Pressfrihet – enklare övning


  Publicerad: 27 april 2021

Med anledning av att Reportrar utan gränser i samband med Pressfrihetens dag den 3 maj presenterar sin rapport och interaktiva karta Pressfrihetsindex har vi en lektionsövning som lärare kan anpassa för olika åldersgrupper.

”Tystade medier sätter inte bara allas rätt till en fri och oberoende nyhetsförmedling ur spel, utan också demokratin. Om det inte var för yttrande- och tryckfrihet, hur skulle vi då någonsin kunna kämpa för kvinnors rättigheter? Hur skulle vi kunna exponera korrupta politiker? Hur skulle vi kunna bevaka att ingen blir dömd på falska grunder? När strålkastarljuset faller på dem som torterar, svindlar eller missbrukar sin makt så ökar trycket. När allt syns går det inte att gömma sig. Då kan vi förändra världen.” Från Reportrar utan gränser.

I den här lite enklare övningen tittar vi närmare på vad pressfrihet innebär, hur den regleras i lag och vad det skulle innebära om denna frihet begränsades. Beroende på hur mycket tid ni kan lägga på detta, kan moment 2 eller 3 i övningen göras enskilt.

Övningen finns även i en mer avancerad nivå för äldre elever där de går mer på djupet om hur undersökningar utförs, och själva ska söka och tolka information. Du finner den här.

Lärarens förberedelser

Läs igenom lektionsplaneringen.

För moment 2: Samla in dagstidningar för klassen att arbeta med. Antal beroende på grupparbete eller enskilt arbete. De behöver inte vara dagsfärska.
Se på Mediekompass om din lokaltidning kan hjälpa till: Länk!
I stället för att samla in dagstidningar kan eleverna jobba med de digitala upplagorna.

För moment 3: tillgång till internet, antingen jobbar eleverna enskilt med dator/läsplatta eller i helklass med projektor och skärm.

Moment 1 – Vad är pressfrihet?

Läraren presenterar press- och tryckfrihet för klassen.

Här följer en kort sammanfattning för lärare som vill läsa på om frågan, alternativt ge materialet till eleverna.

Pressfriheten i Sverige regleras av Tryckfrihetsförordningen, en av Sveriges fyra grundlagar. Hos Riksdagen kan man läsa om vad som skiljer grundlagarna från vanliga lagar, och lite kort om de fyra grundlagar vi har: Länk!
Då tryckfriheten i Sverige reglerades redan 1766, gör det den till världens äldsta tryckfrihetslagstiftning. Lagstiftningen i sin helhet finns här (Länk!). Så här säger Riksdagen om tryckfrihetsförordningen:

”Tryckfriheten är en viktig demokratisk rättighet i Sverige. Den ger alla som vill rätt att fritt ge ut böcker, tidningar och tidskrifter. Myndigheterna har ingen rätt att i förväg granska eller censurera det som skrivs. Man har rätt att sprida vilken information man vill i tryckt form så länge lagen följs. Samtidigt som tryckfrihetsförordningen ger rätten att uttrycka sig fritt skyddar den mot förtal och kränkningar. Om något skrivs som kan betraktas som hets mot folkgrupp, till exempel rasistiska inlägg, eller publicerar bilder med inslag av sexuellt våld kan det räknas som brott mot tryckfrihetsförordningen.” Från Riksdagen

Notera att tryckfriheten är både en rättighet att uttrycka sig, och ett skydd för individer.

Vidare framgår det av FN:s konventioner om de mänskliga rättigheternas artikel 19 (Länk!) att:
”Var och en har rätt till åsiktsfrihet och yttrandefrihet. Denna rätt innefattar frihet att utan ingripande hysa åsikter samt söka, ta emot och sprida information och idéer med hjälp av alla uttrycksmedel och oberoende av gränser.”

Rätten att uttrycka sin åsikt och sprida den med tryckt media betonas alltså av såväl de mänskliga rättigheterna som Sveriges grundlag.

Diskutera med eleverna. Beroende på undervisningssituation kan eleverna själva läsa materialet och exempelvis få en skriftlig inlämningsuppgift.

  • Varför är det så viktigt?
  • Vilka problem kan uppstå med begränsad pressfrihet?
  • Om vi tog bort artikel 19 från de mänskliga rättigheterna, hur skulle vi då få veta om någon bryter mot de övriga artiklarna?

Moment 2 – Vad betyder pressfriheten?

Dela ut de dagstidningar du tidigare samlat. Läraren avgör om eleverna ska arbeta enskilt eller i grupper. Har grupperna olika tidningar får ni ett mer omfattande resultat.

Be eleverna att stryka över/markera de artiklar som de tror inte hade publicerats om vi hade haft svagare pressfrihet, kanske i en ren diktatur.

Om eleverna arbetar med digitala tidningar kan de samla länkar till artiklar i två spalter, en för de som inte hade publicerats utan pressfrihet, och en för artiklar som skulle godkänts även av en stark diktatur. För att får struktur på listorna bör minst artikelns rubrik, och gärna även ingressen, kopieras in i listan.

Eleverna ska i sitt arbete vara uppmärksamma på texter som ifrågasätter eller är negativa mot statliga institutioner, stora företag eller den rådande samhällsordningen. Diskutera därefter i klassen:

  • Vilka artiklar stryker de?
  • Varför valde de just dessa?
  • Var det några de var tveksamma om?
  • Skulle det ha någon betydelse om pressfriheten var inskränkt?
  • När de tagit bort alla granskande artiklar och åsiktstexter, vad återstod av tidningen? Fyller även de mer ”neutrala” artiklarna ett syfte?

Fördjupning till moment 2 – Vad säger Reportrar utan gränser?

I samband med att årets Pressfrihetsindex presenterades har Reportrar utan gränser kommenterat situationen i världen. Texten återfinns här.

