt förhållningssätt och eleverna ska därför ges möjlighet att utveckla ett sådant. Det omfattar förmåga att söka, strukturera och värdera information från olika källor och medier samt förmåga att dra slutsatser utifrån informationen.
Engelska

Eleverna ska ges möjlighet att utveckla kunskaper om livsvillkor, samhällsfrågor och kulturella företeelser i olika sammanhang och delar av världen där engelska används. Undervisningen ska stimulera elevernas nyfikenhet på språk och kultur samt ge dem möjlighet att utveckla flerspråkighet där kunskaper i olika språk samverkar och stödjer varandra.

Gör en egen tidning


  Publicerad: 01 januari 2018

Här följer en övergripande planering för hur man i klassen kan arbeta med att göra en egen tidning. Längst ned finns en länksamling med fördjupningar i frågor som hur man skriver olika typer av texter, vad man ska tänka på när det gäller pressetik och liknande frågor.

I Mediekompass skrivarskola hittar du Publicistguiden med texter om media, journalistik och det journalistiska skrivandet: Länk!

Söker du ett publiceringsverktyg för att enkelt kunna göra en egen skol- eller klasstidning, kan Mobile Stories vara ett alternativ. Läs mer om det här.

Steg 1.

Tänk noga igenom vilka du vill ska läsa din tidning och vad du vill ha sagt med den (vilket syfte du har). När du har bestämt dig gäller det att hålla sig till det.

    • Bestäm innehåll som passar till dina läsare.
    • Använd en stil som passar ditt syfte.

Steg 2.

Bestäm ett namn och en logotyp som passar till vad du vill med din tidning och som lockar dem du vill ska läsa den.

Steg 3.

Vad ska tidningen handla om? Om ni är fler som ska göra den så bör alla vara med och diskutera innehållet.
Ska ni ha några fasta avdelningar som alltid finns med? En dagstidning har nyhetssidor (lokalt, inrikes och utrikes), kultur, sport, debatt, insändare, familj, nöje med mera.

Steg 4.

Ska tidningen ha annonser? Får det vara vilken slags annonser som helst?

Steg 5.

Om ni är fler som gör tidningen kan ni fördela arbetsuppgifterna. Mer om vem som gör vad på en tidning finns här: Länk!
Vem ska vara chefredaktör (Den som har det övergripande ansvaret för innehåll och stil. Se punkterna 1–4).
Vilka ansvarsområden ska de övriga ha? Sportredaktör, kulturredaktör, bildredaktör, annonsansvarig med flera.

Steg 6.

Diskutera tidningens layout. För att det ska bli enklare att göra tidningen och framför allt för att det ska bli enkelt att läsa den bör ni inte börja från början varje gång utan ha vissa fasta platser i tidningen som alltid återkommer. Bestäm också vilket/vilka typsnitt ni ska använda på texter, bildtexter, ingresser och på rubriker så att ni inte förvirrar läsaren genom att byta hela tiden.

Steg 7.

Var noga när ni väljer bilder. Bilden ska ge läsaren mer information än bara texten.

Steg 8.

Var noga med att hålla de tider ni har kommit överens om. Om ni drar ut på tiden förlorar en del nyheter i värde och känns inte alls som nyheter längre när tidningen äntligen kommer ut.

Steg 9.

Gör förstasidan (ettan) sist. När du/ni är klara med hela tidningen kan ni välja vilka nyheter ni ska ha på förstasidan. Där ska ni lägga det ni tycker är den viktigaste nyheten (tänk igen på vem ni skriver för och vilken slags tidning det är). På ettan lägger ni också andra nyheter som lockar många av era läsare så att de blir nyfikna på vad ni har i tidningen. Använd bra bilder på ettan.

Steg 10.

Det är bra om någon som inte själv har skrivit artiklarna och som är van läsare läser igenom allt och försöker hitta fel som ni kan rätta till innan ni publicerar (läs också om de etiska reglerna nedan!).

Steg 11.

När ni har kommit ut med er tidning samlas ni för att diskutera vad som blev bra och vad som blev mindre bra. Skriv ner sånt som ni vill bli bättre så att ni kan tänka på det när ni gör nästa tidning.

