Lektionstips

Granska de lokala nyheterna – del 1


7-9Gymnasiet  
Publicerad: 12 maj 2014
Kurs: SH/SO, SV
Lektionsantal: En stund varje dag.
Tema: Nyheter

Många gånger exemplifierar vi viktiga samhällsfrågor som demokrati, lag och rätt, ekonomi, etcetera med nationella eller rent av internationella exempel. Det är väl i och för sig okej men vi får inte glömma att de frågor som oftast är viktiga för människors liv avgörs på det lokala planet och skildras av lokala medier. Ägna en period åt att granska din, eventuellt dina lokaltidningar.
För samtliga svenska dagstidningar är nog de lokala nyheterna de viktigaste. Det är där man är bäst och har de största resurserna att gräva fram nyheter. Det är också det innehåll som läsarna anser vara viktigast.

Tidsåtgång: Helst en stund varje dag under en period, ett sätt att skapa goda nyhetsvanor! Att skriva en artikel tar förstås ganska lång tid precis som de övriga övningarna i svenska. Upp till läraren hur mycket tid man vill ge eleverna.

SO Granska lokalsidorna

  1. Lista samtliga nyheter och för dem till olika ämnesgrupper, exempelvis brott, politik, etc. Vilket ämne dominerar? Diskutera nyhetsurvalet. Skulle ni vilja ha ett annat urval?
  2. 
Välj också den nyhet som varje enskild elev tycker är viktigast under veckan. Jämför era val i klassen.
  3. 
Hittar ni någon artikel där du kan säga att den kom till tack vare Offentlighetsprincipen? Se faktatext nedan!
  4. Vilka annonser finns på lokalsidorna? Är det bara annonser för lokala affärer? Finns där ”evenemangsannonser”, dvs information om olika evenemang (konserter, teaterföreställningar, utställningar, med mera)?

SV Granska texterna

  1. Titta på modellen för att skriva en nyhetsartikel nedan. Utgå från modellen när du granskar de lokala nyhetsartiklarna.
    – Är rubrikerna bra? Lockar de till läsning? Har du bättre alternativ?
    – Hur är ingresserna utformade? Är de för långa/korta? Innehåller ingresserna några pratminus?
    – Är brödtexterna långa eller korta? Hur många pratminus innehåller de? Är fördelningen mellan berättade text och pratminus bra eller borde den förändras?
    – Hur många mellanrubriker förekommer? Borde det vara fler, eller färre?
    – Tillför bildtexterna någonting eller är de upprepningar av det 
som står i artikelns rubrik eller ingress.
  2. Innehåller artiklarna bra faktatexter? Stryk alla pratminus och granska den berättande texten. Innehåller den ord eller påståenden som gör att skribenten tar ställning, blir subjektiv?
  3. 
Skriv en egen nyhetsartikel enligt den mall som skissas i faktatexterna nedan. Låt sedan en kamrat läsa artikeln och diskutera sedan innehållet gemensamt.

Kopplingar till skolan styrdokument

Grundskolan

Samhällskunskap

Genom undervisningen ska eleverna också ges förutsättningar att utveckla kunskaper om hur man kritiskt granskar samhällsfrågor och samhällsstrukturer.
Centralt innehåll: Olika slags medier, deras uppbyggnad och innehåll, till exempel en dagstidnings olika delar. Nyhetsvärdering och hur den kan påverka människors bilder av omvärlden.

Gymnasiet


Samhällskunskap


Ett komplext samhälle med stort informationsflöde och snabb förändringstakt kräver ett kritiskt förhållningssätt och eleverna ska därför ges möjlighet att utveckla ett sådant. Det omfattar förmåga att söka, strukturera och värdera information från olika källor och medier samt förmåga att dra slutsatser utifrån informationen.

 

Faktatext till hjälp att utföra uppgifterna ovan

SO-ämnen

Hitta lokala nyheter
Journalister på lokaltidningen har flera olika sätt att skaffa nyheter. De som jobbat några år har skaffat sig ett stort kontaktnät. Genom dessa personer skaffar man nyheter. 
På tidningen har man koll på vad som ska hända. Vid morgonmötena varje dag går man igenom de händelser som man vet ska inträffa just den dagen och bestämmer vilka som ska bevakas.
Många personer ringer eller skriver till tidningen och tipsar, den vägen kommer många nyheter.
Varje dag bevakar journalister de offentliga institutionerna, kommun, polis, landsting, länsstyrelse, etc. Tack vare Offentlighetsprincipen får journalisterna tillgång till massor av information.

