09 nov 2015

Migrantlägret i Malmö

4-6 Arkiv
Kurs: Samhällskunskap/SO-ämnen
Lektionsantal: En till två lektioner
Tema: 
Senast uppdaterad: 22 apr 2022

I det här lektionsförslagen ger vi underlag till en diskussion i klassen om förra veckans avhysning av det romska lägret i Malmö. Vi ger en bakgrund till hur lägret skapades och vad som hände under veckan. Vi lyfter uttalande från ett kommunalråd, statsministern, aktionsgrupper och romerna själva. I lektionsförslaget ingår också en avslutande elevuppgift.

A– introduktion

Här har vi samlat ett urval av nyheter från veckan som gått om avhysningen av tältlägret Sorgenfri Malmö. Läs artiklarna i sin helhet eller delar av varje nyhet. Detta är en lägesrapport just nu som kan tjäna som en bakgrund till den fortsatta situationen för romerna i Malmö och på andra platser i Sverige. Fortsätt bevakningen!

BAKGRUND
Turerna kring tältlägret på industriområdet Sorgenfri i Malmö har varit många. SVT Skåne ger här en kort sammanfattning av vad som hänt.

• I årtionden har den öde industritomten på området Sorgenfri i centrala Malmö använts som lägerplats.

• Där har hemlösa människor slagit upp sina tält, husvagnar och skjul byggda av lastpallar och presenningar.

• Nästan lika länge har klagomålen från de omkringboende strömmat in till kommun och myndigheter. Missnöjet har handlat om oväsen, nedskräpning och obehaglig rök från eldning.

• Redan för tio år sedan, då det främst var missbrukare och psykiskt utslagna som bodde på platsen, rullade schaktmaskinerna in och jämnade det dåvarande lägret med marken. Tämligen omgående återuppstod lägret.

• Enligt uppgift till Uppdrag granskning bor nu uppemot 400 EU-migranter i lägret.

• Vatten, toaletter och avlopp saknas på området och nedskräpningen på tomten och den närmaste omgivningen är allvarlig.

• Företaget som äger tomten har gjort polisanmälningar om olaga intrång och egenmäktigt förfarande. Avhysningsförsök har inte lyckats eftersom lagen kräver att de som ska avvisas identifieras med namn.

• Efter en rad turer av beslut och överklaganden bestämde miljönämnden i Malmö i förra veckan att lägret ska tömmas och jämnas med marken. Skälet är att den sanitära situationen medför allvarliga hälsorisker för de boende samt den omfattande nedskräpningen.

• Trots detta har överklaganden lämnats in och rivningen flyttats fram i tid.

• Miljönämndens beslut överklagades först till länsstyrelsen och sedan till Mark- och miljödomstolen.
• Båda instanserna har nu avslagit överklagan vilket betyder att polisen inte har några lagliga hinder mot att tömma lägret.

• Trots att tidsfristen har passerat så dröjer avhysningen av migrantlägret och det är ännu oklart exakt när polisen kommer påbörja avhysningen.

• En stor del av lägrets invånare har gett sig av – oklart vart. Andra stannar kvar för att protestera tillsammans med stödgrupper.

• Malmö stad har erbjudit evakueringsboende för 50 personer och bidrag till bussresan hem till Rumänien.

• Tidig morgon den 3 november inleddes avhysningen.

• Efter avhysningen genomför ett 50-tal romer och aktivister en manifestation utanför stadshuset och sover där.

EU-MIGRANTERNAS RÄTTIGHETER

SVT NYHETER ger här en faktasammanställning över vad som gäller.

– Hur länge får en EU-medborgare vistas i Sverige?

Alla som bor i EU har rätt att röra sig fritt inom unionen och får vistas i ett annat medlemsland i tre månader. Det finns inga krav på visum eller att man måste ha jobb eller sysselsättning. Däremot måste en besökande ha ett pass eller ID-kort.
För att få stanna längre än tre månader måste personen vara anställd, egen företagare eller arbetssökande med en verklig möjlighet att få ett jobb. Det går också att vara studerande om man har pengar nog att försörja sin familj. EU-medborgare som saknar annan försörjning än tiggeri har inte rätt att stanna mer än tre månader.
Kravet att EU-medborgare skulle registrera sig och visa att de kan försörja sig togs bort i maj 2014. Enligt nuvarande regler är det polisens uppdrag att hitta och rapportera de EU-medborgare som saknar rätt att vara i Sverige till Migrationsverket som sedan fattar beslut om avvisning. Kontrollen har dock varit obefintlig, rapporterade Sveriges Radio.

