Olika texter i tidningen


  Publicerad: 02 mars 2021

Introduktion för läraren

Till mediernas uppgifter hör att informera om vad som hänt. Informerande texter ska alltid vara sakliga, korrekta och redogöra för en händelse utan att ta ställning i frågan. Nyhetsartiklar är typiska exempel på informerande texter, men även reportage och personporträtt hör dit.
Att granska den politiska och ekonomiska makten genom undersökande journalistik är också en viktig del i mediernas uppgifter. Det är på så sätt missförhållanden kan avslöjas.
Medierna kommenterar också exempelvis samhällsfrågor. Den typen av åsiktsjournalistik skiljer sig från andra texter, även om samma krav på korrekthet och saklighet gäller. Kommenterande journalistik kan utgöras av politiska ledartexter, men också kulturrecensioner och tester av olika produkter.
Dessutom förmedlar medierna andras åsikter genom att erbjuda en plattform för debattartiklar av sakkunniga, medan läsarnas röster ges utrymme i insändarsidor och kommentarsfält.
I kapitel 7, Texter i tidningen, i Mediekompass Publicistguiden kan du läsa mer.

Syftet med den här övningen är att elevernas ska utveckla sina förmågor att förstå och tolka olika typer av text.

Vilka personliga egenskaper är viktiga?


  Publicerad: 01 januari 2018

Genomförande
Låt eleverna bläddra i olika typer av tidningar och be dem klippa ut ord som beskriver personliga egenskaper. Till exempel snäll, rik, snygg, omtänksam, sexig, vacker, eftertänksam och klok.

När ni hittat tillräckligt med ord sätter ni upp varje ord på ett eget pappersark.

Dela in klassen i grupper med fyra personer i varje grupp.

Dela sedan ut en lika stor summa pengar till samtliga grupper. Monopolpengar fungerar utmärkt.

Du som lärare agerar sedan auktionsförrättare och auktionerar ut de olika egenskaperna. Eftersom varje grupp har en begränsad summa pengar kan de inte ropa in samtliga egenskaper eller inte ens de egenskaper de egentligen vill. Eleverna blir tvungna att prioritera. Skriv upp hur mycket grupperna betalar för de olika egenskaperna.

Fortsätt auktionen tills egenskaperna tar slut eller tills grupperna får slut på pengar.

Låt varje grupp redovisa vilka egenskaper de ropat in och hur mycket de betalade för de olika egenskaperna.

Diskutera utfallet och undersök vilka egenskaper som var eftertraktade och vilka som mindre attraktiva. Hur prioriterade eleverna? Vilka egenskaper är viktiga att ha?

Jämför vilka värderingar eleverna har med vilka typer av egenskaper som i media anses viktiga. Fundera över likheter/skillnader mellan elevernas och medias inställning till egenskaperna. Finns det ett samband mellan elevernas sätt att värdera egenskaper och egenskaper hos de personer som lyfts fram i media?

Att göra innan lektionen:
1) Samla på dig ett stort antal tidningar av olika typer
2) Ta fram saxar åt alla elever
3) Ta fram lim och pappersark
4) Skaffa monopolpengar

Tänk på:
Prata inte om värderingar och vad som är viktigt i livet innan auktionen. Då är det nämligen inte säkert att eleverna ropar in egenskaper efter sin intuition utan kanske mera efter vad man egentligen ”bör” värdera högt i livet.

Bilder som berör


  Publicerad: 01 januari 2018

Vi säger ofta att en bild säger mer än tusen ord och med det pekar vi på  bildens kraft att beröra. Det krävs bara en hastig blick på bilden i en  artikel för att få en idé om vad texten handlar om och vilket  känsloläge som texten förmedlar. Gör veckans lektionstips och diskutera  hur vi påverkas av bilder och på vilket sätt barn ges utrymme att synas i  medier.

Del 1 för de yngre

Syfte: Att utveckla förståelse för bildens roll, och dess påverkan på läsaren, i tidningen.

Passar för: fk- åk 3, bild, svenska, mediekunskap
Tidsåtgång: 1-2 lektioner
Förberedelser: Tillgång till internet och tidningar (använd gärna er lokaltidning), sax, papper, lim och pennor.

Genomförande:

Övning 1

1. Börja lektionen med samtal om bildens förmåga att beröra och väcka känslor. Som stöd i samtalet kan ni använda en prisbelönt nyhetsbild som väcker nyfikenhet och möjligen skiftande känslor hos betraktaren. Öppna länken till artikeln i Expressen.

2. Låt eleverna berätta vilka känslor bilden väcker.
Berätta sedan att det är ett äppelträd som älgen hänger i, ett äppelträd som älgen tidigare under kvällen klättrat upp i och knyckt äpplen (förmodligen jästa sådana) från och på så sätt blivit berusad (och något omdömeslöst klättrat för högt) och sedan fastnat i trädet. Berätta även att älgen fick hjälp att komma loss och sedan fick nyktra till under natten innan den kunde ge sig iväg igen på nya äventyr.

