Vett och etikett på nätet

Bakgrund:

I Sverige har vi etiska regler, riktlinjer för vad man får och inte får skriva (publicera), för tidningar (liksom för radio och tv). När journalister skriver om någon så måste de bland annat ta hänsyn till att publiciteten kan kränka ”privatlivets helgd”. Journalister ska även noga överväga namn- och bildpublicering av berörda personer.
De ska heller inte utan orsak framhäva personens kön, sexuella läggning, politiska åsikt, etniska ursprung, nationalitet etcetera. Journalister ska helt enkelt inte ge en stereotyp bild av personer.

Det här är regler som säkerställer att journalister inte kränker andra med sina texter. Men, idag är det ju inte enbart journalister som publicerar sina texter. På internet kan alla göra det, barn som vuxna. Som privatperson är man dock inte skyldig att följa publicitetsreglerna och ibland resulterar internetanvändning i nätmobbning och kränkningar – frågor som är viktiga att arbeta med i skolan.

Förre Barn- och elevombudet (BEO) Lars Arrhenius och tidigare generalsekreteraren i BRIS Göran Harnesk skrev tillsammans en debattartikel där de tydligt uttryckte att lagstiftningen är entydig och att ”det är förbjudet att kränka, trakassera och diskriminera andra människor. Enligt lagen har skolan skyldighet att få stopp på nätkränkningar som har anknytning till skolan, även om de sker på fritiden. Vuxennärvaron är därför lika viktig på nätet som på skolgården.”

Övning 1: Publicitetsreglerna

1. På Kränkt.se kan du läsa om kränkningar på nätet. Det är ett projekt inom Integritetsskyddsmyndigheten med råd hur man ska agera om man blivit oschyst behandlad på nätet. Hos Svenska Dagbladet finner vi en intervju med företrädare för Integritetsskyddsmyndigheten, tidigare Dataskyddsmyndigheten: Länk!

Statens Medieråd har i kampanjen No Hate Speech Movement mycket material och lärarhandledningar här: Länk!

Att även som privatperson följa publicitetsreglerna anges som ett bra alternativ för att undvika att kränka andra. Börja med att klargöra vad eleverna vet om publicitetsreglerna, du finner dem hos Medieombudsmannen. Samla fakta på tavlan.

2. Förklara för eleverna att publicitetsreglerna är ett etiskt regelverk för tv, radio och tidningar. Dela in begreppet i delar. Skriv upp orden på tavlan och samtala om innebörden. Regler känner nog de allra flesta elever till, men etik (tänkandet kring gott och ont/rätt och fel) – vad är det?

3. Beskriv och samtala om följande valda delar av publicitetsreglerna. Vad tycker eleverna, är det rimliga krav?

• Publicerade bilder får inte luras och man måste berätta om bilden är manipulerad.
• Journalister ska också noga överväga om det de skriver kan kränka människors privatliv.
• Om journalister skriver om en persons sexuella läggning, poängterar hans eller hennes kön, framhäver personens nationalitet, yrke eller politiska tillhörighet så måste uppgiften ha betydelse i sammanhanget.

Dessutom måste journalister:

• Vara kritiska mot källor – påståenden och faktauppgifter måste alltid kontrolleras.
• Höra båda sidor – om någon kritiseras så har denne rätt att berätta sin sida av historien.

4. Att även som privatperson följa publicitetsreglerna är alltså en bra metod för att inte kränka andra. På internet publicerar vi ofta inte enbart texter utan även bilder och filmklipp. På vilket sätt förhåller sig publicitetsreglerna till exempelvis Youtube-klipp? Kan publicerade filmklipp behöva egna regler? Vad tycker eleverna? Ge exempel.

Övning 2: Etik i nätvardagen

1. Detta med etik, frågor om gott och ont/rätt och fel är inte alltid så glasklart och leder lätt till filosofiska frågor.

Samtala med eleverna om följande punkter:

• Vad skulle kunna vara ont eller fel i samband med elevernas egen internetanvändning?
• Be eleverna även ge exempel på något som vore gott eller rätt – i samband med deras egen internetanvändning?

Följande tankar kan du använda som hjälp för att få igång/utveckla samtalet:

• Eleverna kan säkert ge förslag på hur man inte bör bete sig på nätet men en övergripande definition kan exempelvis vara att fel vore att avsiktligt skriva/lägga ut något som leder till att någon annan blir ledsen. Men om tanken var god och personen i fråga ändå blir ledsen? Hur undviker man en sådan situation?
• Att definiera gott och rätt kan även det vara knepigt. Är allt som är gott för dig även gott för mig? Föreställ dig följande: Kalle tycker om att synas mycket på nätet. Han lägger ofta upp tokiga bilder på sig själv, sin hund och familjemedlemmar. Kalles kompis Viggo gillar inte alls att synas på nätet och har aldrig lagt upp någon bild på sig själv. Om Kalle bara tar hänsyn till vad han själv tycker är rätt och gott och lägger ut bilder på Viggo så finns det ju en möjlighet att Viggo inte blir glad… Viggo kanske till och med skulle känna sig kränkt.
• Publicitetsreglerna uppmanar journalister att själva ta ställning i varje enskilt läge.