– Får utländska medborgare bo eller övernatta var som helst?

Allemansrätten tillåter att man slår upp ett tält ett dygn utan att störa. Är man fler måste man ha markägarens tillstånd. Däremot är det olagligt att ta mark i anspråk genom att till exempel ställa upp en husvagn eller ett tält på en plats under längre tid.
Enligt miljöbalken är det också förbjudet att skräpa ned utomhus på en plats som allmänheten kan se eller har tillgång till, exempelvis en park eller kyrkogård.
Vid avhysning av personer som slagit läger utan tillåtelse måste Kronofogden ha personuppgifter på samtliga berörda, dessutom måste varje person få ett individuellt beslut om avhysning.

– Vilket ansvar har kommunen för utländska medborgare?

Svenska kommuner har ansvar för samtliga som vistas i kommunen, men den som är i landet tillfälligt utan att arbeta kan endast få begränsad hjälp. Förutom akut stöd enligt socialtjänstlagen, det kan till exempel gälla biljett till hemlandet, pengar till mat eller härbärge, så väljer vissa kommuner att ge stöd till ideella organisationer som hjälper utsatta EU-medborgare.
Om barn far illa så är kommunen skyldig att ingripa oavsett vilket land barnet kommer ifrån.
– Vilket ansvar har landstinget för utländska medborgare?

Alla människor har rätt till akut sjuk- och hälsovård, oavsett medborgarskap. EU-medborgare har rätt till annan nödvändig vård så länge man är försäkrad i hemlandet, det är därför man tagit fram det Europeiska sjukförsäkringskortet. Den som saknar kortet kan tvingas betala hela kostnaden för vården ur egen ficka.

– Har EU-medborgares barn rätt till skola?

Nej, barn till EU-medborgare har inte rätt till skolgång under den tre månader långa uppehållsrätten i ett annat EU-land. Däremot kan kommunerna frivilligt erbjuda undervisning om de vill. För barn som stannat längre än tre månader är rättsläget mer oklart, eftersom de då skulle kunna betraktas som papperslösa. Dessa barn har rätt till skolgång.

Källa: Sveriges kommuner och landsting
Johan Juhlin, SVT

STATSMINISTER STEFAN LÖFVEN
SVT Nyheter, TT

– Det (avhysningen) ska självklart genomföras med respekt för de mänskliga rättigheterna, men det är också så att man inte får bosätta sig var som helst i Sverige. Det får inte de som bor i Sverige, det får inte du eller jag göra, då måste lagen gälla lika för alla, säger han till TT.
Stefan Löfven poängterar att det i stor utsträckning handlar om EU-migranter från Rumänien och Bulgarien.

– Där har vi ju ett samarbetsavtal med Rumänien och jobbar på ett tillsammans med Bulgarien. De får komma hit självfallet och vara här en tid, men i det långa loppet är det deras egna länder som måste ta ansvar för att de får arbete, utbildning, och bostad i sitt land. Det har inte Sverige ansvar för.

KOMMUNALRÅDET i MALMÖ
SVT nyheter Skåne
Kommunalrådet Carina Nilsson (S) menar att hon varit tydlig med att informera de boende om att de var tvungna att flytta.
– Jag var faktiskt själv och informerade i torsdags för jag ville vara säker på att man uppfattat vad som skulle hända, att det gick ut en tidsfrist i söndags, säger hon.
Kommunen erbjuder tillfälligt evakueringsboende och hjälp till hemresa, men i övrigt kommer kommunen inte att anordna boende för de som nu blir avhysta.
– Jag har ju haft kommunikation med gruppen hela tiden och varit väldigt tydligt och sagt att vi inte kommer att ordna något annat boende, säger Carina Nilsson (S).
– Det handlar om likabehandling. Man måste ta ansvar för att själv ordna sitt boende, säger hon.

PROTESTER MOT TÖMNINGEN AV LÄGRET
SVT Skåne

… Uppemot 100 personer, både människor som bott i lägret och stöddemonstranter, står nu utanför stadshuset. Demonstrationen bevakas av polisen och har gått lugnt till.