3. Ändrades känslorna när eleverna fick höra berättelsen?
Uppmärksamma eleverna i så fall på det ändrade intrycket. Det kan bli ett konkret exempel på hur bild och text samverkar.

Vi vill samtidigt påpeka att det råder olika meningar om huruvida älgar faktiskt kan bli berusade av att äta jästa äpplen. Det finns mer att läsa om det här (vissa med betallösningar) i exempelvis Svenska Dagbladet, Göteborgs-Posten, ATL och Sveriges Radio. I en artikel (med betallösning) hävdar dock Dagens Nyheter att älgar visst kan bli berusade på äpplen.

Övning 2

1. Klipp ut och samla egna bilder ur tidningar (använd gärna er lokala tidning). Be eleverna sortera bilderna efter känslor som bilderna väcker. Bilder som gör betraktaren nyfiken, intresserad, glad, nedstämd eller kanske upprörd.

2. Låt eleverna sedan visa en bild var och motivera hur denne tänkte när han/hon placerade bilden i vald kategori.

Det finns inga rätt eller fel, det intressanta är att bli varse hur vi tänker och reagerar. Vår bakgrund och olika livserfarenheter påverkar förstås våra egna tolkningar av bilder. En höstbild kan exempelvis göra en läsare (som tycker om hösten) varm och upprymd, medan den likväl kan ha motsatt effekt på en annan betraktare.

Övning 3

Använd urklippen från övning 2 till att göra egna bildberättelser enskilt eller i grupp:

Enskild berättelse
Eleverna börjar med att välja varsin bild som väcker en viss känsla hos betraktaren. Bilden limmas på ett pappersark och eleverna får sedan i uppgift att skriva en rubrik och kort text som ändrar uppfattningen om bilden. Exempel: Bilden föreställer en gammal gumma i gungstol – texten ”avslöjar” att skolmormor stal barnens pennor och sudd. Läs berättelserna högt för varandra!

Gemensam muntlig berättelse
Varje elev väljer en egen bild, en bild som de tycker om eller en bild som de kanske finner äcklig, en bild som berör. Utifrån bilderna ska sedan en gemensam berättelse växa fram. Sätt er i ring med bilderna i beredskap. Läraren visar sin bild och börjar berättelsen. Exempelvis: ”Det var en gång en glad liten pojke som mötte…” Sedan får eleverna en i taget fortsätta berättelsen med hjälp av bilden. Sista eleven på tur avslutar. Snipp snapp snut, så var sagan slut!

Del 2 för de lite äldre

Syfte: Reflektion över hur barn presenteras i tidningar och media idag. Barns mänskliga rättigheter.

Bakgrund
: Enligt SCB utgör gruppen barn en femtedel av Sveriges befolkning. Var femte bild borde väl då rimligtvis skildra barn? Riktigt så är det inte. Inte ens vuxna är jämnt representerade i tidningar. Hälften av befolkningen är män och hälften kvinnor. Hälften av bilderna borde då rimligen föreställa kvinnor. Men nej. Den helt klart överrepresenterade gruppen i tidningar och media är vuxna män.

Passar för: åk 4-6, bild, svenska, SO-ämnen, mediekunskap
Tidsåtgång: 1-2 lektioner
Förberedelser: Skriv ut samtalsunderlag till dig som lärare Kopieringsunderlag Bilder som berör , skaffa klassuppsättning av er lokala tidning som du hittar här: Länk!.

Genomförande:

Övning 1

Tidningar är till för alla, vuxna och barn. Ändå förekommer bilder på barn mer sällan än bilder på vuxna. När väl barn och ungdomar syns i tidningar så är det främst i en offerroll. Det här kom Globala gymnasiets elever fram till i ett samarbetsprojekt med Plan Sverige. Länk till artikel om undersökningen i DN (med betallösning). I undersökningen fann de att tidningar i hög grad presenterade barn som mådde dåligt och fokus låg på barn som råkat ut för något snarare än barn som gjort något. Brott och olyckor var områden som dominerade och de vuxna fick större utrymme i artiklar som unga förekom i.

Följande punkter kan du som lärare använda som underlag för samtal kring barn i tidningar och media (punkterna finns i  kopieringsunderlaget).