Låt eleverna läsa texten, eller om läraren föredrar att presentera den för klassen. Diskutera följande:

  • Vad säger Reportrar utan gränser om situationen gällande pressfrihet i världen?
  • Vilka är de stora förändringarna i årets index?
  • Vilken typ av inskränkningar av pressfriheten kan man tänka sig?
  • På vilket sätt har pandemin påverkat pressfriheten?
  • Hur ser situationen ut i Europa?

Moment 3 – Pressfrihet i världen

Reportrar utan gränser har en världskarta där varje land listas efter hur stor pressfrihet som råder i landet (Länk!).

För läraren som vill läsa på om de sju kriterier som används för att bedöma pressfrihet, finner ni det här: Länk!

Visa kartan i helklass eller låt eleverna jobba enskilt/i grupper med egna enheter. Diskutera eller redovisa följande frågor:

  • Vilka länder placerar sig bäst på listan?
  • Vilka placerar sig sämst?
  • Se i mitten av listan, är det några placeringar där som förvånar?
  • Vad vet ni om den demokratiska situationen i övrigt i dessa länder? Vad säger exempelvis Landguiden, Globalis eller andra trovärdiga källor?
  • På vilka sätt kan man tänka sig att pressfriheten begränsas i de olika länderna?

Koppling till Skolverkets styrdokument, reviderade 2018-07-01

Grundskolan, gemensamma mål

Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola

  • kan använda såväl digitala som andra verktyg och medier för kunskapssökande, informationsbearbetning, problemlösning, skapande, kommunikation och lärande, kan använda sig av ett kritiskt tänkande och självständigt formulera ståndpunkter grundade på kunskaper och etiska överväganden,
  • har fått kunskaper om samhällets lagar och normer, mänskliga rättigheter och demokratiska värderingar i skolan och i samhället

Samhällskunskap årskurs 7-9, ur centralt innehåll

Information och kommunikation

  • Mediernas roll som informationsspridare, opinionsbildare, underhållare och granskare av samhällets maktstrukturer.
  • Olika slags medier, deras uppbyggnad och innehåll, till exempel sociala medier, webbplatser eller dagstidningar.

Rättigheter och rättsskipning

  • De mänskliga rättigheterna inklusive barnets rättigheter i enlighet med barnkonventionen. Deras innebörd och betydelse samt diskrimineringsgrunderna i svensk lag.
  • Olika organisationers arbete för att främja mänskliga rättigheter.
  • Hur mänskliga rättigheter kränks i olika delar av världen.
  • Demokratiska fri- och rättigheter samt skyldigheter för medborgare i demokratiska samhällen. Etiska och demokratiska dilemman som hänger samman med demokratiska rättigheter och skyldigheter, till exempel gränsen mellan yttrandefrihet och kränkningar i sociala medier.

Gymnasieskolan, gemensamma mål

Det är skolans ansvar att varje elev:

  • har kunskaper om de mänskliga rättigheterna,
  • har kunskaper om samhälls- och arbetsliv,
  • har förutsättningar för att delta i demokratiska beslutsprocesser i samhälls- och arbetsliv,
  • har förmåga att kritiskt granska och bedöma det han eller hon ser, hör och läser för att kunna diskutera och ta ställning i olika livsfrågor och värderingsfrågor.

Samhällskunskap 1b, ur centralt innehåll

  • De mänskliga rättigheterna; vilka de är, hur de förhåller sig till stat och individ och hur man kan utkräva sina individuella och kollektiva mänskliga rättigheter.
  • Massmediers och informationsteknikens roll i samhället. Deras möjligheter att påverka människor och samhällsutvecklingen samt de möjligheter de ger människor att påverka. Mediers innehåll och nyhetsvärdering.
  • Samhällsvetenskapliga begrepp, teorier, modeller och metoder i samband med undersökningar av samhällsfrågor och samhällsförhållanden. Exempel på metoder för att samla in information är intervju, enkät och observation. Exempel på metoder för att bearbeta information är statistiska metoder, samhällsvetenskaplig textanalys, argumentationsanalys och källkritik.
  • Presentation i olika former och med olika tekniker med betoning på det skriftliga och muntliga, till exempel debatter, debattartiklar och rapporter.

Skrivarskolan: Skriv åsiktstext


  Publicerad: 02 mars 2021

Introduktion för läraren

Medie- och informationskunnighet handlar inte bara om att ta till sig av information på ett säkert och källkritiskt sätt. Lika viktigt är att själva kunna och uppleva sig ha rätt till att uttrycka sina egna åsikter. Ett av mediernas uppdrag är att agera plattform för medborgarnas tankar och åsikter genom att förmedla deras åsiktstexter. Det handlar om allt från digitala kommentarsfält till insändare i tidningen och längre debattexter av sakkunniga experter eller politiker som driver en viss fråga. En stor del av det demokratiska samtalet sker just via medierna, både i tryck och digitalt, där någons åsiktstext bemöts med en replik av någon med en annan uppfattning i frågan.

En välskriven åsiktstext har många likheter med annan journalistisk text och ska vara korrekt och faktakontrollerad. Den följer också helst en viss form där man kort och slagkraftigt presenterar det man vill diskutera, argumenterar för sin åsikt, visar på en slutsats och avslutar med ett förslag på förbättring. I Mediekompass skrivarskola finns Publicistguiden, där du i kapitel 10 får tips på hur man skriver olika journalistiska texter, bland annat åsiktstexter.

Även en text som inte är skriven av tidningens egna journalister ska uppfylla publicitetsreglerna och tidningens ansvarige utgivare har det juridiska ansvaret för alla texter som publiceras, både i tryck och digitalt. Det finns mer att läsa om publicitetsreglerna hos Medieombudsmannen.