Kom ihåg publicitetsreglerna!
Här följer några råd kring vad du bör tänka på innan du publicerar en text eller bild. Bland länkarna längst ned finner du publicitetsreglerna för press, radio och tv hos Medieombudsmannen:

Ge korrekta nyheter

  • Var kritisk mot nyhetskällorna.
  • Du måste kontrollera att den som du får uppgiften av (källan) går att lita på. Försök också att kolla uppgiften med någon annan källa som inte är påverkad av den första källan.
  • Löpsedel, rubrik och ingress skall stämma med det som står i texten.
  • Var noga med att bilder och illustrationer är korrekta och inte utnyttjas på ett missvisande sätt.

Var generös med bemötanden

Om tidningen har skrivit något felaktigt så ska du rätta till det så snart som möjligt. Om du har skrivit något om någon annan så bör den personen få möjlighet att yttra sig i artikeln eller senare komma med ett genmäle (svar med sin version av händelsen).

Respektera den personliga integriteten

Undvik eller tänk noga igenom om du vill skriva något som kan vara kränkande för någons privatliv.

Undvik att skriva om självmord och självmordsförsök särskilt av hänsyn till anhöriga och vad ovan sagts om privatliv.

Visa alltid offren för brott och olyckor största möjliga hänsyn. Pröva noga publicering av namn och bild av hänsyn till offren och deras anhöriga.

Skriv inte om personers etniska ursprung, kön, nationalitet, yrke, politisk tillhörighet, religiös åskådning eller sexuell läggning om det saknar betydelse i sammanhanget.

Var varsam med bilder

Det som står här ovanför gäller även bildmaterial.

Bildmontage, ändring av bilder på elektronisk väg eller bildtext får inte utformas så att det vilseleder eller lurar läsaren. Skriv alltid intill bilden om den är manipulerad (på något sätt förändrad).

Hör båda sidor

Försök alltid att ge personer som kritiseras i faktatexter tillfälle att bemöta kritiken samtidigt. Sträva också efter att berätta alla olika sidors synpunkter i frågan.

Tänk på att en person misstänkt för brott enligt lagen alltid anses som oskyldig om det inte finns en fällande dom.

Var försiktig med namn

Tänk noga över följderna av att skriva ut någons namn. Avstå från att publicera namn om det inte är inte är alldeles nödvändigt att läsarna får veta det.

Om du inte skriver ut namnet ska du inte heller publicera bild eller uppgift om yrke, titel, ålder, nationalitet, kön eller annat, som gör det lätt att känna igen vem du berättar om.

Observera att hela ansvaret för namn- och bildpublicering faller på den som publicerar materialet.

Lycka till!

Nyttiga länkar

Publiceringsverktyget Mobile Stories: Länk!
En övning om upphovsrätt: Länk!
Kort om Tryckfrihetsförordningen: Länk!
Kortfattat om olika typer av texter: Länk!
Mediekompass skrivarskola: Länk!
Hur man skriver ett reportage: Länk!
Lite tips om hur man intervjuar: Länk!
Om att skriva åsiktstexter som insändare och debatt: Länk!
Några tips om källkritik: Länk!
Publicitetsreglerna om etik för press, radio och tv: Länk!

 

Litteraturhistoriens giganter


  Publicerad: 01 januari 2018

Det är  nu över 400 år sedan William Shakespeare dog, men han betraktas allmänt som den störste av alla engelskspråkiga författare, kanske den störste av alla. Alla sådana bedömningar är naturligtvis ytterst subjektiva, men vi kan i alla fall utgå ifrån att minnet av författaren kommer att leva kvar länge. Det är alltså läge att lära sig lite mer om litteraturhistoria – och språk i största allmänhet.

Shakespeare var samtida med en annan av litteraturhistoriens giganter, Miguel Cervantes. Han betraktas ofta som den moderna romanens främste pionjär.

1 Läs, granska och diskutera

A. Vad skriver man om William Shakespeare i svenska medier? Skriver din egen lokaltidning något? Sök genom att använda det anpassade Google-fältet längst ned på denna sida, och läs på.