  • Hur kommer det sig att barn så sällan syns i tidningar?
  • Är det viktigt att barn syns i tidningar? Varför?
  • Vilka för- eller nackdelar kan det finnas för barn med att inte synas i tidningar?
  • Vilka för- eller nackdelar kan det finnas för barn med att synas i tidningar?
  • Barnkonventionens artikel 12 slår fast att barn har rätt att uttrycka sin mening i alla frågor som berör barnet. Politiska beslut som berör barn (exempelvis beslut som har att göra med skolan) har barn således rätt att tycka till om. Borde barn få större utrymme i tidningar vid beslut som direkt berör barn? Hur skulle det i så fall kunna gå till? Hur får man vuxna intresserade av barns tankar och åsikter?
  • Barn kan liksom vuxna bli intervjuade men ibland kan det vara lättare att uttrycka sig med en teckning eller dikt. Barnkonventionen ger barn rätt att uttrycka sina tankar i tal, skrift, tryck, konstnärlig form eller andra uttrycksmedel som barnet väljer. Borde journalister ge barn möjligheter att uttrycka sig på annat sätt än genom ord? Låt eleverna fundera över hur de själva helst uttrycker sig (ord, musik, bild, skrift etcetera).
  • Diskutera vad eleverna tror det skulle innebära om barn syntes mer i media. Vilka frågor anser eleverna exempelvis att barn bör få tycka till om (allvarliga politiska frågor, mer lättsam underhållning etcetera). Låt eleverna motivera och argumentera för sina svar.
  • Har någon elev varit med i tidningen? Vad handlade det om? Hur kändes det?
  • Hur kan man komma med i tidningen?

Övning 2

Ge er sedan på jakt efter bilder på barn i exempelvis er lokaltidning. Hur presenteras barnen? Tänk på att fotografen kan använda sig av olika knep för att framhäva eller tona ner aspekter av bilder. Ett vanligt knep är kameravinkel. Om man vill framställa en person i maktposition kan fotografen välja att fotografera personen nerifrån. Då ser den personen stor ut på bild. Överdriven vinkel nerifrån kallas för grodperspektiv. Vill fotografen förmedla att personen i fråga är liten och maktlös kan han/hon istället välja att fotografera personen ovanifrån. Då ser personen mindre och mer maktlös ut. Låt eleverna arbeta parvis eller i mindre grupper. Grupperna väljer ut varsin bild på barn som de tillsammans utför en enkel bildanalys av.

  • Vad känner du? Vilka känslor väcker bilden? Varför?
  • Vad ser du på bilden? Tänk på kameravinkel, omgivning, ljus och skugga.
  • Vilket syfte finns med bilden? Varför har fotografen tagit bilden som han gjort och varför tror ni att tidningen valde att publicera den?

Jämför mellan grupperna. Kan eleverna finna likheter/skillnader på hur barn framställs i de valda bilderna.

Länkar

Artiklarna  hos DN kräver inloggning.
Dagens Nyheter: ”Mediernas etiska regler måste ge skydd åt barnen”
Dagens Nyheter: ”Barn och unga förtjänar mer utrymme i medierna”
UNICEF Sverige: Barnkonventionen

Koppling till Läroplanen (Lgr11):

Bild
Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar förståelse för hur bildbudskap utformas i olika medier. /…/ Genom undervisning ska eleverna även ges möjlighet att använda sina kunskaper om olika typer av bilder i det egna skapandet.

Bildanalys, åk 1-3
– Informativa bilder, till exempel läroboksbilder och hur de är utformade och fungerar.

Bildanalys, åk 4-6
– Reklam- och nyhetsbilder, hur de är formade och förmedlar budskap.
– Ord och begrepp för att kunna läsa, skriva och samtala om bilders utformning och budskap.

Svenska
Genom undervisningen ska eleverna ges förutsättningar att utveckla sitt tal- och skriftspråk så att de får tilltro till sin språkförmåga och kan uttrycka sig i olika sammanhang och för skilda syften. Det innebär att eleverna genom undervisningen ska ges möjlighet att utveckla språket för att tänka, kommunicera och lära.

Tala, lyssna och samtala, åk 1-3
– Muntliga presentationer och muntligt berättande om vardagsnära ämnen för olika mottagare. Bilder och andra hjälpmedel som kan stödja presentationer.

Berättande texter och sakprosatexter, åk 1-3
– Texter som kombinerar ord och bild /…/.

Läsa och skriva, åk 1-3
– Skapande av texter där ord och bild samspelar.
– Handstil och att skriva på dator.

Tala, lyssna och samtala, åk 4-6
– Att argumentera i olika samtalssituationer och beslutsprocesser.

Samhällskunskap

Rättigheter och rättsskipning, åk 4-6
– De mänskliga rättigheterna, deras innebörd och betydelse, inklusive barnets rättigheter i enlighet med barnkonventionen.

Fördjupning: Nyhetsvärdering


  Publicerad: 01 januari 2018

I Mediekompass skrivarskola hittar du Publicistguiden med texter om media, journalistik och det journalistiska skrivandet: Länk!

Sätt eleverna på spaning vilka nyheter som finns i er dagstidning. Dela upp tidningssidorna mellan eleverna och låt dem kolla vad nyheterna handlar om, var de är placerade på sidorna, olika texter som notiser och artiklar, gradstorlek på rubriker och om nyheten finns på förstasidan.

Vilka nyheter fick störst rubriker? Vilka nyheter hamnade/hamnade inte på förstasidan? Varför/varför inte? Vilka nyheter toppade sidorna/placerades långt ner? Varför? Ge förslag på händelser som aldrig skulle bli en nyhet i tidningen? Varför?

