Lektionstips Skrivarskola Nutidskryss

Varje år i samband med Pressfrihetens dag presenterar Reportrar utan gränser sin rapport och interaktiva karta Pressfrihetsindex. Den här lektionen riktar sig främst till grundskolans högre årskurser och gymnasiet, men kan med anpassningar genomföras även i mellanstadiet. Du kan använda följande källor i ditt arbete med att undersöka och analysera pressfrihetsindex: Landguiden, Globalis, Human Rights Watch.

1. Vad är pressfrihetsindex?

Läs om vad pressfrihetsindex är och vad man kan läsa ut av det. Du hittar information om det hos Reportrar utan gränser.

2. Undersök pressfrihetskartan tillsammans

Undersök några delar av indexet tillsammans. Förklara vad färgerna på kartan betyder och visa exempel på hur Reportrar utan gränser har analyserat informationen. Ni hittar det senast pressfrihetsindex här.

  • Vilket land toppar listan?
  • Vilket land ligger sist?
  • Var hamnar Sverige på listan?
  • Jämför ett grönt och ett rött land. Vilka är de främsta skälen till att de två länderna skiljer sig åt?

2. Undersök och analysera pressfrihetskartan

Undersök vidare kring en eller flera av frågeställningarna.

  • Titta på Pressfrihetsindex från de senaste tre åren.
    • Undersök om det har skett några förändringar i toppen och botten av listan. Vilka länder har rört sig mest? Vad kan vara förklaringen till det?
    • Har Sverige gått upp eller ner? Vilka skäl anger Reportrar utan gränser till Sveriges placering i år? Vad kan Sverige göra för att förbättra sin position?
    • Har några länder förbättrat eller försämrat sin position sedan förra året? Vilka och vad kan det bero på?
  • Jämför två valda länder, förslagsvis ett grönt/gult och ett orange/rött.
    • Vad skiljer de två länderna åt? Vilka olika samhällsutmaningar finns i respektive land?
  • Ta reda på några länder som nyligen har genomfört val eller genomgått andra politiska förändringar i närtid.
    • Kan du med hjälp av kartan se om det har påverkat pressfriheten i landet? Beskriv och ge exempel.

3. Länder där pressfriheten är hotad

  • Hitta och beskriv ett land där en eller flera journalister är fängslade.
    • På vilka grunder är de fängslade?
  • Hitta och beskriv ett land där hat och hot mot journalister är vanligt förekommande.
  • Hitta och beskriv ett land där pressfriheten begränsas i lagar och regler.

4. Undersök årets pressfrihetspristagare

Varje år delar Reportrar utan gränser ut pris till en person eller organisation som har gjort insatser för pressfriheten. Ta reda på vem eller vilka årets pristagare är.

  • Varför har pristagarna fått priset?
  • Vilken information kan ni få fram om pristagarna?
  • Har pristagarnas arbete lett till någon förändring i det samhälle de är verksamma i?
  • Vilka inskränkningar i pressfriheten eller andra demokratiska rättigheter råder i det land pristagarna kommer ifrån?

5. Framtidens pressfrihet

Resonera tillsammans.

  • Vilka förändringar tror ni krävs för att kartan som visar pressfrihetsindex ska bli övervägande grön och gul?
  • Vem bär ansvar för att genomföra förändringar som kan leda till att press- och yttrandefriheten ökar i samhället? Vilket ansvar har: FN och världssamfundet; stater och regeringar; de stora mediebolagen; chefer och anställda inom press och media; enskilda medborgare och mediekonsumenter?

Nedan finns förslag på instuderingsfrågor till varje kapitel av Medieutforskaren, som du hittar i vår nya elevportal.

Dessa frågor är för de yngre eleverna i grundskolan. Medieutforskaren är indelad i sex olika kapitel, där varje kapitel behandlar ett specifikt tema. Innehållet kan ses i videoläget eller läsas som text. I varje kapitel finns flashcards, för att testa elevernas kunskaper på vägen, och några avslutande quizfrågor.

I sista kapitlet får eleverna testa sina kunskaper i ett quiz med tio frågor. Quizet kan göras om så många gånger som eleven önskar. Använd Medieutforskaren och instuderingsfrågorna som en del av din undervisning eller som ett komplement till elevernas ordinarie läromedel i SO eller svenska. Som stöd för att besvara frågorna finns Mediekompass stora medieordlista.