B. Är det något som lyfts fram speciellt i de svenska medierna? Hans verk? Hans liv? Diskutera.

C. Vad är det som gör Shakespeare till den kanske mest betydelsefulla författaren i historien? Diskutera i klassen.

2 Granska de engelska tidningarna

Titta i tidningar som: The Times , The Guardian och Daily Mail. Det finns flera!

A. Om det skrivs mycket i svenska medier om Shakespeare så skrivs det säkerligen än mer i de engelska. Läs och välj ut din favoritartikel.

B. Är det något speciellt som lyfts fram i de engelska tidningarna? Hans verk? Hans liv? Diskutera.

C. Det finns många kända citat från Shakespeares verk, Att vara eller inte vara, Eftertankens kranka blekhet, etc. Plocka ut tio kända citat och undersök hur de sägs på engelska. Jämför i klassen om ni plockat samma citat!

3 Den samtida Cervantes uppmärksammas också

A. Vad skriver man om Miguel Cervantes i svenska medier? Sök och läs. Vad hittar man i de engelskspråkiga tidningarna? Skildras han olika i de olika tidningarna?

B. Vilken roll ger medierna Cervantes i litteraturhistorien?

C. Hur skildras Don Quijote och Sancho Panza i vår tids medier? Liknas kända nutidspersoner vid de båda karaktärerna?

Kopplingar till skolans styrdokument

Grundskolan
Svenska, ur ämnets syfte reviderat 2018-07-01
I undervisningen ska eleverna möta samt få kunskaper om skönlitteratur från olika tider och skilda delar av världen. Undervisningen ska också bidra till att eleverna utvecklar kunskaper om olika former av sakprosa. Vidare ska undervisningen bidra till att eleverna utvecklar kunskaper om hur man söker och kritiskt värderar information från olika källor.

Engelska, ur ämnets syfte reviderat 2018-07-01
Undervisningen i ämnet engelska ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper i engelska språket och kunskaper om områden och sammanhang där engelska används. Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar kunskaper i att söka, värdera, välja och tillägna sig innehållet i talat språk och texter från olika källor.

Ur ämnets centrala innehåll årskurs 7—9
Skönlitteratur och annan fiktion även i talad, dramatiserad och filmatiserad form.
Muntlig och skriftlig information samt diskussioner och argumentation med olika syften, till exempel nyheter, reportage och tidningsartiklar.
Olika sätt att söka, välja och värdera texter och talat språk på engelska från Internet och andra medier.

Gymnasiet
Svenska, ur ämnets syfte reviderat 2018-07-01
Eleverna ska ges möjlighet att i skönlitteraturen se såväl det särskiljande som det allmänmänskliga i tid och rum. Undervisningen ska också leda till att eleverna utvecklar förmåga att använda skönlitteratur och andra typer av texter samt film och andra medier som källa till självinsikt och förståelse av andra människors erfarenheter, livsvillkor, tankar och föreställningsvärldar.
Undervisningen ska även bidra till att eleverna utvecklar kunskaper om hur man söker, sammanställer och kritiskt granskar information från olika källor. Samhällets utveckling och digitaliseringen påverkar språk, språkbruk och former för kommunikation. Genom undervisningen ska eleverna ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att orientera sig, läsa, sovra och kommunicera i en vidgad digital textvärld med interaktiva och föränderliga texter.

Engelska, ur ämnets syfte reviderat 2018-07-01
Eleverna ska ges möjlighet att utveckla kunskaper om livsvillkor, samhällsfrågor och kulturella företeelser i olika sammanhang och delar av världen där engelska används.Eleverna ska ges möjlighet att interagera i tal och skrift samt producera talat språk och olika texter, på egen hand och tillsammans med andra, och med stöd av olika hjälpmedel och medier.

Vad skriver man om EU?


  Publicerad: 01 januari 2018

En stor del av våra svenska lagar stiftas ursprungligen inom EU. Denna övning syftar till att undersöka i vilken utsträckning svensk media skildrar det lagstiftande arbetet inom EU, med tanke på den betydelse det har för svenska förhållanden. Genom att använda tidningar, eller söka artiklar på internet, skapar vi oss en bild av hur svensk och utländsk media bevakar EU.