Uppmana eleverna att utifrån denna granskning formulera några kriterier för vad en nyhet är och vad tidningen verkar tycka vara en viktig nyhet. Jämför elevernas förslag på kriterier med denna lista som kommer från Kurs i medborgarjournalistik.

Traditionella nyhetskriterier

• något som inte tidigare publicerats

• något som publiken inte visste tidigare och har nytta/behov/nöje av att veta

• nära i tid, rum eller kultur

• ovanlig och nyss inträffad händelse

• process, åsikt eller beslut med konsekvenser för publiken

• människors upplevelser som läsaren kan identifiera sig med

• väcker känslor

• egen/lokal nyhet/vinkel/uppföljning – varför så viktigt? Ekonomisk konkurrens eller prestige?

• ”rundisar” (”mjuka” nyheter) för att skapa bra mix 
tajming vs. burkade (förproducerade) grejer

Mer om nyheter, UR: Är det sant?

Lgr 11 Skolans värdegrund och uppdrag:

Eleverna skall kunna orientera sig i en komplex verklighet, med ett stort informationsflöde.

Bakgrund

Tidningsveckan 2015
Missa inte veckans nyheter! Nyheter engagerar! Nyheter berör!

Lektionsförslagen för de yngre till årets Tidningsveckan består av två delar, en basuppgift för hela veckan och en fördjupningsdel för de som vill göra mer eller fortsätta med tidningsarbetet även efter Tidningsveckan. Vi vill redan här göra dig uppmärksam på att vi lägger ut nyskrivna aktuella lektionsförslag varje måndag under terminstid på mediekompass.se. Presstationen, presstationen.se, är en annan läsårsaktivitet i form av en tävling med färdigt upplägg för låg – och mellanstadiet. Alla lektionsförslag har förstås koppling till Lgr 11.

Tidningsveckans lektionsförslag har fokus på nyheter med tema, Missa inte veckans nyheter. Vi rekommenderar att eleverna har tillgång till papperstidningar, men om du hellre föredrar nättidningar är det förstås OK. Basuppgiften uppskattas till en lektion per dag, men kan både förkortas och förlängas beroende på hur du lägger upp lektionen. 

Läs tillsammans eller låt eleverna läsa enskilt eller i grupp! Samtala, reflektera och diskutera! 
Nyheter engagerar! Nyheter berör! 
Ha en rolig och intressant Tidningsvecka!

Basuppgiften

Läs tidningen tillsammans med dina elever

Fördjupning

1. Källkritik

2. Pressfotografer

3. Nyhetsbilder

4. Nyhetsvärdering

5. Nyhetsbearbetningar

Fånga härliga ögonblick!


  Publicerad: 15 februari 2016

Det här lektionsförslaget handlar om fotografering med förslag på olika bildprojekt. Idag har vi utmärkta möjligheter att arbeta med bildskapande i undervisningen. På de flesta skolor finns gott om datorer och/eller läsplattor. Dessutom har många elever egna mobiler med fina kameror. Vi uppmanar med det här lektionsförslaget till ett kreativt arbete med kameror, ett arbete som kan starta som hemarbete eller utföras i skolan.

A – introduktion

LÄR AV PRESSFOTOGRAFER

Bilderna i en tidning är det första som läsarna ser när de bläddrar i en tidning. Granska dagstidningar på nätet och/eller papperstidningen och leta efter goda bildexempel. Diskutera hur ni tror att fotograferna tänkte vid fotoögonblicken. Diskutera även några bilder som ni tycker har brister och där fotografen kunde ha valt ett annat motiv och perspektiv.

– Titta på översiktsbilder, arrangerade bilder och ögonblicksbilder. Vad är bra? Vad är mindre bra? Hur hade bilden blivit ännu bättre? Titta på skärpa, komposition, fantasi, detaljer, ljus, skuggor och bildidé.

EN LITEN BILDSKOLA

Diskutera dessa punkter i bildskolan och försök hitta exempel på följande påståenden bland pressbilder.

– Undvik att ställa upp folk framför kameran.

– Spontana bilder är bättre än stela arrangerade bilder.

– Skildra verkligheten som den är. Överdriv inte, men ta vara på detaljer och miljöer.

– Ta tid på dig när du fotograferar. Då glömmer ofta personerna bort dig och slappnar av och bilderna blir naturligare.

– Använd din humor. Pröva idéer och var modig.

– Det du själv känner är en bra bild är oftast bra.

– Tänk på avståndet. Gå närmare! Beskär bilden redan i kameran och skapa bilden i sökaren.

– Tänk på ljuset. Se till att ha ryggen mot fönstret och ljuset.

– Försök att hitta ett budskap i bilden.

– Använd fokuslåsning så att du får skärpan på motivet, inte på bakgrunden.