Så här skriver regeringen på sin hemsida (regeringen.se) om Offentlighetsprincipen:

Offentlighetsprincipen – rätten till insyn

Offentlighetsprincipen innebär att regeringens och andra myndigheters samt riksdagens och beslutande kommunala församlingars verksamhet så långt som möjligt ska vara öppna. Därför har exempelvis allmänheten rätt att ta del av alla offentliga handlingar, och domstolsförhandlingar och beslutande församlingars sammanträden är normalt öppna för allmänheten.
Demokratin mår bra av att granskas. Insyn i den offentliga verksamheten skapar garantier mot maktmissbruk och ger möjlighet att påverka. Verksamheten angår oss alla. Medier och andra intresserade ska kunna hämta information i olika frågor, oavsett vad den offentliga verksamheten själv väljer att informera om.
 Offentlighetsprincipen innebär också att alla i Sverige har meddelarfrihet. Meddelarfriheten ger till exempel tjänstemän och andra som arbetar i stat, kommun och landsting rätt att berätta för massmedier om sådant som annars är hemligt utan att kunna straffas för det.

Vad är en allmän handling?

Handlingar är allt som innehåller information av något slag: texter, bilder, eller information lagrad på annat sätt, till exempel i en dator. En handling är allmän om den förvaras hos en myndighet och är inkommen till eller upprättad hos myndigheten. Minnesanteckningar, utkast och säkerhetskopior betraktas inte som allmänna handlingar.


Vilka handlingar är offentliga?


Offentliga handlingar betyder allmänna handlingar som inte är hemliga. Om man vill veta vilka handlingar som finns hos en myndighet eller ta del av dem ska man kontakta myndigheten. Regeringskansliets offentliga handlingar kan du ta del av via Arkiv- och dokumentcentrum.

Vilka handlingar är inte offentliga?


Det finns vissa allmänna handlingar som allmänheten inte får ta del av eftersom de är hemliga, men de är undantag. Huvudregeln är att allmänna handlingar är offentliga. Orsaker till att allmänna handlingar är hemliga kan vara att om allmänheten fick ta del av handlingarna skulle det:

  • 
riskera att störa förbindelser med annan stat
  • riskera rikets säkerhet
  • riskera ekonomisk skada för myndigheten
  • riskera skyddet av enskildas personliga eller ekonomiska förhållanden
  • skada intresset att bevara djur- eller växtart

Svenska

Skriva en nyhetsartikel


En nyhetsartikel kan skrivas på många sätt, men den mall som beskrivs här brukar stämma ganska väl in på hur journalister skriver.

  1. Skriv inte för långt! Mellan 1500 och 2000 tecken brukar en allmänläsare ”orka med”. Den som är extra intresserad av ämnet orkar naturligtvis läsa mer men de flesta har inte tid.
  2. I skolan söker man fakta i böcker eller på Internet. En journalist väljer vanligtvis intervjuer som informationskälla. Det ger skribenten möjlighet att använda direkta citat i texten, ”pratminus”. Pratminus, eller talstreck, börjar alltid på ny rad och ger lite luft i en annars kompakt skriven text.
  3. Försök att få med några mellanrubriker i texten. ”Mellisarna” ger också luft i artikeln och vägleder läsaren.

Mall för nyhetsartikel:

Rubriken ska vara intressant och locka till läsning. Den får inte bli en överskrift som försöker täcka in hela innehållet utan ska fokusera på det som troligtvis är av störst intresse för läsaren. Genom att fokusera på något speciellt väljer man vinkel.
Skriv en kort ingress som följer upp innehållet i rubriken, fullföljer den vinkel du valt. Har du bra citat som rör vinkeln så låt gärna ett komma med redan i ingressen. Om någon intervjuas och dessutom finns med på bild kan han eller hon tala direkt till läsaren genom direkta citat, pratminus.
Välj ut det viktigaste i din text och sortera bort sådant som är av mindre vikt, allt för att få en kort och koncis text. Försök att få med flera pratminus i texten. Skapa en bra blandning av pratminus och berättande text. Titta gärna i tidningen och skaffa dig en känsla för hur det bör vara. Känn efter vad du själv tycker är bra!
Försök att få med två till tre mellisar i en text som är 1500-2000 tecken.
Underteckna artikeln med fullständigt namn och med kontaktuppgifter. Den som har synpunkter på din text ska kunna kontakta dig.

Lägg lite tid på bildtexten eller bildtexterna. De texterna ska helst ge lite extra information. Eftersom ögat dras till bilder i tidningarna så är just bildtexterna något av det mest lästa – och just därför ska de vara bra!
Tänk på att en nyhetsartikel är en ”faktatext”. Det innebär att den ska vara fri från skribentens åsikter. I den berättande texten återger skribenten vad han/hon ser och hör på ett så neutralt sätt som möjligt. Undvik dina egna åsikter!
I ett pratminus finns naturligtvis personliga åsikter men de återges i citat och är inte skribentens.

Förberedelser

Papperstidningar eller webb-tidning till klassen.

Syfte

Att visa på hur demokrati och journalistik fungerar på det lokala planet.

Tidningar till klassrummet

Kontakta respektive lokaltidning för beställning av klassuppsättning.