1 Granska

Granska en eller flera tidningar under en period. Spar tidningar från lärarrummet. Se om du kan beställa klassuppsättningar här: Beställ tidning. Använd även nyheter från nätet. Genom att använda det anpassade Google-sökfältet längst ned på denna sida, får man enbart träffar på svenska nyhetssidor. Prova med sökord som ”EU ny lag”, ”lagstiftning EU”, ”Sverige EU lag” och liknande.

Övningen är lämplig att göra i mindre grupper, för att senare lyftas till en klassrumsdiskussion.

A. Låt varje grupp samla tio nyhetsartiklar om EU. Välj de ni tycker är intressantast!

B. Rangordna dem och välj ut de tre bästa. Det kan vara de som ni tycker är intressantast rent allmänt eller bara de som berör er mest personligen.

C. Jämför era resultat i klassen. Diskutera om vi har en bra rapportering från EU och hur unionen påverkar oss. Kan det göras bättre? Är det något speciellt som ni tycker saknas? Är det något särskilt som bevakas extra mycket? Överensstämmer de artiklar ni valt ut eller har ni valt helt olika?

2 Brexit

En av de mest omskrivna frågorna inom EU är Brexit, Storbritanniens kommande utträde ur unionen.

A. Vad skriver svensk media om Brexit? Använd den anpassade Google-sökmotorn längst ned och sök bland svenska medier.

B. Redovisa det ni tycker är viktigast inför klassen och diskutera vad ett Brexit skulle innebära för exempelvis Sverige, men också för hela EU.

C. Granska åsiktstexter, dvs ledare, insändare och debatt. Vilka åsikter framförs om ett eventuellt Brexit? Hittar ni olika synpunkter?

3 Uppföljning

Följ upp granskningen av Brexit med att titta i engelska tidningar.

Bra exempel:

www.guardian.co.uk

www.thetimes.co.uk

www.telegraph.co.uk

Det finns fler!

A. Välj någon artikel om Brexit och läs den noga – översätt alla ord ni inte kan.

B. Diskutera utifrån det ni läst hur de stora partierna, Torys och Labour, ställer sig till Brexit. Vilka är de olika argumenten?

C. Diskutera i klassen med era artiklar som bakgrund hur stämningen är i Storbritannien vad gäller Brexit.

Kopplingar till skolans styrdokument

Grundskolan, Lgr11 reviderad 2008-07-01

Samhällskunskap, ur ämnets syfte:

  • Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att
    utveckla en helhetssyn på samhällsfrågor och samhällsstrukturer. I en sådan helhetssyn är sociala,
    ekonomiska, miljömässiga, rättsliga, mediala och politiska aspekter centrala.
  • Undervisningen ska ge eleverna verktyg att hantera information i vardagsliv och studier och
    kunskaper om hur man söker och värderar information om samhället från olika källor. Genom
    undervisningen ska eleverna också ges förutsättningar att utveckla kunskaper om hur man kritiskt
    granskar samhällsfrågor och samhällsstrukturer.

Engelska, ur ämnets syfte:

  • Undervisningen i ämnet engelska ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper i engelska språket och kunskaper om områden och sammanhang där engelska används.
  • Undervisningen ska även ge eleverna möjligheter att utveckla kunskaper om och förståelse för olika livsvillkor samt sociala och kulturella företeelser i områden och i sammanhang där engelska används.

Gymnasiet, Gy11 reviderad 2018-07-01

Samhällskunskap, ur ämnets syfte:

  • Politiska, sociala och ekonomiska band sammanlänkar i dag människor i olika samhällen över hela världen. I undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla kunskaper om frågor som berör makt, demokrati, jämställdhet och de mänskliga rättigheterna […].
  • Ett komplext samhälle med stort informationsflöde och snabb förändringstakt kräver ett kritiskt förhållningssätt och eleverna ska därför ges möjlighet att utveckla ett sådant. Det omfattar förmåga att söka, strukturera och värdera information från olika källor och medier samt förmåga att dra slutsatser utifrån informationen.

