För elever

Om källkritik

Källkritik


  Publicerad: 25 maj 2021

Se Christer E-Mochantaf , chefredaktör på GT, berätta om källkritik

(50 sekunder)


Källkritik – vad är det och vad är det bra för?

Det pratas mycket om källkritik och hur viktigt det är, inte minst i dagens digitala samhälle där vi översköljs av information och desinformation, sant och falskt, i en mängd olika kanaler. Vi möter information i alla former av massmedia: radio och tv, i dagstidningarna och deras digitala kanaler och inte minst i sociala medier av olika slag.

I ett sådant enormt informationsflöde ställs stora krav på att kunna urskilja sant från falskt och äkta faktakontrollerad information från felaktiga uppgifter, satir och humor och rena lögner. Det är här källkritiken kommer in – en metod för att kunna värdera trovärdigheten hos en källa och den information man stöter på. Kanske är ”källvärdering” ett bättre ord än källkritik; det handlar inte om att vara kritisk – i betydelsen negativ – till källorna, utan att kunna värdera deras trovärdighet.

Källkritik, eller källvärdering, är viktigt när man tar till sig information eftersom det har betydelse för vilka val man gör och vilken syn på omvärlden man får. Felaktig information riskerar att skapa kunskap och övertygelse som inte stämmer överens med verkligheten. Det kan handla om politiska frågor och hur samhället fungerar, eller naturvetenskapliga frågor om medicin eller klimat, för att ta några exempel.

Källkritik är också viktigt inte bara när du tar emot information, som när du läser eller ser något. Det är också ett av journalistens viktigaste verktyg i skapandet av information. På så sätt är det också viktigt när du skapar information, i allt från ett inlägg på sociala medier till inlämningsuppgifter i skolan eller när du skälv skapar journalistiskt material.

Om du tänker som en journalist när du tar emot, sprider vidare eller skapar information i text, ljud, bild eller film hjälper du till att hindra falsk information från att spridas. Ha därför alltid den källkritiska metoden med dig, en metod som bygger på frågorna: Vem? Vad? Varför? När? Hur?

Vem?

Vem står bakom källan?  Vem har skrivit artikeln? Vem har delat den? Är det en organisation, ett företag eller en privatperson?  Kan du kontakta upp­hovsmannen?

Genom att svara på frågan ”Vem?” har vi kommit en bra bit på väg. Olika avsändare har olika syften med att sprida viss information. En rapport om klimatförändringar kan ha olika syften om den är gjord av exempelvis ett universitet eller ett bensinbolag. Det betyder inte nödvändigtvis att den ena ljuger, men de kanske har tittat på olika saker.

Fråga dig alltid vem källan är som står bakom informationen.

Vad?

Vad säger egentligen källan? Vad är det för slags information? Verkar det vara fakta eller någons åsikter? Finns det stöd för det som sägs?

När vi ställer frågan ”Vad?” handlar det om att försöka avgöra vad det är för typ av information som källan sprider. Det kan vara humor i form av satir, men ibland är satir utformad så att den är svår att skilja från sanning. Det kan också röra sig om en annons som ser ut som en artikel, något som många har svårt att se skillnad på. Vi måste också avgöra om det är någon som redogör för fakta, och som har stöd för det som sägs, eller någons åsikter.

När vi avgör vad det är för typ av information blir det lättare att värdera källan.

Varför?

Varför delas informationen i källan? Är det någon som vill sprida en viss åsikt eller sälja något? Eller kanske försöker någon luras, antingen på skoj eller med en baktanke?

Frågan ”Varför?” ligger nära frågan om vad det är för typ av information. När vi frågar oss varför viss information sprids, försöker vi lista ut om det handlar om ren faktaupplysning eller om man vill sälja något, om det handlar om någon vill påverka oss i vår uppfattning och åsikt eller kanske bara roa och underhålla oss. Om Folkhälsomyndigheten säger något om en smittsam sjukdom så är det faktaupplysning från en myndighet som har i uppdrag att just värna om vår hälsa. När samma nyhet presenteras i nyhetsmedierna används samma fakta, men kanske har man lyft upp en viss detalj mer för att man tror att den lockar fler läsare. Och någon annan kanske säger något helt annat för att man inte tror på Folkhälsomyndigheten och vill få andra att också misstro dem.

Vet vi varför informationen sprids kan vi avgöra vad det är för typ av källa.

När?

Hur gammal är källan? Är den fortfarande aktuell och korrekt?

Mycket information har ett bäst före-datum, det som man hade goda skäl att tro på för ett år sedan kanske inte gäller längre. Till exempel: Våren 2020 började covid-19-pandemin spridas i Sverige. Det som då sades av läkare, forskare och myndigheter byggde på vad man då visste. Sedan dess har man lärt sig mycket och en del av den informationen gäller inte längre. Eller, man stöter ibland på bilder som sägs skildra något som har hänt nyligen, men vid en kontroll visar sig bilderna vara från ett helt annat tillfälle.

Att kontrollera hur gammal källan är ger oss en ledtråd till hur vi ska värdera den.

Hur?

Hur hittade du informationen? Fick du tips från en annan källa som du har an­ledning att lita på eller miss­tro? Om du hittat källan på inter­net, varför fick du träff på just den sidan?

När man söker information på internet, exempelvis genom Google eller Youtube, måste man vara medveten om hur sökmotorer fungerar. Det är lätt att tro att om man ställer frågan ”Vad innebär klimatförändringar?” så kommer de bästa svaren upp först. Men sökmotorerna tar hänsyn till en mängd faktorer, bland annat din egen tidigare sökhistorik. Men de föreslår också gärna sådant som väcker störst engagemang. Det kan innebära att kontroversiell och uppseendeväckande information – som inte behöver vara sann eller faktakontrollerad – kan få fler sökträffar för att de i sin tur generar mer trafik.

Det kan också handla om att du läst eller sett något som verkar intressant, och att den som skapat den informationen hänvisar till en annan källa för att stärka sina argument. Denne hänvisar då till andra källor som stöder åsikten, snarare än säger emot den. Det betyder inte nödvändigtvis att den är fel, men det kan finnas andra källor som säger något annat också.

En annan typ av information man stöter på är reklam, eller reklambudskap som är dolda för att likna faktainformation. I digitala kanaler och sociala medier får vi ofta reklam som riktas till oss beroende på vad vi tidigare visat intresse för.

Om vi är medvetna om hur information sprids, blir vi bättre på att söka trovärdiga källor.