Kapitel 1

  • Vad betyder demokrati?
  • Kan du ge exempel på en demokratisk rättighet vi har i Sverige?
  • Vad innebär yttrandefrihet?
  • Varför behövs fria medier?

Kapitel 2

  • Vad kan bilder få oss att känna?
  • Vad kännetecknar en nyhetsbild?
  • Varför finns reklambilder?
  • Hur kan man veta vad som är reklam i sociala medier?

Kapitel 3

  • Ge ett par exempel på hur journalister hittar information
  • Hur kan man bli bättre på att hitta sann och trovärdig information?
  • Vad beskrivs intervjun ibland som?

Kapitel 4

  • Varför är det viktigt att vara källkritisk?
  • Vilka är de fem källkritiska stegen?

Kapitel 5

  • Vilka är de tre stegen i en intervju?
  • Vad betyder ordet research?
  • Vad bör man helst göra efter intervjun?

Varje år i samband med Pressfrihetens dag presenterar Reportrar utan gränser sin rapport och interaktiva karta Pressfrihetsindex. Följande lektionsövning riktar sig främst till grundskolans högre årskurser och gymnasiet, men kan med anpassningar genomföras även på mellanstadiet. I samband med dagen presenteras årets Pressfrihetspristagare, som 2023 går till  de iranska journalisterna Nilufar Hamedi och Elaheh Mohammadi, som fängslats för sin rapportering om Mahsa Aminis död i september 2022.

Undersök pressfrihetskartan

Ni hittar årets pressfrihetsindex här från Reportrar utan gränser. Här är några förslag på vad ni kan undersöka i klassrummet.

  • Vilket land toppar listan? Och vilket ligger sist? Jämför med förra eller tidigare år. Är det sig likt?
  • Var hamnar Sverige på listan? Har Sverige gått upp eller ner? Vilka skäl anger Reportrar utan gränser till Sveriges placering? Hur kan Sverige förbättras?
  • Jämför två valda länder, förslagsvis ett grönt/gult och ett orange/rött. Vad skiljer länderna åt? Vilka olika utmaningar ställs länderna inför?
  • Har något land förbättrat sin position sedan förra året? Vilka och varför då?
  • Och likaså, har något land förändrats till det sämre? Vad beror det på?
  • Sverige, Tyskland, Brasilien och Ungern är alla länder som genomfört val under 2022. Hur har det påverkat ländernas position? Kan ni komma på några fler länder som haft val. Hur ser det ut där?
  • Hitta ett valfritt land där en eller flera journalister är fängslade. På vilka grunder är de fängslade?
  • Beskriv ett land där hat och hot är vanligt förekommande mot journalister.
  • Beskriv ett land där pressfriheten begränsas i lagar och regler.

Undersök årets pressfrihetspristagare Nilufar Hamedi och Elaheh Mohammadi

  • Vilken information kan ni få fram om pristagarna?
  • Varför tror ni att pristagarna får priset?
  • Har pristagarnas arbete lett till någon förändring i det samhälle de är verksamma i?
  • Hur placerar sig Iran i Pressfrihetsindexet?
  • Vilka inskränkningar i pressfriheten eller andra demokratiska rättigheter rapporteras det om från landet?

Använd, förutom Reportrar utan gränser, källor som Landguiden, Globalis, Human Rights Watch och andra trovärdiga källor. Granska kritiskt och motivera källmaterialet.

En docka föreställandes Turkiets president Recep Tayyip Erdoğan har hissats uppochned utanför Stockholms stadshus.  Aktivistgruppen Rojavakommittéerna har tagit på sig aktionen. Händelserna har fördömts av svenska regeringsrepresentanter och fått Turkiet att ilskna till. Bland annat ställdes ett planerat besök av talmannen Andreas Norlén in med kort varsel. Detta samtidigt som Sverige är mitt i en förhandling med Turkiet om inträde i militäralliansen NATO.

I efterdyningarna av aktionen har yttrandefrihetens gränser diskuterats i medierna. Vad är och bör vara tillåtet att säga inom ramarna för vår demokrati?

