Lektionstips

Pressfrihet i världen


7-9  
Publicerad: 04 juli 2013
Kurs: SH/SO
Lektionsantal: 60 minuter
Tema: Nyheter

Bakgrund: Pressfrihetens dag är instiftad av FN och firas den 3 maj varje år som en påminnelse om värdet av yttrande- och pressfrihet och den avsaknad av dessa friheter som ännu finns på många håll i världen.

Genomförande:

Basuppgift: Hur står det till med pressfriheten i världen?

A. Skriv ordet ”Pressfrihet” på tavlan och ge eleverna i uppgift att associera fritt kring vad ordet kan innebära. Skriv upp det de säger på tavlan.

B. Dela in eleverna i smågrupper eller par och ge dem i uppgift att göra en lista över fem länder som de tror har fri press och fem länder som de tror inte har det. Gör en topp- och bottenlista på tavlan med de länder eleverna kommit fram till och be dem att motivera sina svar. Diskutera:

  • Hur hänger pressfrihet ihop med demokrati?
  • Vad kan det finnas för anledningar till att fängsla journalister?
  • Hänger pressfrihet ihop med hur rikt ett land är? På vilket sätt?
  • Spelar det någon roll vem som äger landets mediekanaler? Varför?

C. Visa karta från Freedom House (på papper eller på OH) – stämmer elevernas svar överens med organisationens kartläggning?

Kartan kommer från organisationen Freedom House som stödjer utvecklingen av frihet runtom i världen. I deras årliga undersökning av pressfriheten i världen bedömdes 35% av länderna som ”fria”, 64% som ”delvis fria” och 32% som ”inte fria”. Totalt undersöktes 196 länder gällande frågeställningar som: Finns det lagar som skyddar rätten till fri press utan censur från myndigheter? Får journalister arbeta fritt utan att löpa risk att fängslas om de kritiserar regimen? Ägs medierna av staten eller är de fria? Mer information finns på www.freedomhouse.org, kartan hittar du här.

Extrauppgift 1: Tryckfrihet på skolan – har du koll?

Förberedelser: Kopiera upp quizzfrågorna 1.41 Mb eller visa dem som power point-bild (innehåller även facit på bild 2)  via OH.
Tidsåtgång: ca 40-60 min.

Låt eleverna arbeta enskilt/par- eller gruppvis med att besvara frågorna genom att ringa in sitt svar. Facit hittar du längre ner. Notera att facit gäller kommunala, landstingskommunala och statliga skolor. Diskutera efter att ha gått igenom facit vad det kan finnas för för- och nackdelar med varje situation.

Quizz
1. Skoltidningen publicerar en artikel som rektorn tycker är olämplig. Hon kräver att få läsa nästa nummer och komma med synpunkter innan det går i tryck. Har rektorn rätt att få göra det?
JA/NEJ/KANSKE

2. Som reporter på skoltidningen kommer du på den briljanta idén att inför en lärarkonferens smyga in i lärarrummet och gömma din Iphone där, inställd på inspelning. Du hoppas på att få veta något spännande och göra ett ”scoop”. Är det lagligt att göra så?
JA/NEJ/KANSKE

3. Du misstänker att din kompis Jasmin har ljugit om sitt MVG i svenska. Har du rätt att begära ut uppgifter om vad hon fått i betyg av skolan?
JA/NEJ/KANSKE

4. Din kompis Hampus berättar för dig i förtroende att han blivit nedslagen på toaletten av några äldre elever. Du tycker att skoltidningen bör skriva om det som hänt men vill inte att de publicerar ditt eller Hampus namn i samband med artikeln. Har skoltidningen rätt att ange era namn?
JA/NEJ/KANSKE

Facit
1. Kommunala skolor omfattas av censurförbudet, meddelarskyddet och offentlighetsprincipen. Om er skoltidning är grundlagsskyddad (för info om hur du gör det, se http://www.ungmedia.nu/fakta/sarskilt-om-tryck-och-yttrandefrihet-for-skoltidningar/) så får rektor inte förhandscensurera den. Svaret är alltså nej.

2. Nej, det är förbjudet att spela in samtal som du inte själv deltar i. Det kallas för buggning. Du kan alltså i smyg spela in ditt eget utvecklingssamtal men inte sätta upp utrustning i lärarrummet och spela in vad lärarna säger.

3. Ja, många av de handlingar som förvaras på kommunala skolor är offentliga. Handlingar som har att göra med bland annat betyg, närvaro och scheman är offentliga och kan begäras ut. Läs mer om offentlighetsprincipen och hur det går till att begära ut allmänna handlingar här: http://www.ungmedia.nu/yttrandefrihetens-pusselbitar/offentlighetsprincipen/

4. Nej. När du lämnar uppgifter till medier har du rätt att vara anonym om du vill det. I så fall är skoltidningen skyldig att skydda din identitet och får varken publicera ditt namn eller uppgifter som gör att läsarna förstår vem det handlar om. Anonymitetsskyddet ingår i meddelarskyddet som är en del av den svenska tryck- och yttrandefriheten. Meddelarskyddet innebär att alla har rätt att lämna uppgifter till media utan att straffas för det.

 

Extrauppgift 2: Rätt dom? Diskutera JO och JK:s beslut.

Förberedelser: Kopiera upp fallen nedan. Ladda ner vårt kopieringsunderlag för JO-fallet 1.42 Mb. Ladda ner vårt kopieringsunderlag för JK-fallet. 1.42 Mb
Tidsåtgång: ca 60 min.