 

B – aktivitet

DAGS ATT FOTOGRAFERA

Efter att ha studerat och diskuterat bilder och fotografering är det dags för eleverna. Bestäm ett tema för klassen. Just nu har många elever sportlov. Det kan vara ett tema för eleverna. Kanske händer det något på skolan eller i samhället som ni vill berätta med bilder? Kanske vill du att dina elever ska observera våren och med bilder visa vad som händer i naturen? Kanske vill du att dina elever med bilder ska berätta om en och samma dag i deras liv. Det är inte särskilt svårt att hitta ett tema för en undervisning om eget fotograferande.

TEMAUPPDRAG
När ni i klassen har bestämt er för ett tema är det dags för eleverna. Uppmana dem att ta många bilder för att sedan välja ett urval.

– Bestäm hur många bilder varje elev ska presentera inför klassen.

– Bestäm om och hur de ska bearbeta sina bilder.

– Ska de skriva bildtexter? Berätta med ett par meningar VAD som händer i bilden, VEM/VILKA som finns i bilden, NÄR bilden togs och annat som är intressant att veta.

– Ska de skriva annan typ av text? Dikt? Egna funderingar? Notis?

– Bestäm hur eleverna ska presentera sina bilder. Bildspel? Kopierade bilder till ett collage? Bilddagbok? Fotoalbum av något slag?

 

Koppling till skolans styrdokument

Lgr 11 Bild

Syfte: I undervisningen ska eleverna ges möjligheter att utveckla kunskaper om hur man framställer och presenterar egna bilder med olika metoder, material och uttrycksformer. Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar sin kreativitet och sitt intresse för att skapa. Den ska också uppmuntra eleverna att ta egna initiativ och att arbeta på ett undersökande och problemlösande sätt.

Årskurs 1-3

• Fotografering och överföring av bilder med hjälp av datorprogram.

Årskurs 4-6

• Fotografering och filmande samt redigering i datorprogram.

Live från björnens ide


  Publicerad: 11 januari 2016

Brunbjörnar vet att skydda sig mot vinter och kyla. De behöver inte bry sig inte om köldknäppar och snöoväder. De går i ide och sover sig igenom den kalla årstiden och vaknar inte till förrän fram emot april, då med två eller tre ungar på ett par månader. Hur går detta till? Det handlar årets första lektionsförslag om.

A – introduktion

INLEDNING

Aftonbladet sänder live från november till april från ett av björnarnas iden i Lycksele djurpark i Lappland. Där sover Isis. Hon är dräktig och spänningen är just nu stor hur många ungar hon ska föda. Det kan ske den här veckan för björnar föder normalt mellan 10–20 januari. Aftonbladets livesändningar ger oss möjligheten att följa vad som händer i idet.
• Direktsändning
Här kan ni följa vad som händer. Ser ni Isis? Hur ser det ut i idet? Det här har hon fått hjälp med att ”inreda” av djurparkens personal. Ett ide i naturen inreder björnar med ris, löv och annat.
• 30 november
Titta på det här klippet, Följ dräktiga björnen i idet. Där får vi fakta och information om björnarna i Lycksele djurpark och hur vi själva via sajten kan spana efter nyfödda ungar.
• 1 januari
I det här klippet rör sig Isis och är ute och går i idet, innan hon kryper ner i halmen igen. Om lite drygt en vecka kanske hon föder.

UTSE BEVAKARE

Vem eller vilka i klassen vill fortsätter bevakningen av idet? Utse någon eller några som rapporterar om vad som händer. De ska titta på livesändningen då och då, följa Aftonbladets klipp och försöka förklara vad som händer fram till dess att Isis lämnar idet med sina ungar.

VIKTIGA DAGAR
• 10-20 januari

Nu kan Isis föda vilken dag som helst. Följ direktsändningen och/eller håll utkik efter nya klipp på aftonbladet.se. Om ni tror att Isis har fått sina ungar så gör som djurparkens personal. Lyssna efter ljud från diande ungar! Är det två eller tre ungar?

B – aktivitet

LÄR MER OM BRUNBJÖRNAR

Låt eleverna fundera på frågor som de vill ha svar på om brunbjörnar. Sammanställ eleevrnas svar i ett gemensamt faktablad. Vad om brunbjörnar har överraskat eleverna? Vilka fakta har påverkat dem mest? Diskutera och be eleverna förklara hur de tänker.

Här finns fakta om brunbjörnar. (WWF)

C – fördjupning

Hur klarar andra vilda däggdjur vintern? Vilka vilda djur finns i elevernas närområde? Hur ser deras liv ut? Hur håller de värme? Hur ser bona ut? Hur får de föda och vätska på vintern? Vilka fiender har de? Hur kan människan hjälpa dem att övervintra? Låt eleverna specialstudera var sitt däggdjur och göra jämförelser med brunbjörnen och kamraternas djur. Vilka likheter och skillnader finns hos djuren i möjligheten att klara en sträng vinter?