Diskutera

Var går gränsen för yttrandefriheten? Vad är olagligt att uttrycka sig om? Var dockan innanför dessa gränser?

Tidningen Flamman har utlyst en satirtävling om Erdoğan där tecknare kan vinna prispengar. Ska man få skämta om vad man vill?

Kan ni komma på andra aktioner eller yttranden som blivit omdebatterade men som likväl är tillåtna?

Vad kan det få för konsekvenser om yttrandefriheten begränsas? Och motsatt – om vi hade fått yttra precis vad vi ville?

Vad säger lagen?

Enligt FN:s konvention för mänskliga rättigheter artikel 19 har var och en rätt till åsiktsfrihet och yttrandefrihet. Hur skyddas våra medborgerliga friheter i svensk lag?

Hur vidsträckt är vår yttrandefrihet? Vad står i regeringsformen?

Vilka begränsningar finns i yttrandefriheten? Finns det yttranden som är olagliga? Kan ni ge exempel?

Vad säger nyhetsmedierna?

Ta reda på hur frågan har diskuterats i medierna. Vilka perspektiv lyfts fram? Gör en kartläggning och leta både på nyhetsplats och bland opinionstexter.

Flera artikelförslag finns nedan.

Lektionsunderlag

Så var det dags för regeringsbildning, efter en dryg månad av förhandlingar. Men vilka ska ingå i den nya regeringen? Och hur ska de formera sin politik? Veckans nyhet handlar om regeringsbildningen.

Lektionen passar bra för dig som undervisar i SO eller samhällskunskap i åk 7-9 eller gymnasiet, eller med vissa anpassningar för åk 4-6.

Begrepp

Vad betyder orden? Sammanfatta nyheten med hjälp av orden.

  • Departement
  • Majoritet
  • Mandat
  • Parlamentarism
  • Regering
  • Riksdag
  • Tidöavtalet
  • Talman
  • Votering

Frågor

Testa era kunskaper, har ni koll på nyheten?

  • Vem utsågs till statsminister?
  • Vilka partier ska sitta i regering?
  • Hur går regeringsbildningen till?
  • Hur många mandat krävs för att få majoritet i riksdagen?
  • Vilka regeringsposter får de olika partierna? Vilka departement ska de ansvara för?
  • Sverigedemokraterna är inte med i regeringen. På vilket sätt får de inflytande ändå?
  • Vilka är de stora huvuddragen i Tidöavtalet?
  • Enligt en punkt i avtalet ska “bristande vandel” kunna ligga till grund för utvisning. Vad innebär det?

Fördjupning

Välj en eller båda uppgifterna nedan för att fördjupa er i nyheten.

Liberalernas kritik

Flera politiker i Liberalerna har offentligt kritiserat regeringsbildningen.

  • Varför är de missnöjda?
  • Några menar att det Tidöavtalet saknar liberal politik. Vad syftar de på då?
  • Om en folkvald är missnöjd kan den välja att lämna sitt parti. Vad brukar en sådan person kallas?

Kommunvalet

I många kommuner står det klart hur sammansättningen kommer se ut i kommunstyrelsen, alltså de politiker som ska leda kommunens politik de kommande fyra åren.

  • Hur ser det ut i er kommun? Vilka partier ska leda kommunen?
  • Blev det en ny sammansättning eller samma som den föregående perioden?
  • Blev det en väntad sammansättning eller sticker den ut på något sätt, som till exempel samarbeten över vänster- och högerblocken?
  • Vem blir kommunalråd och vilket parti representerar hen?
  • Vad har de ledande partierna för vallöften? Har de sagt något om hur de ska genomföras?
  • Hur ser det ut i er region? Är det samma partier som ska leda där?
  • Vilka är regionens viktigaste frågor?

Material

Utgå från er lokala tidning. Du hittar kontaktuppgifter till den här på Mediekompass.

Eller skapa skolkonton på rikstidningar som DN eller SvD.

För de yngre barnen kan Lilla aktuellt vara utgångspunkt för uppgiften.