Diskutera de två verkliga fallen nedan tillsammans med eleverna. Till varje fall finns det frågor som du kan välja att använda. Denna uppgift lämpar sig bäst för gymnasiet.

Satan bajsar på Jesus
Hösten 2009 kritiserade justitieombudsmannen kultur- och fritidsnämnden i Linköping för att ha tagit ner en affisch från det lokala ungdomshuset Skyltens anslagstavla. Affischen lockade publik till punkfestivalen ”Punx against christ” med en teckning av satan som bajsar på Jesus – ett motiv som enligt chefen för Linköpings kommuns ungdomsverksamhet upprörde många besökare. Kultur- och fritidsnämnden försvarade sitt handlande inför JO med att Skylten ”ska vara öppen för alla och förmedla sunda värdegrunder och respekt för alla människor.” Justitieombudsmannen påpekade i sin kritik att motivet inte var olagligt och att kommunen inte hade rätt att ingripa mot affischen på grund av dess innehåll. Visserligen får kommunen komma överens om regler för de budskap som förmedlas via ungdomshusets anslagstavla, men reglerna måste vara generella, kända i förväg och gälla lika för alla.

JO:s beslut kan läsas i sin helhet på www.jo.se. Ärendet har diarienummer 1248-2008

Frågor:

  • Är det ok att sätta upp en bild av satan som bajsar på Jesus?
  • Vad gäller för anslagstavlorna på skolan? Vem bestämmer vad som får sättas upp där? Varför bestämmer den personen?

Rektor omhändertog klistermärken
Rektorn på Furulidsskolan i Aneby anmälde våren 2010 en uppsättning klistermärken med rasistiska motiv till justitiekanslern för misstänkt tryckfrihetsbrott. Klistermärkena hade redan tidigare varit uppe hos justitiekanslern och några av motiven hade bedömts utgöra hets mot folkgrupp. Däremot gick det inte att få tag på någon ansvarig att åtala för brottet och förundersökningen lades ner.
I samband med anmälan omhändertog rektorn klistermärkena från en elev på skolan. Eftersom rektorn agerat på eget initiativ utan att invänta ett beslut om beslag från JK fick han kritik för sitt handlande. Som representant för det allmänna måste rektorn följa den ordning som beskrivs i tryckfrihetsförordningen och har alltså inte rätt att förhindra spridning av en tryckt skrift (eller klistermärken som i det här fallet) på grund av dess innehåll.

JK:s beslut kan läsas i sin helhet på www.jk.se. Ärendet har diarienummer 2511-10-30

Frågor:

  • Är det rimligt att rektorn inte hade rätt att beslagta klistermärkena?
  • Vad kan det få för konsekvenser om rektorn hade fått rätt att beslagta klistermärkena?
  • Finns det någon symbol eller något klädesplagg som man inte får ha på sig på er skola? Varför?

Texterna är hämtade från boken: Yttrandefri – handbok i yttrandefrihet & pressetik för unga journalister. De som vill köpa boken gör det billigast via Elevrörelsens förlag. Den kostar 90 kr exkl. moms, 25% rabatt om man beställer fler än 10 ex.

Förklaringar:
Justitiekanslern, JK är en myndighet som bland annat har till uppgift att vara åklagare i tryck- och yttrandefrihetsmål.
JO (Justitieombudsmannen) – eller Riksdagens ombudsmän som det officiellt heter är en person vald av riksdagen till att se till att myndighet eller tjänsteman vid en myndighet inom den statliga eller kommunala sektorn följer lagar och regler. Till JO kan du vända dig om du känner att du blivit orättvist eller fel behandlad av en myndighet eller tjänsteman vid en myndighet inom den statliga eller kommunala sektorn.

Koppling till läroplan

I ämnet samhällskunskap ingår att kunna värdera och förhålla sig kritisk till olika typer av källor.
Undervisningen i samhällskunskap ska i årskurs 7-9 behandla mediernas roll som informationsspridare, opinionsbildare, underhållare och granskare av samhällets maktstrukturer.
För gymnasieskolan anges i beskrivningen av ämnets karaktär och uppbyggnad följande: ”I det moderna samhället kommer information från skilda källor och genom flera olika medier. Att sovra och värdera budskap utifrån kunskap om källornas art och olika mediers begränsningar är en viktig del i analysen. Att använda informationstekniken som ett pedagogiskt hjälpmedel vid studiet av olika samhällsfrågor men också att kunna lägga ett samhällsvetenskapligt och kritiskt perspektiv på utvecklingen inom detta område är centralt för ämnet.”

Internationellt arbete

Den internationella utgivarorganisationen WAN-IFRA arbetar för utökad pressfrihet i världen. Varje år inför den 3 maj samlar man bilder, texter och information kring pressfriheten – eller snarare bristen på densamma – i världen. Läs mer här.

Mediekompass samarbetar med Värdegrunden. Du hittar fler lektioner om pressfrihet på Värdegrundens hemsida.

 

 

Förberedelser

Kopiera upp pressfrihetskartor från Freedom House eller förbered för att visa karta via länk eller som power point-bild via OH. Du behöver även tillgång till tavla/blädderblock.

Syfte

Att ge eleverna möjlighet att reflektera kring vikten av tryck- och yttrandefrihet samt öka deras kunskaper om hur det står till med pressfriheten sett ur ett globalt perspektiv.

Tidningar till klassrummet

Kontakta respektive lokaltidning för beställning av klassuppsättning.