Syftet med denna övning är att utveckla elevernas förmågor att uttrycka sina åsikter och ståndpunkter i skrift, samt att få ökad förståelse för mediernas uppdrag och former för det offentliga samtalet.

Moment 1 – Skriv en åsiktstext

Låt eleverna skriva en åsiktstext om något som ligger dem nära, läraren avgör omfattningen på arbetet efter elevernas förmågor och tid till förfogande. Ämnet är inte det viktiga, det kan handla om skolmaten, fotbollsplanen eller vad som helst. Det är däremot bra om de får öva på formen för åsiktstexter, oavsett om det rör sig om en insändare eller en längre debattartikel:

  • Rubriken ska vara kort och slagkraftig och fånga läsarnas intresse.
  • Presentationen ska kärnfullt tala om vad man vill säga.
  • Argumentationen och slutsatsen kan vila på en åsikt, men ännu hellre fakta.
  • Förslaget gör att man inte bara gnäller, man presenterar också en lösning.

Moment 2 – Bemöt en åsiktstext

En lite svårare övning är att låta eleverna bemöta någon annans åsiktstext. Förslagsvis får de leta i tidningarna efter debattartiklar eller insändare, som de vill bemöta med sakliga och faktakontrollerade argument. Om läraren så bedömer, kan de i stället få bemöta kamraternas texter från moment 1 här ovanför.

Källor och information

Dagstidningar, samla in tidningar eller dela länkar till klassen. Ofta går det att beställa klassuppsättningar av din lokaltidning, se om du hittar den på Mediekompass: http://mediekompass.se/hitta-din-tidning/

Hos Mediekompass skrivarskola finns Publicistguiden: http://mediekompass.se/skrivarskola/

Publicitetsreglerna finns hos Medieombudsmannen: https://medieombudsmannen.se/publicitetsregler/

 

Skrivarskolan: Skriv och fota som en journalist


  Publicerad: 02 mars 2021

Introduktion för läraren

Ett av, och kanske det främsta, uppdraget som journalistiken och medierna har är att informera medborgarna om vad som händer i deras omvärld. Det är genom att ha tillgång till korrekt och saklig information som vi kan fatta beslut i frågor som påverkar våra liv.

Till journalistiken hör också bilder i form av fotografier och illustrationer. Bildjournalistik lyder under samma publicitetsregler som texter, vilket bland annat innebär att de ska vara korrekta och inte får vara vilseledande. Bilder liksom texter ska inte heller vara kränkande. Publicitetsreglerna kan man läsa om hos Medieombudsmannen.

Till de informerande faktatexterna i en tidning hör notisen, nyhetsartikeln, reportaget och personporträttet. Även en kort notis bör sträva efter att svara på de journalistiska frågorna: Vad har hänt? Var hände det? När hände det? Vem var inblandad? Hur gick det till? Varför hände det? Läs mer om texter i tidningen i kapitel 7 i Publicistguiden.

Syftet med den här övningen är att eleverna ska utveckla sina förmågor att skriva faktabaserade journalistiska texter och i sitt arbete använda de källkritiska kriterierna, som du finner i kapitel 14 i Publicistguiden. De får också ta fram berättande och/eller informativa bilder för att förstärka eller förtydliga en text. Genom att följa publicitetsreglerna får de förståelse för ansvarsfullt agerande i samband med publicering i olika medier.

Du hittar fler tips på hur man skriver olika typer av journalistiska texter i kapitel 10 Publicistguiden.

Moment 1 – Titta och prata om tidningstexter

Om inte eleverna har gjort övningen Olika texter i tidningen bör läraren gå igenom med klassen om mediernas uppdrag och de olika typer av texter – fakta- och åsiktstexter – som finns i tidningen.

Moment 2 – Skriv och fota själv

Läraren avgör om eleverna ska arbeta enskilt eller i grupper. De ska själva producera en faktatext – en notis, nyhet, ett reportage eller personporträtt – som bygger på fakta och/eller intervjuer. Kapitel 11 i Publicistguiden ger tips för den som ska intervjua. Till texten ska också någon bild, som foto eller illustration, tas fram. Använder de andras bilder måste de kolla upphovsrätten till dem. Man kan läsa om upphovsrätt i kapitel 5 i Publicistguiden.

Såväl text som bild ska följa publicitetsreglerna, och bygga på trovärdiga, faktakontrollerade uppgifter.

För att hitta stoff till exempelvis en nyhetsnotis, kan eleverna söka händelser i sitt närområde hos Polisen, på kommunens eller kanske den lokala idrottsklubben hemsida eller något annat som intresserar eleverna. Ämnesvalet bör dock vara fritt, det viktiga här är inte vad eleverna skriver om utan hur de gör det.

Källor och information

Dagstidningar, samla in tidningar till klassen. Ofta går det att beställa klassuppsättningar av din lokaltidning, se om du hittar den på Mediekompass: http://mediekompass.se/hitta-din-tidning/

Hos Mediekompass skrivarskola finns Publicistguiden: http://mediekompass.se/skrivarskola/

Medieombudsmannen för publicitetsreglerna: https://medieombudsmannen.se/publicitetsregler/

Polisen för aktuella händelser sorterat på kommun eller län: https://polisen.se/aktuellt/polisens-nyheter/

Olika texter i tidningen


  Publicerad: 02 mars 2021

Introduktion för läraren

Till mediernas uppgifter hör att informera om vad som hänt. Informerande texter ska alltid vara sakliga, korrekta och redogöra för en händelse utan att ta ställning i frågan. Nyhetsartiklar är typiska exempel på informerande texter, men även reportage och personporträtt hör dit.
Att granska den politiska och ekonomiska makten genom undersökande journalistik är också en viktig del i mediernas uppgifter. Det är på så sätt missförhållanden kan avslöjas.
Medierna kommenterar också exempelvis samhällsfrågor. Den typen av åsiktsjournalistik skiljer sig från andra texter, även om samma krav på korrekthet och saklighet gäller. Kommenterande journalistik kan utgöras av politiska ledartexter, men också kulturrecensioner och tester av olika produkter.
Dessutom förmedlar medierna andras åsikter genom att erbjuda en plattform för debattartiklar av sakkunniga, medan läsarnas röster ges utrymme i insändarsidor och kommentarsfält.
I kapitel 7, Texter i tidningen, i Mediekompass Publicistguiden kan du läsa mer.