Engelska 5, ur ämnets syfte:

  • Eleverna ska ges möjlighet att, genom språkanvändning i funktionella och meningsfulla sammanhang, utveckla en allsidig kommunikativ förmåga. Denna förmåga innefattar dels reception, som innebär att förstå talat språk och texter, dels produktion och interaktion, som innebär att formulera sig och samspela med andra i tal och skrift […].
  • Undervisningen ska dra nytta av omvärlden som en resurs för kontakter, information och lärande samt bidra till att eleverna utvecklar förståelse av hur man söker, värderar, väljer och tillägnar sig innehåll från olika källor för information, kunskaper och upplevelser.

 

Nobelprisutdelning


  Publicerad: 08 december 2014

Det är inte ofta som Sverige står i centrum för världens ögon. Så är det kanske inte helt och hållet den 10 december heller men uppmärksamhet får vi. Det är nobelprisutdelning! Granska vad tidningarna skriver i veckan!

Passar: Grundskolans år 7-9 och gymnasiet i ämnena samhällskunskap och engelska (tyska, franska, spanska, etc).

1 Välj pristagare

Dagarna innan nobelprisen delas ut i Konserthuset skrivs det mycket om pristagarna, vilka de har med sig, vad de gör, etc. Välj ut din pristagare och granska vad som skrivs om honom/henne under början av veckan och själva nobeldagen. Gör en personbeskrivning av ”din” nobelpristagare.
Jämför era resultat inom gruppen eller klassen.

2 Vem fick mest uppmärksamhet?

Granska flera tidningar och ranka pristagarna efter hur mycket utrymme de fick dagarna efter (välj gärna två dagar för din granskning, torsdag och fredag) prisutdelningen. Tycker du att medierna borde gett andra större utrymme? Fick någon för lite utrymme?
Men titta även på: Berättar tidningarna det du vill veta? Är de för personfixerade eller inte? Vilka skillnader är det mellan morgontidningar och kvällstidningar? Vad skriver din lokaltidning?

3 Vad skriver utlandet?

Ta en titt i de stora brittiska och amerikanska tidningarna och medierna för att se vad de skriver och för att öva din engelska.

Titta på:
Storbritannien
http://www.bbc.com  
www.theguardian.com
www.independent.co.uk
http://www.thetimes.co.uk  

USA
http://www.nytimes.com
http://www.sfgate.com
http://www.latimes.com
http://www.washingtonpost.com

Dela gärna upp uppgiften i klassen

Kopplingar till skolans styrdokument

Grundskolan
Samhällskunskap
Undervisningen ska ge eleverna verktyg att hantera information i vardagsliv och studier och kunskaper om hur man söker och värderar information från olika källor.
Genom undervisningen i ämnet samhällskunskap ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att söka information om samhället från medier, internet och andra källor och värdera deras relevans och trovärdighet.

Engelska
Undervisningen i ämnet engelska ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper i engelska språket och kunskaper om områden och sammanhang där engelska används samt tilltro till sin förmåga att använda språket i olika situationer och för skilda syften.

Gymnasiet
Samhällskunskap
Ett komplext samhälle med stort informationsflöde och snabb förändringstakt kräver ett kritiskt förhållningssätt och eleverna ska därför ges möjlighet att utveckla ett sådant. Det omfattar förmåga att söka, strukturera och värdera information från olika källor och medier samt förmåga att dra slutsatser utifrån informationen.

Engelska
Eleverna ska ges möjlighet att utveckla kunskaper om livsvillkor, samhällsfrågor och kulturella företeelser i olika sammanhang och delar av världen där engelska används. Undervisningen ska stimulera elevernas nyfikenhet på språk och kultur samt ge dem möjlighet att utveckla flerspråkighet där kunskaper i olika språk samverkar och stödjer varandra.

Sommarens största händelse


  Publicerad: 02 juni 2014

Sommaren står för dörren och alla går på en välbehövlig ledighet. Det innebär dock inte att den medborgerliga ”plikten” att följa med upphör. Genom att följa nyheterna, både lokalt och internationellt, gör att man kan vara en del av det offentliga samtalet – inte känna sig utanför, inte känna sig dum!