Koppling till skolans styrdokument
Lgr 11

Centralt innehåll i biologi
Årskurs 1-3

• Årstidsväxlingar i naturen och hur man känner igen årstider. Djurs och växters livscykler och anpassningar till olika årstider.
Årskurs 4-6
• Djurs, växters och andra organismers liv.
Kunskapskrav årskurs 3

I samtal om årstider berättar eleven om förändringar i naturen och ger exempel på livscykler hos några djur och växter.

Fördjupning: Nyhetsbearbetning


  Publicerad: 09 oktober 2015

• Så funkar det

Tidningen kan ibland vara lika pedagogisk som den bästa lärare. Samla på nyheter där journalister enkelt och begripligt förklarar något svårt.

• Vet du att …

Håll utkik i tidningen efter spännande fakta, uppfinningar, ny forskning, rekord och annat som ni inte kände till tidigare. Gör en ”Vet du att – lista” på det ni hittar. Skriv korta faktameningar.

• Skriv faktarutor

Ge bakgrund och kort information till intressanta nyheter. Gör faktarutor på samma sätt som journalister gör. Plocka fakta ur artikeln och/eller sök information i böcker och på nätet.

• ”Man lär sig något nytt varje dag”

Gör veckocollage kring rubriken, ”Man lär sig något nytt varje dag”, och anslå dessa på en plats i skolan där många vistas.

• Hjältar och skurkar

Leta efter HJÄLTAR och SKURKAR i tidningen. Vem är hjälte och vem är skurk? Gör topplistor! Vem blev till slut klassens Bästa hjälte och Värsta skurk? Varför toppar dessa?

• Tummen upp och tummen ner

Sortera de nyheter ni samlar på er och gör två listor som visar vad ni tycker.  På ”Tummen upp-listan” placerar ni nyheter som ni gillar och på ”Tummen ner-listan” dåliga nyheter.

– Modeller för nyhetsbevakning

• Lärarlett nyhetsprat
Läraren presenterar nyheterna på tidningens förstasidor och uppmanar eleverna att fundera på vilka som särskilt angår dem.

• Gruppvis bevakning
Dela in klassen i grupper som bevakar tidningens nyheter var sin vecka och presenterar dessa för klassen dagligen eller i slutet av veckan.

• Individuellt arbete
Utsedda elever går veckovis igenom tidningens nyheter i papperstidningen eller på Internet. Sedan redovisare de sina mest angelägna nyheter för klassen.

• Nyhetslektion
Samla ihop veckans dagstidningar och/eller hämta nyheter på Internet till veckans nyhetslektion. Varje elev väljer sina egna nyheter som de presenterar och redovisar för de där hemma, klasskamrater eller hela klassen.

– Samtal kring nyheter och underlag för skrivna kommentarer

Dessa frågor kan vara till hjälp vid nyhetsbearbetningar.
– Vad handlar nyheten om?
– Varför angår det mig/oss?
– Vilken lösning föreslår jag/vi?
– Vem ska lösa den?

– Ta hand om klippen och elevernas kommentarer

Några förslag:
– Sortera och anslå de nyheter som ni talat om efter teman, t ex skola, sjukvård, trafik, miljö, teknik, hälsa med mera. Vad är eleverna mest/minst engagerade i?
– Tillverka nyhetsböcker, individuella, gruppvis eller klassens gemensamma. Klistra in nyhetsmaterial och kommentarer.

– Redovisning

Låt eleverna redovisa sina nyheter och åsikter allt eftersom de är aktuella. Fokusera på
samtal och diskussioner.

LGR 11

Kommentarer till kursplanen i samhällskunskap
• Eleverna ska genom alla årskurser få träna sin förmåga att analysera innehållet i olika medier.

• Även eleverna i de tidigaste skolåren snappar upp händelser och aktuella samhällsfrågor i olika medier och därför är detta ett centralt innehåll i SO 1–3.

Oavsett vilka medier som används kan undervisningen om aktuella samhällsfrågor bidra till att utveckla ett källkritiskt förhållningssätt hos eleverna.

Kunskapskrav för godtagbara kunskaper i slutet av årskurs 3
Eleven kan ta del av enkel information i olika medier och samtala om elevnära samhällsfrågor genom att framföra synpunkter, ge kommentarer och ställa frågor.

Kunskapskrav för godtagbara kunskaper i slutet av årskurs 6
Eleven kan söka information om samhället och använder då olika källor på ett i huvudsak fungerande sätt och för enkla resonemang om informationens och källornas användbarhet.

 

Bakgrund

Tidningsveckan 2015
Missa inte veckans nyheter! 
Nyheter engagerar! Nyheter berör!

Lektionsförslagen för de yngre till årets Tidningsveckan består av två delar, en basuppgift för hela veckan och en fördjupningsdel för de som vill göra mer eller fortsätta med tidningsarbetet även efter Tidningsveckan. Vi vill redan här göra dig uppmärksam på att vi lägger ut nyskrivna aktuella lektionsförslag varje måndag under terminstid på mediekompass.se. Presstationen, presstationen.se, är en annan läsårsaktivitet i form av en tävling med färdigt upplägg för låg – och mellanstadiet. Alla lektionsförslag har förstås koppling till Lgr 11.