Syftet med den här övningen är att elevernas ska utveckla sina förmågor att förstå och tolka olika typer av text.

Pressfrihet 2020 – enklare övning


  Publicerad: 27 april 2020

Denna övning har ersatts med en uppdaterad version, som du finner här.

Övningen finns även i en mer avancerad nivå för äldre elever där de går mer på djupet om hur undersökningar utförs, och själva ska söka och tolka information. Du finner den här.

 

8 mars och kvinnlig medierepresentation


  Publicerad: 03 mars 2020

Inför den internationella kvinnodagen den 8 mars kan det vara på sin plats att granska hur och i vilken utsträckning kvinnor representeras i media. I det globala nyhetsflödet förekommer kvinnor bara till en fjärdedel, trots att de utgör halva befolkningen, enligt Statens Medieråd. Det är också skillnad på hur kvinnor respektive män presenteras, och vad de får representera.

Med den här övningen får eleverna dels träna sig på att söka och tolka information från SCB och andra källor, och dels göra en egen undersökning.
För grundskoleelever talar kursplanerna om att skapa förståelse för vår befolkningssammansättning och hur individer och grupper framställs i media.
Gymnasieeleverna förväntas i högre grad utveckla förmågor att samla information och tolka denna med vetenskapliga metoder, exempelvis statistiska.
Naturligtvis kan denna övning användas för att undersöka representationen av andra sociala grupper i svensk media, i jämförelse med befolkningssammansättningen enligt SCB.

Lärarens förberedelser
Som lärare kan du förbereda dig genom att läsa Kvinnor och män i medier från Statens Medieråd (Länk!) och Räkna med kvinnor från Global Media Monitoring Project (Länk!)
Lärare som vill fördjupa sig i teorier om genussystem och social ordning kan läsa Yvonne Hirdmans Genussystemet – reflexioner kring kvinnors sociala underordning (Länk!).

Inför lektionen
Läraren bör förbereda undervisningen genom att samla in ett antal lokala dagstidningar från en avgränsad period, exempelvis en vecka av samma tidning eller olika tidningar från samma dag. Eleverna behöver tillgång till internet för att hämta uppgifter från SCB och andra källor.

Genomförande
I Sverige är fördelningen mellan könen 50/50, men hur vet man det? Och hur ser det exakt ut i er kommun? Börja med att låta eleverna gå in på SCB:s hemsida där de kan undersöka befolkningssammansättningen i er kommun: (Länk!) Vill man fördjupa sig i statistik kan man även tar reda på åldersfördelning, utbildningsnivå, inkomstnivå och många andra faktorer som kan skilja mellan män och kvinnor.
Fördela därefter tidningarna i lagom stora arbetsgrupper och låt eleverna jämföra siffrorna från SCB med fördelningen av kvinnor och män i dagstidningarna. Beroende på elevernas ålder och hur mycket tid ni vill ägna detta kan uppgiften göras mer eller mindre komplicerad. För det yngre åldrarna kanske man nöjer sig med att räkna antalet kvinnor respektive män i artiklarna. För de äldre eleverna finns möjligheten att göra en kvantitativ undersökning av genusstyrd medierepresentation.

Man kan exempelvis titta på:

  • Skribenten: är texten skriven av en man eller kvinna?
  • Subjektet/objektet: handlar texten om en man eller kvinna? Får personen komma till tals eller beskrivs den bara?
  • Beskrivning: hur beskrivs män respektive kvinnor? Framhävs det privata eller det professionella? Används både för- och efternamn? Används prefixet ”kvinnlig” för att särskilja från en manlig norm, exempelvis ”kvinnlig idrottare”?
  • Bild: hur skildras män respektive kvinnor? Var uppmärksam på om personen skildras som aktiv eller passiv, allvarlig eller glad, som professionell eller i hemmet, sexuellt eller inte.
  • Funktionen: vad representerar personen som texten handlar om? Är det en expert? Talesperson för företag/organisation? Representerar personen allmänhetens åsikt? Talar personen av egen erfarenhet eller som ögonvittne? Är det subjektet som är huvudperson i texten?
  • Bevakningsområde: i vilken grad skildras män respektive kvinnor inom olika områden som politik, ekonomi, kändisar/kultur, sport, brott/våld, socialt/rättsligt, vetenskap/hälsa?

Avslutning och diskussion

Diskutera vad ni kom fram till, representeras kvinnor och män i samma utsträckning? Skildras de på samma sätt?
Om ni finner en skev representation, vad kan det bero på? Lärare kan fördjupa sig i exempelvis Hirdmans teorier som nämnts ovan.
Och vad är egentligen problemet med skev representation? Kan det finnas demokratiska problem, exempelvis hur man utformar en politik om inte alla får höras?

Använd gärna den animerade filmen på 2,5 minuter från SKR om jämställd snöröjning i Karlskoga som underlag, som visar hur realpolitik kan förändras genom en annan synvinkel på problemen.

Läraren avgör själv om resultaten ska diskuteras öppet, eller om man vill ha muntliga eller skriftliga presentationer.

Koppling till skolans styrdokument

Grundskola, Lgr11 reviderad från 2018-07-01
Ur samhällskunskap, centrala innehållet, årskurs 4—6:

  • Informationsspridning, reklam och opinionsbildning i olika medier. Hur sexualitet och könsroller framställs i medier och populärkultur.
  • Hur man urskiljer budskap, avsändare och syfte, såväl i digitala som andra medier, med ett källkritiskt förhållningssätt.