Det väntas en andra omgång av presidentvalet i Brasilien. Opinionssiffrorna talade för en betryggande vinst för vänsterkandidaten och tidigare presidenten Lula da Silva i den första omgången, men den sittande presidenten Jair Bolsonaro knappade in. Nu väntas en riktig valrysare i omgång två, och experter menar att man ännu inte kan räkna ut Bolsonaro.

Jair Bolsonaro, högerns alternativ, har stött på kritik för att så tvivel om valsystemet och har även kritiserats för sin jordbrukspolitik, där skövlingen av regnskogen har ökat under hans styre. Kraftig inflation och utbredd fattigdom i landet har spätt på missnöjet.

Lula da Silva lovar istället en kraftig minskning av skogsskövlingen. Da Silva var sittande president mellan 2003 – 2010. Perioden sedan dess har kantats av skandaler – och da Silva har bland annat suttit fängslad för korruption, men friades efter 580 dagar.

Begrepp

Vad betyder orden?
Sammanfatta nyheten med hjälp av begreppen.

  • President
  • Opinionssiffror
  • Valfusk
  • Valsystem
  • Korruption
  • Fattigdom
  • Inflation
  • Desinformation
  • Polarisering
  • Regnskog
  • Skogsskövling
  • Aktivism

Frågor

Låt eleverna svara på frågorna nedan. Vad vet de om nyheten?

De kan använda länkarna under “Material” för att söka svar på frågorna.

  • Vad vet ni om Brasilien?
  • Vem är presidenten Jair Bolsonaro?
  • Vem är utmanaren Lula da Silva?
  • Hur skiljer sig det brasilianska valet jämfört med det svenska?
  • Opinionsmätningar inför valet utsåg Lula da Silva till klar vinnare. Vad innebär en opinionsmätning? Varför ska man ta dessa siffror med en nypa salt?
  • Desinformation anges som ett skäl till att det brasilianska valet är så polariserat. Vad innebär desinformation? Varför är desinformation ett problem inför val? Kan man dra paralleller mellan det brasilianska valet och höstens svenska valrörelse?

Fördjupning

Ta reda på fakta om Amazonas, den stora regnskogen i Sydamerika som breder ut sig över Brasilien. Svara sedan på frågorna nedan.

  • Varför är Amazonas en så viktig världspolitisk angelägenhet?
  • En miljöforskare säger att valet är det viktigaste någonsin för Amazonas överlevnad. Vad menar hen?
  • Varför har skogsskövlingen ökat under Bolsonaros styre? Vilka argument används för ökad skövling av Amazonas?

Material

Introduktion

Måndagen den 12 september vet vi hur det gick i valet. Men vad innebär resultatet? I denna övning får eleverna dels undersöka hur resultatet påverkar partierna, dels analysera vad det var som ledde till resultatet. Avslutningsvis skriver de en journalistisk text med valanalys.

Vilka frågor avgjorde valet? Hur har väljarströmmarna sett ut? Vad får valresultatet för konsekvenser för politiken och ekonomin under den kommande mandatperioden? Det kan ta lång tid innan följderna av valresultatet är helt klara, och innan en regering har kunnat bildas. Därför kan eleverna arbeta med den här övningen under hela veckan efter valet. Eleverna bör ha förkunskaper om hur de allmänna valen går till, vad som menas med mandatfördelning samt hur riksdagen formas och hur en regering bildas. Behöver ni repetera detta så finns mycket information hos dels Riksdagen och dels hos Valmyndigheten.

Hur gick det för partierna?

Låt eleven välja ut ett parti den vill undersöka eller dela upp partierna inom klassen. Hur gick det i de tre valen för elevernas respektive parti? Gå igenom resultaten för valen till riksdag, kommunen och landstinget och jämför med föregående mandatperiod. Vilka förändringar kan man se? Vad säger tidningarna, finns det något mönster för hur valströmmarna gått, mellan vilka partier har väljarna bytt? Kanske vill ni också se på hur personvalet har gått, i kommunen och/eller riksdagen? Har någon i elevernas respektive parti profilerat sig extra bra och blivit ”inkryssad”? Resultatet publiceras på Valmyndighetens hemsida.

Varför gick det som det gick?