Tidsåtgång: En stund varje dag med lokaltidningen, en vana eleverna delar med en stor majoritet av Sveriges befolkning. Dessutom en lektion i augusti där ni sammanfattar det viktigaste som hänt under sommaren som rör just ditt ämne.

Passar: Alla ämnen i årskurs 7-9 samt gymnasiet

Behövs: Tillgång till lokaltidningen i någon version, papper eller digitalt.

1. Ett smörgåsbord av nyheter

Välj sommarens viktigaste eller roligaste lokala nyhet. Låt valet av nyhet vara helt subjektivt vilket förhoppningsvis gör att när ni sammanfattar i augusti så har ni ett smörgåsbord att välja ur och diskutera kring. Begränsa valet till det som rör just ditt ämne. Följer man nyhetsflödet under en hel sommar så lär det bli åtskilliga artiklar och bilder som rör exempelvis historia, samhällskunskap, biologi, fysik, etc.

2. Bästa svenska nyhet

Välj sommarens viktigaste eller roligaste svenska nyhet. Med samma utgångspunkter som under punkt 1.

3. Sommarens bästa internationella nyhet

Välj sommarens viktigaste eller roligaste internationella nyhet. Med samma utgångspunkter som under punkt 1.

Kopplingar till skolans styrdokument

Grundskolan

Alla som arbetar i skolan ska

– verka för att utveckla kontakter med kultur- och arbetsliv, föreningsliv samt andra verksamheter utanför skolan som kan berika den som en lärande miljö

 Gymnasieskolan

Skolan kan inte ensam förmedla alla de kunskaper som eleverna kommer att behöva. Det väsentliga är att skolan skapar de bästa samlade förutsättningarna för elevernas bildning, tänkande och kunskapsutveckling. I det sammanhanget ska skolan ta till vara de kunskaper och erfarenheter som finns i det omgivande samhället

 

Margaret Thatcher är död


  Publicerad: 09 april 2013

Tidsåtgång

Att sätta sig in i bakgrunden tar en lektion, eller mer, beroende på ambition. Fördjupning 1 är ganska omfattande och bör få minst en lektion. Fördjupning 2 kan klaras på en lektion om man delar upp arbetet mellan grupper i klassen. Men det här är ju ett gyllene tillfälle att få eleverna att följa med i medierna!

Bakgrunden

Under slutet av 1960-talet och hela 1970-talet upplevde Europa en politisk ”vänstervåg”. När Margaret Thatcher kom till makten 1979 genomförde hon, och för den skull även Ronald Reagan i USA, en politisk vändning mot höger. Försök att ge en bild av Thatcher som person och hennes politiska gärning med hjälp av dagens tidningstexter. Gör det med hjälp av faktatexter och utan egna värderingar, vad ni än må tycka!

Länkar

Detta är en TT-text i Smålandsposten: Margret Thatcher död
Aftonbladet: Så fick Thatcher sitt öknamn
G-P: G-P-reportern om sitt möte med Thatcher 
SvD: Ännu väcker Thatcher skräck och beundran 
SvD: Margret Thatcher är död 
DN: Margret Thatcher död

Detta är bara några exempel från de största tidningarna och TT. Googla och läs fler. Titta på Youtube-klipp!
Använd även de texter som fanns i din lokala tidning. Skrev de något mer än den text som TT la ut? Använd eventuella faktarutor och nyhetsgrafik!
Jämför i klassen om ni tagit upp samma fakta.

Fördjupning 1

Åsikterna om Margaret Thatcher går isär – minst sagt! Läs ledare och krönikor om henne och skapa dig en egen uppfattning. Läs kommentarerna till texterna också så får du ta del av läsarnas åsikter.

Positiv text:
SvD: Margret Thatcher mer omstridd än sina idéer 
Hittar du fler? Sök!

Negativ text:
Aftonbladet: ”Järnladyn krossade facket och arbetarklassen”
Hittar du fler? Sök!

Och här en chat på svd.se med statsvetaren Mikael Sundström

Skrev din lokala tidning något på ledarsidan? Fanns det krönikor, insändare, debattartiklar? Googla eller leta i papperstidningarna!
Redovisa åsikter och skapa dig en egen! Är du för eller emot Thatcher, eller rent av tveksam?