Ur samhällskunskap, centrala innehållet, årskurs 7—9:

  • Ungdomars identiteter, livsstilar och välbefinnande och hur detta påverkas, till exempel av socioekonomisk bakgrund, kön och sexuell läggning.
  • Sveriges befolkning, dess storlek, sammansättning och geografiska fördelning.
  • Information och kommunikation.
  • Mediernas roll som informationsspridare, opinionsbildare, underhållare och granskare av
    samhällets maktstrukturer.
  • Olika slags medier, deras uppbyggnad och innehåll, till exempel sociala medier, webbplatser eller dagstidningar.
  • Nyhetsvärdering och hur den kan påverka människors bilder av omvärlden. Hur individer och
    grupper framställs, till exempel utifrån kön och etnicitet.

Gymnasieskola, Gy11 reviderad från 2018-07-01
Ur samhällskunskap 1b, centrala innehållet:

  • Gruppers och individers identitet, relationer och sociala livsvillkor med utgångspunkt i att människor grupperas utifrån kategorier som skapar både gemenskap och utanförskap.
  • Mediers och informationsteknikens roll i samhället.
  • Källkritik. Metoder för att söka, kritiskt granska, värdera och bearbeta information från källor i digital och annan form.
  • Samhällsvetenskapliga begrepp, teorier, modeller och metoder i samband med undersökningar av samhällsfrågor och samhällsförhållanden.
  • Exempel på metoder för att bearbeta information är statistiska metoder, […]

 

Mer än bara ”fake news”


  Publicerad: 09 maj 2019

Vi använder oss ofta av uttrycket ”fake news” som ett samlingsord för allt vi misstror eller anser inte stämmer. Men i begreppet ryms allt från misstag till medveten desinformation, och däremellan finner vi satir, vinklade texter och sponsrat innehåll. För att försöka bringa lite ordning bland begreppen har EAVI – European Association for Viewers Interests – tagit fram ett utbildningsmaterial de kallar Beyond Fake News – 10 Types of Misleading News.

Materialet från EAVI är på engelska, men det faktablad som beskriver tio sorters vilseledande nyheter har tillsammans med Mediekompass översatts till svenska och finns att hämta i pdf-format här: EAVI Mer än fake news svenska

Faktablad om media


  Publicerad: 09 maj 2019

Här nedanför finner du sex stycken faktablad i pdf-format som kan skrivas ut – lämpligen i A3-format – och hängas upp i klassrummet när ni arbetar med nyheter, medier och journalistik. I enkla punkter tar de upp: Journalistens uppdrag, Vad blir en nyhet?, Grundlagsskyddet, Pressens regler, Källkritik samt Fem källkritiska frågor. Faktabladen fungerar som en enkel påminnelse och komplement till texterna i Publicistguiden.

Hämta Faktablad om medier här

Behövs lokaljournalistik?


  Publicerad: 15 mars 2019

Behöver vi lokaltidningar och lokal journalistik?
Här diskuterar vi journalistikens och tidningarnas uppdrag och villkor, och dess roll i samhället, med betoning på lokaljournalistik.

Den här övningen vänder sig till elever i mellan- och högstadiet samt gymnasiet beroende på hur läraren anpassar uppgifterna. Du finner kopplingar till Skolverkets styrdokument i slutet av texten.
Övningen är här utformad som en diskussionsövning, men om läraren vill går det lika bra att ha muntliga presentationer, skriftliga inlämningar eller annan examinationsform som poddar, filmer eller liknande. Eller varför inte låta undersökningarna ligga till grund för elevernas egna opinionstexter i form av en debatt- eller ledartext? Förslagsvis arbetar man ämnesöverskridande mellan Sh/So och Svenska.

Läraren bör förbereda sig genom att läsa nedanstående inledning och de länkade tidningsartiklarna samt se filmen om tidningsdöden. Beställ om möjligt klassuppsättningar av er lokaltidning i förväg.

Medievärlden – Spelar det någon roll om tidningen finns i Hofors?

Dagens samhälle – Kommuner blir vita fläckar när lokal journalistik försvinner

Film 20 min: Tidningsdöden

Inledning

Massmedier och journalistik har en viktig roll att fylla i ett demokratiskt samhälle. Det är bland annat därför som de lagar som rör journalisternas arbete är reglerade i Sveriges grundlagsstiftning, i form av Tryckfrihetsförordningen och Yttrandefrihetsgrundlagen, där den förra gäller för tryckta tidningar och den andra för övriga medier som radio, tv och internet. En kort beskrivning av TF och YGL finner du i Publicistguiden här. Vill du läsa mer om vad Tryckfrihetsförordningen säger så hittar du den här: Riksdagen. Se i synnerhet kapitel 1, paragraf 1, 7 och 8 som reglerar tryckfriheten, meddelarfrihet och censurförbudet.

Mediernas viktigaste uppgifter kan delas in i:

Informera – det är genom medierna som medborgarna får reda på vad som händer i samhället. Det är bland annat viktigt för att man ska ha möjlighet att fatta beslut som rör ens eget liv, exempelvis gällande privatekonomi, utbildning och arbetsliv och för att kunna bilda sig en egen uppfattning.

Granska – medierna granskar med undersökande journalistik den politiska och ekonomiska makten. Det är medierna som håller koll så att de som bestämmer agerar på ett korrekt sätt.

Kommentera – samhällsfrågor kan alltid diskuteras ur olika perspektiv, man kan se olika på saker och ting och värdera vissa frågor högre än andra. Tidningarna kommenterar omvärlden, ofta ur en viss politisk synvinkel som man är tydlig och öppen med. Opinionsjournalistik är alltid skild från nyhetsjournalistik, de ska framgå att texten är exempelvis en ledartext.