Vad tror ni är de viktigaste skälen till att just ert parti fick det resultat det fick? Har partiets viktigaste frågor fått utrymme i media? Hur har partiet och dess ideologi beskrivits i ord och bild? Vad säger tidningarna om orsakerna till valresultatet? Gör en lista över de saker som varit till fördel för partiet, och det som varit till dess nackdel i valet.

Skriv en nyhetsartikel eller en ledartext.

Nu kan eleverna skriva en grundlig och väl genomarbetad journalistisk text om valet 2022. De har gjort sin valanalys efter att valresultatet presenterats, och om det inte har gjorts före valet kan det vara bra att samla in bakgrundsinformation om partierna. De kan nu skriva antingen en faktatext i form av en nyhetsartikel, eller en åsiktstext som en ledare eller krönika. Nyhetsartikeln ska vara saklig och neutral, medan ledaren framför en viss åsikt. Men bägge ska vara underbyggda av fakta och citat som hämtas från bland annat era tidningar och andra trovärdiga källor. Kom överens i förväg hur lång texten ska vara. Används bilder ska fotografens namn finnas med.

Källor och information

Riksdagen
Valmyndigheten
Statistiska centralbyrån SCB
Mediekompass skrivarskola Publicistguiden ger tips om journalistiskt skrivande
Dagstidningar, samla in tidningar i tid för Tidningsveckan. Ofta går det att beställa klassuppsättningar av din lokaltidning, se om du hittar den på Mediekompass.

Introduktion

Frågan ställs i en artikel i Svenska Dagbladet (5/9-2022) som menar att det är tyst om kulturfrågor under valrörelsen, trots att de brukar debatteras livligt i vanliga fall. Under de senaste åren har till exempel gansterrap, public service och arkitekturstilar alla varit mål för högljudda diskussioner inom politiken och i medierna.

Desto viktigare har det varit att prata inflation, energi, kriminalitet och utrikespolitik under höstens valspurt. Frågor om kultur tränger uppenbarligen inte alls igenom bruset.

Inled lektionen med att låta eleverna själva få ta ställning till några kulturfrågor. Finns tid kan de även få motivera hur de ska genomföras och finansieras. Några exempel på frågor:

  • Ska medier få statligt stöd?
  • Borde public service få ett snävare uppdrag än vad de har idag?
  • Ska det vara gratis att gå på statliga museer?
  • Ska det vara en rättighet att ha tillgång till bemannat skolbibliotek?
  • Ska det kosta pengar att gå i kulturskola?
  • Finns det kultur som staten borde satsa mer eller mindre på? Några exempel är film, musik, konst, teater, arkitektur.

Vad tycker partierna?

Dela sedan in eleverna i grupper om 3-4, där varje grupp blir tilldelade ett av riksdagspartierna. Tillsammans tar de reda på hur partierna står i kulturfrågor, och vilka frågor som är särskilt viktiga för just det parti som de har fått tilldelat. Be grupperna lista:

  1. Vad partiet tycker i 3-4 av frågorna från introduktionen.
  2. Hur partiet vill finansiera sin kulturpolitik.
  3. Partiets kulturpolitik i den egna kommunen.

Många gånger kan det räcka med att gruppen letar fram partiets politik på deras hemsidor, men ibland kan det vara bra att göra sökningar i både riks- och lokalmedierna och i partiernas sociala medier. Finns det personer i partiet som företräder kulturfrågor kan det vara bra att ta reda på om de har uttalat sig i debattartiklar eller i nyhetsartiklar.

Kulturdebatt i medierna

Bristen på kulturfrågor i politiken har, kanske ironiskt nog, nyligen tagit sig in på kulturdebattsidorna i svenska tidningar. Expressens kulturchef Viktor Malm frågar sig om det är inte dags att vi börjar diskutera förslag på en litteraturkanon, apropå att många elever går ut gymnasiet utan djupläsningskunskaper. Aftonbladets kulturchef Karin Pettersson uttrycker i sin tur i ett svar till Malm att förslaget bara är “trött symbolpolitik”.

Läs debattartiklarna gemensamt eller var och en för sig och låt sedan eleverna återgå till partiernas program. Kanske behöver begrepp som kulturkanon och symbolpolitik förklaras och sättas i en kontext.