Fördjupning 2

Så gott som hela kulturetablissemanget var anti-Thatcher och i Storbritannien skrevs bland annat många låtar om henne. Dela upp i klassen och lyssna på musiken, tryck ut och analysera texterna (googla låtnamn och ordet lyrics). Vilka blir era favoriter?

Här kommer en lista (långt ifrån fullständig) på anti-Thatcher-låtar, en del ganska brutala:
The Blow Monkeys: Celebrate the day after you
Morrissey: Margaret on the Guillotine
Elvis Costello: Tramp the Dirt Down och Shipbuilding (om Falklandskriget)
The Specials: Ghost Town (om tomma gruvorter)
Hefner ”The Day That Thatcher Dies”
Billy Bragg ”Thatcherites”
Sinead O´Connor ”Black Boys on Mopeds”

Förstår ni inte texterna så läs om dem genom att googla dem eller läs mer på dessa tidningssidor:
SvD: Arga låtar om Margret Thatcher 
DN: Låtarna som inte lovsjöng Thatcher 
Aftonbladet: Thank you for the music?

Kopplingar till skolans styrdokument

Samhällskunskap
Grundskolan
Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla en helhetssyn på samhällsfrågor och samhällsstrukturer. I en sådan helhetssyn är sociala, ekonomiska, miljömässiga, rättsliga, mediala och politiska aspekter centrala.

Gymnasiet
Ett komplext samhälle med stort informationsflöde och snabb förändringstakt kräver ett kritiskt förhållningssätt och eleverna ska därför ges möjlighet att utveckla ett sådant. Det omfattar förmåga att söka, strukturera och värdera information från olika källor och medier samt förmåga att dra slutsatser utifrån informationen.

Historia
Undervisningen i historia ska ge eleverna förutsättningar att tillägna sig en historisk referensram och en fördjupad förståelse för nutiden. De ska också få möjlighet att utveckla en kronologisk överblick över hur kvinnor och män genom tiderna har skapat och förändrat samhällen och kulturer.
Centralt innehåll: Kalla krigets konflikter, Sovjetunionens sönderfall och nya maktförhållanden i världen.

Engelska
Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala och kulturella sammanhang och att delta i internationellt studie- och arbetsliv.

Melodifestivalen 2013 – vann rätt låt?


  Publicerad: 12 mars 2013

Inspiration

1. Visa Youtube-klippet: Robin Stjernbergs ”You” med on screen lyrics. Sjung gärna med!

2. Visa även några tidningsartiklar/videoklipp som du själv har valt ut.

Övning 1, svenska: Intervjua och skriv

Låt eleverna arbeta parvis med att intervjua några som har sett Melodifestivalens final.

Övning 2, svenska: Skriv en faktatext

Låt eleverna arbeta enskilt med att skriva var sin faktatext om någon av artisterna.

Övning 3, matematik: Gör om resultatlistan till diagram

Gå igenom hur man gör ett stapeldiagram.

Övning 4, engelska: Översätt låttitlar

Låt eleverna försöka översätta de engelska låttitlarna till svenska och de svenska till engelska.

Koppling till skolans styrdokument, Lgr 11

Centralt innehåll, svenska, årskurs 4-6, s 224:
Läsa och skriva

  • Lässtrategier för att förstå och tolka texter från olika medier…
  • Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska uppbyggnad och drag.

Centralt innehåll, matematik, årskurs 4-6, s 65:
Sannolikhet och statistik

  • Tabeller och diagram för att beskriva resultat från undersökningar. Tolkning av data i tabeller och diagram.

Centralt innehåll, engelska, årskurs 4-6, s 31:
Lyssna och läsa – reception

  • Sånger, sagor och dikter

 

Diskussioner utifrån State of the Union-talet


  Publicerad: 20 februari 2013

Introduktion

Titta på New York Times nedteckning av president Obamas tal. Att jobba med hela talet skulle ta mycket lång tid men låt eleverna läsa första och kanske andra sidan. Med efterföljande arbete bör man kunna avhandla de första sidorna på en lektion. Diskutera igenom svåra ord och begrepp. En del av dessa kommer eleverna att stöta på om de ska ge sig på högre studier i samhällskunskap och ekonomi och de är bra att ha med i bagaget.
Några finns här nedan:
grit, grinding, reignite, rubble, bargain, forge, harsh, arbitrary, jeopardize, devastate, ”the sequester”, embrace, crowd out, deficit, prosperity, require, revenue, approach, enact, achieve, amount, bipartisan, ”Affordable Care Act”, subsidies, prescription, loopholes, deductions, comprehensive, encourage, tax code, ensure, incentives, manufacturers, hardship, reckless, high-powered accountants, entitlement, brinksmanship, conducting, uphold.

