Lektionstips

Svensk vapenexport och mediers roll i att granska makten


7-9Gymnasiet  
Publicerad: 22 september 2013
Kurs: SH/SO
Lektionsantal: 1-4 lektioner
Tema: Mediekunskap, Värdegrund

Syfte:

  • diskutera svensk vapenexport ur flera olika perspektiv
  • reflektera kring mediers roll i att granska statsmaktens agerande

Övning 1: För eller emot svensk vapenexport

Är vapen en exportprodukt jämförbar med andra lönsamma produkter eller bör Sverige sluta med vapenhandel? Lektionstipset innehåller diskussionsfrågor, värderingsfrågor och kortskrivning/loggskrivning.

Förberedelser: Skriv ut kopieringsunderlag 1 till dig själv och kopieringsunderlag 2 till eleverna. Skriv också ut en korta artikel från DN om svensk vapenexport: Sverige störst i världen på krigsaffärer.
Tidsåtgång: ca 60 min.

Genomförande:

A. Som bakgrund kan en faktainventering om Saudi-skandalen göras. Vad vet klassen om det som skett och vilken är deras uppfattning om Saudiarabien som land?

B. Inled med den fyrahörnsövning och några följdfrågor om vapenexport och inkomster, som finns i kopieringsunderlag 1 .

C. Låt eleverna skriva individuellt några minuter om de reflekterande frågorna i kopieringsunderlag 2 . Några av frågorna utgår från den korta DN-artikeln om svensk vapenexport, så ge dem även den.

D. Avsluta med en klassrumsdiskussion utifrån frågorna i kopieringsunderlag 2.

Övning 2: Mediers roll i att granska makten

Den 6 december 1830 utkom tidningen Aftonbladet i Stockholm. Tidningens grundare ansågs sig ha rätt att hävda yttrandefriheten och tala fritt om vad som hände i Sverige och omvärlden.
 Maktapparaten med kungen i spetsen försökte stoppa tidningen som tvingades byta namn 27 gånger. 
Idag är tidningarnas roll som granskare av makten självklar i vårt samhälle. Frågan är hur Sverige skulle fungera utan kritiska massmedier. Skulle du till exempel fått veta om den svenska vapenexporten? Låt eleverna genomföra en nyhetsbevakning och diskutera deras resultat i klassrummet.

Förberedelser: tillgång till dagstidning, via papper eller webb inför lektionstillfället. Lappar i olika färger.
Tidsåtgång: ca 40 min. under lektionstid samt tid för förberedelse utanför lektionstid.

Genomförande:

Inför lektionstillfället:
1. Ge eleverna i uppgift att enskilt under en veckas tid göra en nyhetsbevakning och hitta två nyheter där medier på olika sätt granskar de styrande i landet. Be dem att klippa ut eller skriva ut nyheten.

På lektionen:
2. Låt eleverna sätta upp sina urklipp och utskrifter på tavlan.

3. Dela in eleverna i smågrupper och ge varje grupp en bunt färgade lappar. Varje grupp ska ha lappar i samma färg men färgerna ska vara olika för de olika grupperna, exempelvis:
Grupp 1: röda lappar
Grupp 2: gröna lappar
Etc.

4. Låt eleverna diskutera i grupperna om följande påstående stämmer in på de olika nyheterna: ”Det är viktigt för samhällets innevånare att få veta detta!”. Om de anser att det stämmer ska de sätta en lapp i sin grupps färg bredvid påståendet.

5. Diskutera:

  • Vilka nyheter tycker de var viktiga?
  • Hur motiverar de sitt svar?
  • Hade dessa nyheter kommit fram på andra sätt än via etablerade medier som dagstidningar och nyhetssändningar?
  • Vad är skillnaden mellan olika typer av medier gällande trovärdighet. Jämför t.ex. en artikel i en dagstidning med ett program av Uppdrag Granskning och en enskild privatpersons blogg?
  • Vad kan hända i ett samhälle där medier inte har möjlighet att granska statsmakten? Vad kan eleverna komma på för konsekvenser för samhället i stort och dem personligen?

Kort bakgrund

I början av mars avslöjar Sveriges Radios Ekot att Sverige har ett samarbete kring att bygga en vapenfabrik i Saudiarabien. En skandal där politiker och tjänstemän skyller på varandra om vad de visste och inte visste tar vid. Avtalet var undertecknat av den socialdemokratiska regeringen redan 2005. Det finns därmed en politisk majoritet kring beslutet.

Koppling till läro- och kursplan:

Ur Lgr 11, kursplanen i samhällskunskap

Ämnets syfte:
Undervisningen ska ge eleverna förutsättningar att se samhällsfrågor ur olika perspektiv. På så sätt ska eleverna utveckla förståelse för sina egna och andra människors levnadsvillkor, betydelsen av jämställdhet, hur olika intressen och åsikter uppstår och kommer till uttryck och hur olika aktörer försöker påverka samhällsutvecklingen.

Genom undervisningen i ämnet samhällskunskap ska ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att uttrycka och värdera olika ståndpunkter i till exempel aktuella samhällsfrågor och argumentera utifrån fakta, värderingar och olika perspektiv,

Undervisningen i samhällskunskap ska behandla följande centrala innehåll I årskurs 7–9
Information och kommunikation:
– Mediernas roll som informationsspridare, opinionsbildare, underhållare och granskare av samhällets maktstrukturer.

Läroplan, examensmål och gymnasiegemensamma ämnen för gymnasieskola 2011

Ur kursplanen i samhällskunskap, under rubriken ”syfte”:

I undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla kunskaper om frågor som berör makt, demokrati, jämställdhet och de mänskliga rättigheterna inklusive barns och ungdomars rättigheter i enlighet med konventionen om barnets rättigheter. Dessutom ska undervisningen bidra till att skapa förutsättningar för ett aktivt deltagande i samhällslivet. Ett komplext samhälle med stort informationsflöde och snabb förändringstakt kräver ett kritiskt förhållningssätt och eleverna ska därför ges möjlighet att utveckla ett sådant.

Förberedelser

Syfte

Tidningar till klassrummet

Kontakta respektive lokaltidning för beställning av klassuppsättning.