Förmedla – genom tidningarna ges även andra möjlighet att höras, genom att man agerar plattform åt de som annars inte skulle komma till tals. Det kan handla om debattinlägg av en expert, politiker eller någon som är särskilt insatt i en fråga, och vanliga medborgare kan skriva insändare och öppna brev till makthavare.

Recensera – journalisterna skriver också åsiktstexter i tidningarna där man bedömer olika saker. Det kan röra kulturfrågor som ny musik eller teaterföreställningar, men även konsumentfrågor som biltester eller jämförelser av elleverantörer.

Läs gärna mer om det journalistiska uppdraget i Mediekompass Publicistguiden!

Moment 1

Läraren har en genomgång med eleverna där det journalistiska uppdraget förklaras. Beroende på elevgruppen kan läraren i stället låta eleverna läsa de två artiklarna som diskuterar lokaljournalistik och se filmen om tidningsdöden, som du finner i inledningen till denna övning.

Moment 2 – studera er lokaltidning

Läraren har samlat in lokaltidningar från skolans region. Använd gärna Mediekompass funktion Hitta din tidning för att komma i kontakt med er tidning och se om det går att få klassuppsättningar till skolan.

Låt eleverna arbeta självständigt eller i grupper, det avgör läraren. I tidningarna ska de leta reda på minst en artikel som var och en motsvarar någon av de fem journalistiska uppgifterna:

Informera

Granska

Kommentera

Förmedla

Recensera

Låt eleverna markera eller klippa ut de artiklar de väljer. Diskutera i helklass: Vilka artiklar har de valt? Varför just dessa? Var det svårt att skilja de olika typerna av text åt, eller framgick det tydligt vad som var nyhets- respektive opinionsjournalistik? Tycker eleverna att det som diskuteras i tidningen är viktigt? Finns det något som de tycker saknas i tidningarna?

Moment 3 – tidningar i andra delar av landet

Låt nu grupperna undersöka hur lokaljournalistiken ser ut i en helt annan del av landet. Låt varje grupp titta i tidningarna från varsitt län i landet genom att använda Mediekompass sökfunktion Hitta din tidning

Arbeta på samma sätt som i moment 2 genom att eleverna söker upp texter som motsvarar de journalistiska uppgifterna att informera, granska, kommentera, förmedla och recensera. Låt eleverna besvara samma frågor: Vilka artiklar har de valt? Varför just dessa? Var det svårt att skilja de olika typerna av text åt, eller framgick det tydligt vad som var nyhets- respektive opinionsjournalistik? Tycker eleverna att det som diskuteras i tidningen är viktigt? Finns det något som de tycker saknas i tidningarna?

Diskutera även på vilket sätt dessa lokaltidningar skiljer sig från era egna. Vilka frågor är viktiga i olika delar av landet? Varför tror eleverna att det kan skilja sig åt?

Moment 4 – om vi hade censur

Använd samma grupper och tidningar som i moment 2.

Tryckfrihetsförordningen 1 kap. 8 § säger att: ”En skrift får inte före tryckningen granskas av en myndighet eller ett annat allmänt organ. Förbud mot tryckning får inte förekomma.”

Hur skulle tidningarna se ut om det inte fanns ett förbud mot censur och vi levde i ett land där regimen inte tillät att man skrev något som ifrågasatte eller var negativt mot den politiska eller ekonomiska makten?

Låt eleverna gå igenom tidningarna och stryka över eller klippa ut allt som hade kunnat förbjudas av hård censur. Hur ser en sådan tidning ut? Var det mycket som fick tas bort? Vad tycker eleverna om det som blev kvar av tidningen, är den intressant att läsa?

Moment 5 – avslutande diskussion

Låt grupperna diskutera själva först, och för sedan diskussion i helklass. Väljer läraren annan examinationsform förs diskussionen där i stället. Frågor att diskutera:

Är det viktigt med lokaljournalistik? Om så, varför?

Finns det andra sätt att lösa journalistikens uppgifter?

Kan sociala medier göra journalistikens jobb?

(Not till läraren: Undersökande journalistik tar tid, om någon ska ägna sig åt det måste denne få betalt för sitt arbete på något sätt. För journalistik finns också det publicitets- och yrkesetiska regelverket som styr hur journalister bör arbeta, läs om det hos Medieombudsmannen. Dessutom, för att Tryckfrihetsförordningen och Yttrandefrihetsgrundlagen ska gälla i sina helheter, förutsätts att det finns utgivningsbevis och ansvarig utgivare. Läs mer om det i kapitel 15 i Publicistguiden.)

Anpassning för olika årskurser

För elever i årskurs 4–6 kan övningen användas för att utveckla elevernas förståelse för mediernas uppgift i samhället, och förmåga att identifiera olika typer av texter med avseende på syfte och avsändare.

För elever i årskurs 7–9 kan övningen användas för fördjupade kunskaper om mediernas roll, diskussion om olika typer av media och nyhetsvärdering. De demokratiska rättigheterna diskuteras med utgångspunkt i yttrandefrihet och hur individer och grupper kan påverka samhällsutvecklingen. Olika typer av texter kan analyseras med utgångspunkt i eget informationssökande, och eleverna får arbeta med argumentation i tal och skrift.

I gymnasiet ska undervisningen innehålla frågor om medborgares påverkansmöjligheter och mediers innehåll samt informationsteknikens möjlighet att påverka. Eleverna ska också utveckla sina förmågor att analysera texter och själva framställa argumenterande texter.

Gemensamt för alla årskurser är frågor om källkritik och presentationer i olika former.

