Lektionstips

Källkritik: Är Sverige i krig med Ryssland?


4-67-9Gymnasiet  
Publicerad: 18 januari 2022
Senast uppdaterad: 19 januari 2022
Kurs: Samhällskunskap/SO-ämnen, Svenska
Lektionsantal: 1-2 lektioner
Tema: Källkritik, Mediekunskap, Nyheter

Rapporteringen om det höjda tonläget mellan Ryssland och västvärlden den senaste tiden har knappast undgått någon. Nyheterna letar sig in på sociala medier, där det har rapporterats om att Sverige är på väg in i krig med Ryssland. ”Nu kommer kriget” och ”Ryssland kommer att bomba Sverige” kan läsas i två inlägg som spridits på Tiktok bland unga och tonåringar. Det går att läsa om inläggen här och hur man enligt BRIS kan handskas med dessa frågor.

SVT:s Lilla aktuellt har publicerat ett inslag om ämnet där Johan Norberg från Totalförsvarets Forskningsinstitut, FOI, berättar hur man som ung kan reda ut vad som stämmer eller inte. Johan Norberg förklarar även varför Sverige har större militär närvaro på Gotland.  Ta del av inslaget här.

Artikeln och inslaget kan användas som grund för källkritisk övning i både grundskola som gymnasiet. Vilka nyheter tar barn och unga del av i sina sociala medier och hur väl överensstämmer de med verkligheten? Med anpassning går uppgiften även att använda i årskurs 4-6.

1 Bakgrund

Ge eleverna bakgrund i ämnet. Låt dem läsa artikeln från Aftonbladet eller läs den högt för klassen. Titta tillsammans på inslaget från SVT:s Lilla aktuellt. Dela sedan in klassen i lagom stora grupper, tre till fyra elever per grupp är lagom. Eleverna måste ha tillgång till sina sociala medier via telefon, läsplatta eller dator.

2 Välj nyheter från flödet

Låt eleverna gå igenom sina digitala kanaler som Tiktok, Snapchat, Instagram eller vad de använder. Ur detta flöde ska varje elev ta fram den senaste nyhet som delats om Ryssland, Ukraina eller militär närvaro i Sverige. Har två elever i gruppen samma nyhet väljer någon nästa nyhet. Eleverna kan arbeta med detta så länge läraren tycker, men varje elev bör få med minst en nyhet.

3 Värderingsövning

I sina grupper värderar eleverna nyheterna ur dessa kriterier:

  • Vem är avsändaren? Vem har publicerat nyheten?
  • Vad är syftet med inlägget? Är det nyhetsrapportering, underhållning eller en åsiktstext?
  • Vilka bevis finns för olika påståenden i nyheten? Hänvisar texten till någon annan källa?
  • Vad säger andra oberoende källor? Finns det andra trovärdiga källor som säger samma sak?

Utifrån detta värderar eleverna varje nyhet med betygen 1-5 där 1 är ”inte alls trovärdig” och 5 är ”helt trovärdig”.

4 Presentation och diskussion

Grupperna redovisar sina värderingar gemensamt i klassen. Visa gärna nyheterna på skärm inför klassen.

Börja med nyheter som någon/några grupper tyckte var svåra att kategorisera trovärdigheten på. Varför var det svårt att avgöra om nyheten var trovärdig? Vad kan man göra för att gå vidare i sin undersökning? Finns det en namngiven skribent/utgivare man kan kontakta?
Därefter lyfter klassen fram de nyheter som inte ansågs vara trovärdiga. Varför tyckte eleverna att nyheterna inte var trovärdiga? Var det något särskilt i värderingsfrågorna som nyheten föll på? Håller alla med om värderingen?

Avslutningsvis diskuterar klassen de nyheter som ansågs som trovärdiga. Vad är det som gör att en nyhet anses som pålitlig? Vilken/vilka frågor vägde tyngst i värderingen? Håller alla med?

Det kan hända att eleverna inte hittar nyheter ur alla tre kategorier. Om de flesta nyheter anses som mer eller mindre trovärdiga, vad beror det på i så fall? Vilken typ fanns det mest av?

5 Fördjupning

Det går med fördel att använda EAVI:s affisch ”Beyond Fake News” för att låta eleverna analysera vilka typer av vilseledande nyheter som har publicerats. Affischen finns översatt till svenska av Mediekompass. Affischen kan ligga till grund för en diskussion om hur vilseledande nyheter i oroliga tider kan påverka och vilka drivkrafter som kan ligga bakom.

  • Vilka typer av vilseledande nyheter har gruppen tagit del av?
  • Vad kan informationen få för inverkan och/eller konsekvenser?
  • Vilka drivkrafter kan ligga bakom?
  • Kan eleverna komma på andra tillfällen där vilseledande nyheter har förekommit? Vad fick det för konsekvenser?

Vidare läsning

Källkritikbyrån: Så ser ryktesspridningen om hotet från Ryssland ut på Tiktok

Förberedelser

Läraren kan förbereda sig genom att läsa lektionsförslaget och de länkar som finns i texten. Eleverna behöver tillgång till sina sociala medieflöden via telefon, läsplatta eller dator.

Syfte

Skapa fördjupade kunskaper i källkritik och att värdera trovärdigheten hos olika nyhetskällor.

Tidningar till klassrummet

Kontakta respektive lokaltidning för beställning av klassuppsättning.