Konsten att skriva ett reportage

Syfte:
• ökade kunskaper om hur man skriver reportage och beskrivande texter
• ökade kunskaper om Burma

Förberedelser: Tillgång till reportaget om Burma i Dagens Nyheter som hör till övningen (antingen kopierat på papper eller digitalt via länk). Har du inte tillgång till artikeln går det lika bra med ett annat reportage av liknande karaktär.

I Mediekompass skrivarskola hittar du Publicistguiden med texter om media, journalistik och det journalistiska skrivandet: Länk!

Här finns också en text om hur man skriver reportage: Länk!

Övning 1 innehåller moment där eleverna ska jämföra reportaget om Burma med en nyhetsartikel. Nyhetsartikeln kan du själv välja ut inför lektionsmomentet eller låta eleverna välja på egen hand ur en papperstidning eller från webben.
Tidsåtgång: Ca 60 min. per övning.

Uppgift 1: Granska och jämför

Medan nyhetsartikeln i första hand går rakt på sak och förmedlar nyhetens kärna, ger reportaget läsarna en upplevelse av att vara på plats. Skribenten beskriver miljöer, personer och händelser.
Detaljerna är viktiga och läsaren ska kunna känna dofter, vara inne i den miljö som skildras och se personer framför sig. Dessa beskrivningar öppnar för annorlunda och spännande inledningar och kräver stor inlevelseförmåga, öppenhet och fantasi hos den som skriver. Reportaget kan mycket väl ha sin upprinnelse i aktuella nyheter men det kan också ta upp andra angelägna eller udda ämnen. Reportagen är lättast att hitta i dagstidningarnas helgläsning.

Om du i arbetet med övningen vill byta ut reportaget om Burma mot ett annat reportage så går det naturligtvis bra.

Genomförande:
1. Låt eleverna först få läsa igenom reportaget om Burma. Det går även bra att läsa texten högt i storgrupp och låta eleverna följa med i en egen kopia. Be dem att ringa in eventuella svåra ord eller begrepp som de stöter på i texten.

2. Gå igenom eventuella inringade ord och begrepp så att du är säker på att alla elever förstår texten.

3. Låt eleverna nu granska reportaget om Burma och direkt i texten markera det som är typiskt för ett reportage. Använd texten om hur man skriver reportage som stöd.

Studera:

• Ingressen med uppgift att introducera ämnet. Anslås någon stämning?
• Miljö- och personbeskrivningar med hjälp av de fem sinnena.
• Närvarokänsla genom presens och citat/pratminus.
• Variationen av styckelängd, meningar, ord och ordval.
• Storyn som scener i en film. Var börjar en scen och var tar nästa vid?

4. Jämför texten i en nyhetsartikel med reportagetexten om Burma. Eleverna kan exempelvis arbeta parvis med att jämföra ett reportage med en nyhetsartikel. Med utgångspunkt från de ovanstående fem punkterna; hur skiljer sig texterna åt?

5. Lyft elevernas slutsatser till tavlan.

6. Diskutera:

• Vad tycker eleverna mest om att läsa?
• Varför är det viktigt att tidningen innehåller olika typer av texter?

Övning 2: Träna olika delar av ett reportage

Låt eleverna göra en kompisintervju kring ett aktuellt tema, till exempel ”Att vara ung”, ”Att ha tråkigt” eller ”Ilska”. De gör var sin ”femminutersintervju” gärna på lite olika platser i skolan och använder resultatet i följande två deluppgifter:

Ingressövning:
Eleverna beskriver miljön och/eller personen med så många sinnen som möjligt och ”landar” i den person det ska handla om. Beskrivningen ska inte avslöja för mycket men väcka nyfikenhet för ämnet och personen som det ska handla om. Ingressen kan vara allt från ett par meningar till något längre.

Pratminusövning:
Eleverna väljer ett avsnitt av intervjun och återberättar det varvat med minst ett pratminus. De ska stäva efter att ge närvarokänsla. Det kan ske genom korta personbeskrivningar och detaljer från miljön.

Tips på fördjupat arbete med lokaltidningen

Hitta reportageidéer och skriv
Lokaltidningar bjuder på massor av reportageidéer. Samla ihop senaste veckans tidningar och låt eleverna ge förslag på nyheter som passar att skriva reportage om. Det ska finnas en plats att besöka och minst en person att intervjua. En nyhet om ett nyinvigt gym, en annons om ett nöjesevenemang eller en person som uppmärksammats för något speciellt, osv.

Lista reportageidéerna och låt varje elev välja en idé att skriva om. Var och en jobbar med sitt eget reportage, bokar tid, förbereder intervjufrågor, tar bilder och skriver. Se till att eleverna får coachning av sina texter vid ett eller flera tillfällen. Lägg också in gemensamma genomgångar om att skriva ingress, att skriva pratminus och att skapa närvaro i texten. Använd gärna goda exempel ur elevernas pågående reportage.

Koppling till skolans styrdokument:

Lgr 11, centralt innehåll för ämnet svenska, åk 7-9, reviderad 2018:

Läsa och skriva

• Lässtrategier för att förstå, tolka och analysera texter från olika medier. Att
urskilja texters budskap, tema och motiv samt deras syften, avsändare och
sammanhang.
• Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska
uppbyggnad och språkliga drag. Skapande av texter där ord, bild och ljud
samspelar.
• Olika sätt att bearbeta egna texter till innehåll och form. Hur man ger och tar
emot respons på texter.
• Redigering och disposition av texter med hjälp av dator. Olika funktioner för
språkbehandling i digitala medier.
• Språkets struktur med stavningsregler, skiljetecken, ordklasser och satsdelar.

Berättande texter och sakprosatexter

• Beskrivande, förklarande, utredande, instruerande och argumenterande texter, till exempel tidningsartiklar, vetenskapliga texter, arbetsbeskrivningar och blogginlägg. Texternas syften, innehåll, uppbyggnad och språkliga drag.

Informationssökning och källkritik

• Informationssökning på bibliotek och på Internet, i böcker och massmedier
samt genom intervjuer.
• Hur man citerar och gör källhänvisningar.

Lgr11, reviderad 2018, ur ämnets syfte för kurser i svenska:

• Undervisningen i ämnet svenska ska syfta till att eleverna utvecklar sin förmåga att kommunicera i tal och skrift samt att läsa och arbeta med texter, både skönlitteratur och andra typer av texter.
• Undervisningen ska också leda till att eleverna utvecklar förmåga att använda skönlitteratur och andra typer av texter samt film och andra medier som källa till självinsikt och förståelse av andra människors erfarenheter, livsvillkor, tankar och föreställningsvärldar.