Kopplingar till Skolverkets styrdokument

Centralt innehåll: Svenska årskurs 4–6

  • Lässtrategier för att förstå och tolka texter från olika medier samt för att urskilja texters budskap, både de uttalade och sådant som står mellan raderna.
  • Att argumentera i olika samtalssituationer och beslutsprocesser.
  • Beskrivande, förklarande, instruerande och argumenterande texter, till exempel faktatexter, arbetsbeskrivningar, reklam och insändare. Texternas innehåll, uppbyggnad och typiska språkliga drag.
  • Ord och begrepp som används för att uttrycka känslor, kunskaper och åsikter. Ords och begrepps nyanser och värdeladdning.
  • Skillnader i språkanvändning beroende på vem man skriver till och med vilket syfte, till exempel skillnaden mellan att skriva ett personligt sms och att skriva en faktatext.

Centralt innehåll: Samhällskunskap årskurs 4–6

  • Informationsspridning, reklam och opinionsbildning i olika medier. Hur sexualitet och könsroller framställs i medier och populärkultur.
  • Hur man urskiljer budskap, avsändare och syfte, såväl i digitala som andra medier, med ett källkritiskt förhållningssätt.
  • Hur man agerar ansvarsfullt vid användning av digitala och andra medier utifrån sociala, etiska och rättsliga aspekter.
  • Digitaliseringens betydelse för individen, till exempel ökade möjligheter till kommunikation […]
  • Hur individer och grupper kan påverka beslut, till exempel genom att […] skapa opinion i sociala medier.

Centralt innehåll: Svenska årskurs 7–9

  • Lässtrategier för att förstå, tolka och analysera texter från olika medier. Att urskilja texters budskap, tema och motiv samt deras syften, avsändare och sammanhang.
  • Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska uppbyggnad och språkliga drag.
  • Beskrivande, förklarande, utredande, instruerande och argumenterande texter, till exempel tidningsartiklar, vetenskapliga texter, arbetsbeskrivningar och blogginlägg. Texternas syften, innehåll, uppbyggnad och språkliga drag.
  • Skillnader i språkanvändning beroende på i vilket sammanhang, med vem och med vilket syfte man kommunicerar.
  • Språkets betydelse för att utöva inflytande och för den egna identitetsutvecklingen.
  • Etiska och moraliska aspekter på språkbruk, yttrandefrihet och integritet i olika medier och sammanhang.
  • Informationssökning på bibliotek och på Internet, i böcker och massmedier samt genom intervjuer.
  • Hur man sovrar i en stor informationsmängd och prövar källors tillförlitlighet med ett källkritiskt förhållningssätt.

Centralt innehåll: Samhällskunskap årskurs 7–9

  • Mediernas roll som informationsspridare, opinionsbildare, underhållare och granskare av samhällets maktstrukturer.
  • Olika slags medier, deras uppbyggnad och innehåll, till exempel sociala medier, webbplatser eller dagstidningar.
  • Nyhetsvärdering och hur den kan påverka människors bilder av omvärlden. Hur individer och grupper framställs, till exempel utifrån kön och etnicitet, samt hur information i digitala medier kan styras av bakomliggande programmering.
  • Möjligheter och risker förknippade med internet och digital kommunikation samt hur man agerar ansvarsfullt vid användning av digitala och andra medier utifrån sociala, etiska och rättsliga aspekter.
  • Demokratiska fri- och rättigheter samt skyldigheter för medborgare i demokratiska samhällen. Etiska och demokratiska dilemman som hänger samman med demokratiska rättigheter och skyldigheter, till exempel gränsen mellan yttrandefrihet och kränkningar i sociala medier.
  • Individers och gruppers möjligheter att påverka beslut och samhällsutveckling samt hur man inom ramen för den demokratiska processen kan påverka beslut.

Centralt innehåll: Svenska 1 för gymnasiet

  • Skriftlig framställning av texter för kommunikation, lärande och reflektion. Språkriktighet, dvs. vilka språkliga egenskaper och textegenskaper i övrigt som en text bör ha för att fungera väl i sitt sammanhang.
  • Argumentationsteknik och skriftlig framställning av argumenterande text.
  • Bearbetning, sammanfattning och kritisk granskning av text. Citat- och referatteknik. Grundläggande källkritik. Frågor om upphovsrätt och integritet vid digital publicering.

Centralt innehåll: Samhällskunskap 1a1 och 1a2 för gymnasiet

  • Medborgarnas möjligheter att påverka politiska beslut på de olika nivåerna. Maktfördelning och påverkansmöjligheter i olika system och på olika nivåer utifrån olika demokratimodeller och den digitala teknikens möjligheter. Digitalisering och mediers innehåll samt nyhetsvärdering när det gäller frågor om demokrati och politik.
  • Mediers och informationsteknikens roll i samhället. Deras möjligheter att påverka människor och samhällsutvecklingen samt de möjligheter de ger människor att påverka.

Länksamling

Medievärlden – Spelar det någon roll om tidningen finns i Hofors?

Dagens samhälle – Kommuner blir vita fläckar när lokal journalistik försvinner

Film 20 min: Tidningsdöden

Tryckfrihetsförordningen hos Riksdagen

Mediekompass Publicistguiden

Mediekompass funktion Hitta din tidning

Publicistetiska regelverket: Medieombudsmannen

Stora Journalistpriset


  Publicerad: 04 februari 2019

Torsdagen den 18 november 2020 delas Stora Journalistpriset ut. Priset instiftades 1966 och delas ut av Bonnier AB för att främja goda yrkesprestationer inom journalistiken. Priset delas ut i fem kategorier:

  • Årets Avslöjande
  • Årets Berättare
  • Årets Förnyare
  • Årets Röst
  • Lukas Bonniers Stora Journalistpris

På webbplatsen för Stora Journalistpriset finns information om vilka som är nominerade och juryns motivering till sina val.