Hur tycker partiet att man ska få fler unga att börja läsa? Här kan de behöva titta på både partiernas skolpolitik och kulturpolitik för att finna svar.

Skriv debattartikel

Nu är det dags för eleverna att själva debattera kulturfrågor utifrån sina egna eller de tilldelade partiernas ståndpunkter. Mer om hur man skriver en debattartikel enligt konstens alla regler hittar du i vår skrivarskola, Publicistguiden här.

Användbara källor

Partiernas program

SvD: “Paradigmskifte för kultur – radikala förslag från SD”

Victor Malm, Expressen: “Det är dags att prata om en nationell kanon”

Karin Pettersson, Aftonbladet: “Den trygga snuttefilten för trötta liberaler”

Mediekompass skrivarskola Publicistguiden

Introduktion

För ett par veckor sedan larmade Bonnier News om kompetensbrist i journalistbranschen. Bonnier News är ett av Sveriges största mediehus med titlar som DN, Expressen och Dagens Industri. Det är svårt för företagen att hitta kvalificerad personal till exempelvis sommarvikariat, vilket har noterats även hos andra mediehus. Corren i Norrköping har bland annat anställt ekonomer och kulturvetare till sina vikariat i sommar, vilket du kan läsa mer om här.

GP:s kulturchef Björn Werner frågar sig varför dagens ungdomar inte vill bli journalister i en krönika. Han tror sig ha identifierat två avgörande faktorer:

  1. En uppluckrad bransch

Det går idag att vara journalist på andra platser än på en redaktion. Emanuel Karlsten, fjolårets vinnare av Stora journalistpriset, är ett exempel på det.

  1. Ekonomi

Det är svårt att få en trygg anställning och en bra lön. Många talanger väljer istället andra skrivande yrken som copywriter eller kommunikatör.

Björn Werner slår fast att det är världens roligaste yrke men att branschen behöver hitta nya knep för att övertyga en ny generation om yrkets förträfflighet.

Använd den aktuella diskussionen om journalistyrket i din undervisning om arbetsvillkor och arbetsmarknad, media och demokrati.

Vad gör en journalist?

Introducera eleverna till ämnet genom att diskutera vad det innebär att vara journalist. Hur många vill bli journalister? Varför? Varför inte? Hur lång utbildning tror de krävs? Vad behöver man ha för kvalifikationer? Är det farligt att vara journalist i Sverige? Och i världen? Varför? Varför inte? Samtala om varför vi behöver ha god journalistik och varför det kan bli ett problem om inte tillräckligt många vill bli journalister. Låt eleverna diskutera i grupper om tre och lyft några slutsatser i helklass.

Ta reda på fakta

I samma grupper som innan ska eleverna nu ta reda på fakta om journalistyrket.

Börja med att ta reda på vad en journalist tjänar. SCB har lönestatistik över en mängd olika yrken, däribland journalister. Vad är medianlönen? Hur mycket tjänar man som ung nybliven journalist? Skiljer sig lönen åt mellan kvinnor och män?

Hur lång är journalistutbildningen och var kan man utbilda sig? Finns några särskilda krav innan påbörjad utbildning? Skiljer sig utbildningen åt beroende på var man väljer att plugga?

Gå tillbaka till SCB:s lönestatistik. Hitta yrken med lika lång utbildningstid och jämför löner. Vanligtvis är journalistutbildningarna tre läsår eller längre. Har journalister en rimlig lön i jämförelse med andra yrken?

Vad ska man tänka på innan man tar jobb som journalist? Kolla hos Svenska Journalistförbundet. Vad innebär arbetsmiljö? Anställningstrygghet? Kollektivavtal?

Avrunda genom att sammanställa i helklass vad grupperna har kommit fram till.

Hot och hat – vardag för journalister

Forskare på Göteborgs universitet visade under 2019 att 30 procent av svenska journalister har hotats och 70 procent har fått ta emot nedsättande kommentarer någon gång under en 12-månadersperiod. Cirka tio procent av de kvinnliga journalisterna har också tagit emot hot om sexuellt våld.

Förutom att de har blivit rädda och tagit illa vid sig har de drabbade journalisterna även påverkats i sitt yrkesliv. Konsekvensen av hatet och hoten är att fyra av tio utsatta har idkat självcensur någon gång.