Vad menar Obama är motorn när det gäller ekonomisk tillväxt i USA?
Hur mycket är ”$2.5 trillion”?
Som alla andra presidenter säger Obama ”The greatest nation on earth” om USA. Skulle en svensk statsminister säga så om Sverige?
Obama vädjar hela tiden om samarbete mellan demokrater och republikaner. Varför? Diskutera.

Inriktning 1: Makt och befogenhet

Passa på att gripa tag i aktualiteter för att belysa samhällsvetenskapliga frågor. Analysera det som brukar kallas presidentstyre och jämför det med vårt system av parlamentarism nu när Barack Obama är i fokus efter omval och ett nytt State of the Union. Lite att ta reda på för eleverna:

  • Vilka befogenheter har presidenten i USA?
  • Trots all sin makt är även USA:s president beroende av det valda parlamentet, kongressen. Hur är han beroende?
  • Vilka presidenter i Europa har mest makt? Har någon lika mycket makt som USA:s president?
  • Jämför den makt som vår statsminister har med den Barak Obama har – skulle Sverige kunna ha en president med så starka maktbefogenheter?

Inriktning 2: Diskutera vapenkontroll

Läs artikeln från den brittiska tidningen The Telegraph: President Obama makes emotional gun control pledge och titta på klippet från Obamas tal. Just den här biten handlar om vapenkontroll och han tar upp händelserna i Newtown som exempel.
Frågor att svara på:

  • Vad hände i Newtown?
  • Obama nämner i sitt tal ”the second amendment” (Det andra tillägget). Vad är det och vad handlar det om? Vad har det med vapenkontroll att göra?
  • Har svenska tidningar kommenterat just den bit som handlar om vapenkontroll? Ta reda på vad man tycker i Sverige.
  • Vad tycker du själv i vapenfrågan?

Läs också den här krönikan från Svenska Dagbladet: Presidentkandidaterna gisslan hos USA:s vapenlobby

Inriktning 3: Skildringen i svenska medier

När världens mäktigaste person håller tal så lyssnar världen. Obamas tal om ”läget i nationen” ger signaler om vad man kan vänta sig av USA den närmaste tiden.

  • Hur skildrade svenska tidningar talet? Ledare? Nyhetsartiklar?
  • Googla ”State of the Union”, eller ”Obamas tal”, eller liknande tillsammans med namnet på svenska tidningar. Glöm inte era lokala tidningar.
  • Vad skrevs på nyhetsplats?
  • Kommenterades talet av ledarskribenter och/eller debattörer.
  • Hur kommenterades talet på bloggar och på Twitter?
  • Samla intryck och redogör för varandra i klassen – diskutera!

Kopplingar till skolans styrdokument

Grundskolan, samhällskunskap
Genom undervisningen i ämnet samhällskunskap ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att:
analysera och kritiskt granska lokala, nationella och globala samhällsfrågor ur olika perspektiv söka information om samhället från medier, internet och andra källor och värdera deras relevans och trovärdighet.

Gymnasieskolan, samhällskunskap
Undervisningen i ämnet samhällskunskap ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:
Kunskaper om demokrati och de mänskliga rättigheterna såväl de individuella som de kollektiva rättigheterna, samhällsfrågor, samhällsförhållanden samt olika samhällens organisation och funktion från lokal till global nivå utifrån olika tolkningar och perspektiv.

Gymnasieskolan, engelska
Eleverna ska ges möjlighet att utveckla kunskaper om livsvillkor, samhällsfrågor och kulturella företeelser i olika sammanhang och delar av världen där engelska används.