Utgå från webbplatsen och Stora Journalistpriset, och låt eleverna själva söka upp journalistik av de nominerade, analysera texterna eller inslagen och göra sin egen motivering. Beroende på vilket ämne man undervisar i kan informationen användas olika. Eleverna kan diskutera kring journalistikens uppdrag och vilken betydelse den har för samhället, inom ramen för information och kommunikation i samhällskunskap. Det centrala innehållet för undervisning i svenska omfattar lässtrategier samt beskrivande, förklarande, utredande och argumenterande texter.

Läraren avgör om eleverna ska jobba enskilt eller i grupp, och om undersökningarna ska redovisas skriftligt eller muntligt.

Kopplingar till Skolverkets styrdokument

Grundskolan årskurs 4-6, Samhällskunskap: Centralt innehåll

Information och kommunikation
• Informationsspridning, reklam och opinionsbildning i olika medier.
• Hur man urskiljer budskap, avsändare och syfte, såväl i digitala som andra medier, med ett källkritiskt förhållningssätt.

Rättigheter och rättsskipning.
• De mänskliga rättigheterna, deras innebörd och betydelse […]

Samhällsresurser och fördelning
• Digitaliseringens betydelse för individen, till exempel ökade möjligheter till kommunikation […]

Beslutsfattande och politiska idéer
• Vad demokrati är och hur demokratiska beslut fattas. […] Hur individer och grupper kan påverka beslut […]

Grundskolan årskurs 4-6, Svenska: Centralt innehåll

Läsa och skriva
• Lässtrategier för att förstå och tolka texter från olika medier samt för att urskilja texters budskap, både de uttalade och sådant som står mellan raderna.

Berättande texter och sakprosatexter
• Beskrivande, förklarande, instruerande och argumenterande texter, till exempel faktatexter, arbetsbeskrivningar, reklam och insändare. Texternas innehåll, uppbyggnad och typiska språkliga drag.
• Texter som kombinerar ord, bild och ljud, till exempel webbtexter […]. Texternas innehåll, uppbyggnad och typiska språkliga drag.

Språkbruk
• Ord och begrepp som används för att uttrycka känslor, kunskaper och åsikter. Ords och begrepps nyanser och värdeladdning.
• Skillnader i språkanvändning beroende på vem man skriver till och med vilket syfte, till exempel skillnaden mellan att skriva ett personligt sms och att skriva en faktatext.

Informationssökning och källkritik
• Informationssökning i några olika medier och källor, till exempel i uppslagsböcker, genom intervjuer och via sökmotorer på Internet.
• Hur man jämför källor och prövar deras tillförlitlighet med ett källkritiskt förhållningssätt.

Grundskolan årskurs 7-9, Samhällskunskap: Centralt innehåll

Rättigheter och rättsskipning
• De mänskliga rättigheterna […]
• Olika organisationers arbete för att främja mänskliga rättigheter.
• Demokratiska fri- och rättigheter samt skyldigheter för medborgare i demokratiska samhällen. Etiska och demokratiska dilemman som hänger samman med demokratiska rättigheter och skyldigheter, till exempel gränsen mellan yttrandefrihet och kränkningar i sociala medier.

Beslutsfattande och politiska idéer
• Individers och gruppers möjligheter att påverka beslut och samhällsutveckling […]

Grundskolan årskurs 7-9, Svenska: Centralt innehåll

Läsa och skriva
• Lässtrategier för att förstå, tolka och analysera texter från olika medier. Att urskilja texters budskap, tema och motiv samt deras syften, avsändare och sammanhang.

Tala, lyssna och samtala
• Att leda ett samtal, formulera och bemöta argument samt sammanfatta huvuddragen i vad som sagts.
• Muntliga presentationer och muntligt berättande för olika mottagare, om ämnen hämtade från skola och samhällsliv.
• Beskrivande, förklarande, utredande, instruerande och argumenterande texter, till exempel tidningsartiklar, vetenskapliga texter, arbetsbeskrivningar och blogginlägg. Texternas syften, innehåll, uppbyggnad och språkliga drag.
• Texter som kombinerar ord, bild och ljud, och deras språkliga och dramaturgiska komponenter. Hur uttrycken kan samspela med varandra, till exempel i tv-serier, teaterföreställningar och webbtexter.
• Kombinationer av olika texttyper till nya texter, till exempel informerande texter med inslag av argumentation.

Språkbruk
• Ord och begrepp som används för att uttrycka känslor, kunskaper och åsikter. Ords och begrepps nyanser och värdeladdning.
• Skillnader i språkanvändning beroende på i vilket sammanhang, med vem och med vilket syfte man kommunicerar.
• Språkets betydelse för att utöva inflytande och för den egna identitetsutvecklingen.
• Etiska och moraliska aspekter på språkbruk, yttrandefrihet och integritet i olika medier och sammanhang.

Informationssökning och källkritik
• Informationssökning på bibliotek och på internet, i böcker och massmedier samt genom intervjuer.
• Hur man citerar och gör källhänvisningar.
• Hur man sovrar i en stor informationsmängd och prövar källors tillförlitlighet med ett källkritiskt förhållningssätt.

Gymnasiet, Samhällskunskap 1a1: Centralt innehåll

• […] Medborgarnas möjligheter att påverka politiska beslut på de olika nivåerna. […] Digitalisering och mediers innehåll samt nyhetsvärdering när det gäller frågor om demokrati och politik.
• De mänskliga rättigheterna […]
• Källkritik. Metoder för att söka, kritiskt granska, värdera och bearbeta information från källor i digital och annan form.

Gymnasiet, Samhällskunskap 1a2: Centralt innehåll

• Mediers och informationsteknikens roll i samhället. Deras möjligheter att påverka människor och samhällsutvecklingen samt de möjligheter de ger människor att påverka.

Gymnasiet, Svenska 1: Centralt innehåll

• Bearbetning, sammanfattning och kritisk granskning av text. Citat- och referatteknik. Grundläggande källkritik. Frågor om upphovsrätt och integritet vid digital publicering.