Sverige är ett av världens bästa länder för pressfrihet, enligt Reportrar utan gränser. Samtidigt sticker vi ut när det gäller säkerhet för journalister, där vi hamnar på plats 32 av 180.

Diskutera.

  1. Varför är svenska journalister så utsatta för hat och hot?
  2. Varför är kvinnliga journalister särskilt utsatta?
  3. Vad tycker ni att arbetsplatserna ska göra åt problemet?
  4. Vad kan bli konsekvensen av att journalister självcensureras?
  5. Varför hamnar Sverige på plats 32 av 180 i Reportrar utan gränser pressfrihetsindex när det gäller indikatorn ”Säkerhet”? Läs här.

 

"Det räcker inte längre med att vi vet att detta är världens bästa jobb – nu måste vi också övertyga en ny generation om den saken."

Björn Werner, kulturchef på GP, om mediebranschens utmaningar

Koppling till styrdokument

Samhällskunskap åk 7-9, centralt innehåll (Lgr 22) reviderad 2022-07-01

  • Orsaker till och konsekvenser av en ojämlik fördelning av inkomster och förmögenheter mellan människor i Sverige och i olika delar av världen.
  • Arbetsmarknadens och arbetslivets förändringar och villkor, till exempel med avseende på lönebildning, arbetsmiljö och arbetsrätt.
  • Hur media produceras, distribueras och konsumeras samt vilka möjligheter och svårigheter det kan innebära för mediernas roll i ett demokratiskt samhälle.
  • Kritisk granskning av information, ståndpunkter och argument som rör samhällsfrågor i såväl digitala medier som i andra typer av källor.

Samhällskunskap 1a1, centralt innehåll

  • Arbetsmarknad, arbetsrätt och arbetsmiljö. Arbetsmarknadens parter, deras olika roller och betydelse för samhällsutvecklingen. Digitaliseringens påverkan på arbetsmarknaden.

Samhällskunskap 1b, centralt innehåll

  • Arbetsmarknad, arbetsrätt och arbetsmiljö. Arbetsmarknadens parter, deras olika roller och betydelse för samhällsutvecklingen. Digitaliseringens påverkan på arbetsmarknaden.
  • Mediers och informationsteknikens roll i samhället. Deras möjligheter att påverka människor och samhällsutvecklingen samt de möjligheter de ger människor att påverka. Mediers innehåll och nyhetsvärdering.

Tidningsveckan är ett årligen återkommande evenemang i samarbete mellan Mediekompass och många av våra mediehus som ger ut dagstidningar runt om i landet. Under Tidningsveckan – som infaller vecka 36, den 5 till och med den 9 september – får du som lärare möjlighet att arbeta med nyhetsmedier i undervisningen. Under årets Tidningsvecka kommer vi att titta närmare på valet till riksdag, region och kommun.

Du som lärare har under Tidningsveckan genom flertalet av våra mediehus gratis tillgång av klassuppsättningar av din lokaltidning under Tidningsveckan. Sök upp din tidning här på Mediekompass.

Du har också tillgång till en mängd lektionsförslag, som presenteras här. Det finns lektioner från lågstadiet upp till och med gymnasiet, som alla syftar till att öka förståelsen för mediernas uppdrag och villkor. Övningarna är också ett stöd i att utveckla elevernas förmågor att kritiskt söka och tolka information samt att själva skapa journalistiskt material. Lektionerna följer Skolverkets styrdokument med avseende på kursernas centrala innehåll. Då styrdokumenten ofta är överlappande mellan årskurser gällande det centrala innehållet, finner man en del övningar för olika åldrar som är ganska lika varandra. Läraren har här möjlighet att anpassa svårighetsgraden i övningen efter elevernas förkunskaper och förmågor.

Vi rekommenderar att man som lärare börjar med att läsa texten Introduktion till Tidningsveckan, och om man vill även fördjupar sig i det material som hänvisas till i den texten.

Det finns i filsamlingen också ett omfattande lektionsmaterial, och lärare har där möjlighet att använda den eller de förslag som passar in i sin undervisningssituation.

Du hittar lektionsmaterialet längst ner på den här länken.