Tidningsveckans lektionsförslag har fokus på nyheter med tema, Missa inte veckans nyheter. Vi rekommenderar att eleverna har tillgång till papperstidningar, men om du hellre föredrar nättidningar är det förstås OK. Basuppgiften uppskattas till en lektion per dag, men kan både förkortas och förlängas beroende på hur du lägger upp lektionen. 

Läs tillsammans eller låt eleverna läsa enskilt eller i grupp! Samtala, reflektera och diskutera! 
Nyheter engagerar! Nyheter berör! 
Ha en rolig och intressant Tidningsvecka!

Basuppgiften

Läs tidningen tillsammans med dina elever

Fördjupning

1. Källkritik

2. Pressfotografer

3. Nyhetsbilder

4. Nyhetsvärdering

5. Nyhetsbearbetningar

Fördjupning: Pressfotografer


  Publicerad: 07 oktober 2015

Studera tidningsbilder och fundera på hur det var för fotograferna i fotoögonblicket. Hur arbetade de?
Eleverna väljer:
• ögonblicksbilder, där de tycker att fotografen lyckades fånga ett ögonblick.
• arrangerade bilder, där de tror att fotografen haft gott om tid att bestämma sig hur bilden ska se ut.
Avsluta med en diskussion där eleverna uttrycker personliga värderingar av fotografens arbete.

Lgr 11 Syfte Bild:

Undervisningen i ämnet bild ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om hur bilder skapas och kan tolkas.

Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar förståelse för hur
bildbudskap utformas i olika medier.

Bakgrund

Tidningsveckan 2015 – Missa inte veckans nyheter! 
Nyheter engagerar! Nyheter berör!

Lektionsförslagen för de yngre till årets Tidningsveckan består av två delar, en basuppgift för hela veckan och en fördjupningsdel för de som vill göra mer eller fortsätta med tidningsarbetet även efter Tidningsveckan. Vi vill redan här göra dig uppmärksam på att vi lägger ut nyskrivna aktuella lektionsförslag varje måndag under terminstid på mediekompass.se. Presstationen är en annan läsårsaktivitet i form av en tävling med färdigt upplägg för låg – och mellanstadiet. Alla lektionsförslag har förstås koppling till Lgr 11.

Tidningsveckans lektionsförslag har fokus på nyheter med tema, Missa inte veckans nyheter. Vi rekommenderar att eleverna har tillgång till papperstidningar, men om du hellre föredrar nättidningar är det förstås OK. Basuppgiften uppskattas till en lektion per dag, men kan både förkortas och förlängas beroende på hur du lägger upp lektionen. 

Läs tillsammans eller låt eleverna läsa enskilt eller i grupp! Samtala, reflektera och diskutera! 
Nyheter engagerar! Nyheter berör! 
Ha en rolig och intressant Tidningsvecka!

Basuppgiften

Läs tidningen tillsammans med dina elever

Fördjupningen:

1. Källkritik

2. Pressfotografer

3. Nyhetsbilder

4. Nyhetsvärdering

5. Nyhetsbearbetning

Fördjupning: Källkritik


  Publicerad: 05 oktober 2015

1 Reportrarna

Vilka är tidningens reportrar och vad skriver de om?
Ta reda på vad reportrarna som skriver heter och vad skriver de om.  I många av tidningens artiklar finns det en så kallad byline. Det är namnet på den reporter som har skrivit artikeln. Starta arbetet med att leta bland tidningens bylines och gör en förteckning över reportrar. Välj vilka av dessa klassen vill bevaka.

Läs vad de utvalda journalisterna skriver om i tidningen och anteckna vilka personer de har träffat, vilka andra källor de hänvisar till, vilka platser de har besökt och vilka ämnen de skriver om.

Redovisa genom att berätta kort om vad de har skrivit om.

• upplevs artikeln som saklig och korrekt – varför, varför inte?
• upplevs artikeln som trovärdig – varför, varför inte?

Denna uppgift är en enkel träning i källkritik som syftar till att lära eleverna att ta reda på om det finns någon avsändare och upphovsman till informationen.

Mer om källkritik: UR

Lgr 11 Skolans värdegrund och uppdrag:

• Eleverna skall kunna orientera sig i en komplex verklighet, med ett stort informationsflöde …

• Det är också nödvändigt att eleverna utvecklar sin förmåga att kritiskt granska fakta och förhållanden och att inse konsekvenserna av olika alternativ.

LGR 11
 Kursplanen i samhällskunskap

Syfte
• söka information om samhället från medier på internet och andra källor och värdera deras relevans och trovärdighet.

 

Bakgrund

Tidningsveckan 2015
Missa inte veckans nyheter!
Nyheter engagerar!
Nyheter berör!

Lektionsförslagen för de yngre till årets Tidningsveckan består av två delar, en basuppgift för hela veckan och en fördjupningsdel för de som vill göra mer eller fortsätta med tidningsarbetet även efter Tidningsveckan.  Alla lektionsförslag har förstås koppling till Lgr 11.