Övning 3: Nätetik – workshop

1. Nu får ni bestämma! Dela upp klassen i mindre grupper och ge eleverna i uppgift att komma med förslag om regler som de tycker borde gälla alla på internet. Samla sedan förslagen på tavlan och för ett gemensamt samtal kring dem där ni väger för och emot förslagen. Försök att enas om minst tre regler om som eleverna anser att alla borde följa. Skriv upp reglerna och sätt upp dem på väggen!

Länkar

Datainspektionens sajt Kränkt.se: Om kränkningar på nätet
Statens Medieråd: No Hate
Skolinspektionen: BEO Barn- och elevombudet
Skolvärlden.se: Nätmobbarna en ny utmaning
Allmänhetens Medieombudsman: Publicitetsreglerna
Skolverket (förändringar i diskrimineringslagen 2017, Skolverket avvaktar med allmänna råd till ny lagstiftning förväntas den 1 juli 2018): Allmänna råd om diskriminering och kränkningar

Koppling till Läroplanen

Lgr11, reviderad 2018

Skolans uppdrag

• Skolan har i uppdrag att överföra grundläggande värden och främja elevernas lärande för att därigenom förbereda dem för att leva och verka i samhället.
• Eleverna ska kunna orientera sig och agera i en komplex verklighet, med stort informationsflöde, ökad digitalisering och snabb förändringstakt.
• Alla elever ska ges möjlighet att utveckla sin förmåga att använda digital teknik. De ska även ges möjlighet att utveckla ett kritiskt och ansvarsfullt förhållningssätt till digital teknik, för att kunna se möjligheter och förstå risker samt kunna värdera information. Utbildningen ska därigenom ge eleverna förutsättningar att utveckla digital kompetens […]
• Det etiska perspektivet är av betydelse för många av de frågor som tas upp i skolan. Perspektivet ska prägla skolans verksamhet för att ge grund för och främja elevernas förmåga att göra personliga ställningstaganden och agera ansvarsfullt mot sig själv och andra.

Normer och värden

Skolans mål är att varje elev:

• kan göra och uttrycka medvetna etiska ställningstaganden grundade på kunskaper om mänskliga rättigheter och grundläggande demokratiska värderingar samt personliga erfarenheter
• respekterar andra människors egenvärde
• tar avstånd från att människor utsätts för förtryck och kränkande behandling, samt medverkar till att hjälpa andra människor
• kan leva sig in i och förstå andra människors situation och utvecklar en vilja att handla också med deras bästa för ögonen

Gy11, reviderad 2018

Gymnasieskolans uppdrag

• Skolan har uppgiften att till eleverna överföra värden, förmedla kunskaper och förbereda dem för att arbeta och verka i samhället.
• Eleverna ska också kunna orientera sig och agera i en komplex verklighet med stort informationsflöde, ökad digitalisering och snabb förändringstakt.
• I ett allt mer digitaliserat samhälle ska skolan också bidra till att utveckla elevernas digitala kompetens. Skolan ska bidra till att eleverna utvecklar förståelse av hur digitaliseringen påverkar individen och samhällets utveckling. Alla elever ska ges möjlighet att utveckla sin förmåga att använda digital teknik. De ska också ges möjlighet att utveckla ett kritiskt och ansvarsfullt förhållningssätt till digital teknik […]
• Det etiska perspektivet är av betydelse för många av de frågor som tas upp i utbildningen. Undervisningen i olika ämnen ska behandla detta perspektiv och ge en grund för och främja elevernas förmåga att göra personliga ställningstaganden och agera ansvarsfullt mot sig själva och andra.

Normer och värden

Skolans mål är att varje elev:

• kan göra medvetna ställningstaganden grundade på kunskaper om mänskliga rättigheter och grundläggande demokratiska värderingar samt personliga erfarenheter
• respekterar andra människors egenvärde och integritet
• tar avstånd från att människor utsätts för förtryck och kränkande behandling samt medverkar till att hjälpa människor
• kan samspela i möten med andra människor utifrån respekt för skillnader i livsvillkor, kultur, språk, religion och historia
• kan leva sig in i och förstå andra människors situation och utvecklar en vilja att handla också med deras bästa för ögonen
• visar respekt för och omsorg om såväl närmiljön som miljön i ett vidare perspektiv.