… Demonstranterna skanderar ”Malmö, Malmö” och kräver att kommunalrådet Carina Nilsson (S) avgår. Nilsson kom på förmiddagen ut för att möta demonstranterna.

… Demonstranterna har under protesten ställt flera frågor till Carina Nilsson och bland annat undrat varför Malmö stad inte gör lika mycket som andra städer, men fått svaret att Malmö inte kommer att erbjuda något boendealternativ utöver fem nätter på härbärget.

CENTRUM FÖR SOCIALA RÄTTIGHETER
SVT OPINION

Behrang Kianzad, Karin Åberg och Frederick Batzler på Centrum för Sociala Rättigheter:

Avhysningshotet mot det romska lägret på Sorgenfri i Malmö riskerar att urholka grundläggande principer om mänskliga rättigheter.

FN:s högsta kommissionär för de mänskliga rättigheterna följer nu ärendet och uttrycker stark oro för utvecklingen.

Även andra organisationer som Amnesty och Civil Rights Defenders har uppmärksammat Malmö stad på att dess agerande riskerar bryta mot mänskliga rättigheter.

Vi på Centrum för Sociala Rättigheter överklagade igår Miljöförvaltningens beslut att utrymma Sorgenfri-lägret och avhysa den romska befolkningen som sedan en längre tid där funnit en fristad.

Tyvärr har vår överklagan redan avslagits av Länsstyrelsen i Skåne som ej beaktat att avhysningen riskerar att bryta mot såväl EU-rätten som grundläggande mänskliga rättighetsprinciper.

Våra krav kvarstår. Ingen avhysning utan anvisning till en värdigare plats!

MANIFESTATION UTANFÖR STADSHUSET
SVT Nyheter

Valerio Caldararo från Rumänien berättar att han satte sig i bilen och körde till Sverige för två dagar sedan, när avhysningen av Sorgenfrilägret inleddes.

– Jag vill finnas till hands för min sons familj som bodde i lägret. Alla här vill att de ska få en plats där de sova, laga mat och vara trygga, säger han.

Under torsdagseftermiddagen fortsatte regnet att strila ner över Malmö. Poliser på plats vid Stadshuset informerade demonstranterna att det kan bli aktuellt att plocka bort delar av det material som nu finns plats. Samtidigt kurade Anna Bonculescu och hennes vänner runt elden från ett triangiakök under viadukten.

– Regnet hindrar oss inte. Vi hoppas fortfarande att kommunen ska hjälpa oss med en plats att bo på, säger Anna Bonculescu.

SvD
Vi begär bara en sak, tak över huvudet

20-åriga Isaura är rom och kommer från Targu Jiu, 30 mil väster om Bukarest. De senaste två åren har hon pendlat fram och tillbaka mellan Malmö och fattigdomen i Rumänien. Nu har hon varit här i två månader tillsammans med hela familjen, sammanlagt tio personer.

– Mamma, pappa, bröder och systrar. Vi är här för att det så svårt att överleva hemma i Targu Jiu, säger hon.

Läs mer

SvD har samlat all bevakning om avhysningen på ett och samma ställe.

 

B – aktivitet

Möjliga framtida rubriker

• Låt grupper av eleverna föreslå möjliga framtida rubriker som skulle kunna tryckas beroende på handlande eller brist på handlande från inblandande parter.

• Samla rubrikerna och diskutera.

• Enas om några rubriker som gynnar både samhället och de inblandade romerna.

 

Koppling till skolans styrdokument

Lgr 11 Kursplanen i samhällskunskap

Syfte

Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar förtrogenhet med de mänskliga rättigheterna och med demokratiska processer och arbetssätt. Den ska också bidra till att eleverna tillägnar sig kunskaper om, och förmågan att reflektera över, värden och principer som utmärker ett demokratiskt samhälle.

Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utifrån personliga erfarenheter och aktuella händelser uttrycka och pröva sina ställningstaganden i möten med andra uppfattningar. Därigenom ska eleverna stimuleras att engagera sig och delta i ett öppet meningsutbyte om samhällsfrågor.

Förberedelser

Inga särskilda

Syfte

Att ge en bakgrund till avhysningen av romer från migrantlägret Sorgenfri i Malmö.

Tidningar till klassrummet

Kontakta respektive lokaltidning för beställning av klassuppsättning.