Tidningsveckans lektionsförslag har fokus på nyheter med tema, Missa inte veckans nyheter. Vi rekommenderar att eleverna har tillgång till papperstidningar, men om du hellre föredrar nättidningar är det förstås ok. Basuppgiften uppskattas till en lektion per dag, men kan både förkortas och förlängas beroende på hur du lägger upp lektionen. 

Läs tillsammans eller låt eleverna läsa enskilt eller i grupp! Samtala, reflektera och diskutera!

Basuppgiften

Läs tidningen tillsammans med dina elever

Fördjupningen:

1. Källkritik

2. Pressfotografer

3. Nyhetsbilder

4. Nyhetsvärdering

5. Nyhetsbearbetning

Basuppgift: Läs tidningen tillsammans


  Publicerad: 01 oktober 2015

Det här är en övning som togs fram för Tidningsveckan 2015, men som fungerar lika bra att använda när som helst. Lektionsförslaget riktar sig till de yngre eleverna och  består av två delar, en basuppgift för hela veckan och en fördjupningsdel för de som vill göra mer eller fortsätta med tidningsarbetet.

Vi rekommenderar att eleverna har tillgång till papperstidningar, men om du hellre föredrar nättidningar är det förstås OK. I många fall går det att beställa klassuppsättningar av din lokaltidning som du hittar här: Länk!

Basuppgiften uppskattas till en lektion per dag, men kan både förkortas och förlängas beroende på hur du lägger upp lektionen. 

Läs tillsammans eller låt eleverna läsa enskilt eller i grupp! Samtala, reflektera och diskutera! 
Nyheter engagerar! Nyheter berör!

1 Börja gemensamt

Inled varje tillfälle med ett muntligt samtal kring innehållet i dagens tidning. Titta gemensamt på vad som finns på förstasidan, till exempel vilken nyhet som tidningen toppar med, vilken bild de valt som ”ettanbild”, den så kallade dragarbilden och övriga nyheter.  Lyft gärna någon nyhet och diskutera med klassen.

2 Eleverna läser på egen hand

Låt eleverna läsa tidningen på egen hand. Vi förordar att eleverna får denna tid till att bekanta sig med tidningen. Vi vet att mycket intresserar dem. Kanske inte det som vi tror? Då blir det spännande att höra vad som engagerat eleverna och vad de har funderat på.

3 Dagens nyhetsuppgift

Eftersom den här övningen har fokus på nyheter ger vi här ett förslag på en individuell uppgift. Välj en för varje dag. Gör gärna ett eget val som exempel åt eleverna. Om dina elever inte har kommit så långt i sin läsning byt ut nyhetstexter mot nyhetsbilder och lös uppgifterna tillsammans.
– Den här nyheten har jag nytta av
– Den här nyheten gjorde mig glad
– Den här nyheten gjorde mig nyfiken
– Den här nyheten gjorde mig ledsen
– Den här nyheten vill jag berätta för någon

Låt eleverna samla sina nyheter på något sätt. De kan mycket väl använda sig av respektive nyhets rubrik, bild, bildtext, ingress och brödtext. Till varje nyhet kan eleverna skriva eller muntligt berätta:
• En sammanfattning som berättar vad nyheten handlar om, vem eller vilka det handlar om, var och när det hände och hur och varför det hände.
• Hur de har funderat kring nyheten och varför de valde just den.

Alternativt kan du använda det här formuläret, Mina viktiga nyheter

4 Redovisning

Försök få tid till redovisning och samtal kring elevernas nyheter. Flera elever kan kanske redovisa samtidigt. Exempel:
– Har någon mer valt samma nyhet? Hur tänkte du/ni?
– Vilka har valt nyheter som handlar om djur, sport, skolan …? Då vill vi höra vad era nyheter handlar om och hur ni har tänkt.
– Och så vidare.

Läroplansanknytning

Samhällskunskap Lgr 11

Syfte:
Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utifrån personliga erfarenheter och aktuella händelser uttrycka och pröva sina ställningstaganden i möten med andra uppfattningar. Därigenom ska eleverna stimuleras att engagera sig och delta i ett öppet meningsutbyte om samhällsfrågor.

Kursplanen i samhällskunskap

Årskurs 1-3
Aktuella samhällsfrågor i olika medier.

Årskurs 4-6
Informationsspridning, reklam och opinionsbildning i olika medier.

Kursplanen i svenska
Årskurs 1-3
Lässtrategier för att förstå och tolka texter samt för att anpassa läsningen efter textens form och innehåll.

Kursplanen i svenska

Årskurs 4-6
Lässtrategier för att förstå och tolka texter från olika medier samt för att urskilja texters budskap, både de uttalade och sådant som står mellan raderna.

Fördjupning

1. Källkritik

2. Pressfotografer

3. Nyhetsbilder

4. Nyhetsvärdering

5. Nyhetsbearbetningar