Statistikövning inför valet

Mediemätaren, som görs av Kantar Sifo för Sveriges Radio Ekot, visar hur partierna får genomslag i media under perioden januari – mars 2022. Vilka politiska frågor diskuteras? Vilka partier får störst utrymme i nyhetsmedier? På Facebook? Och vilken partiledare är den som syns mest? I den här övningen får eleverna bekanta sig med statistik och dra slutsatser om hur genomslaget i medierna påverkar opinionssiffror och i förlängningen valutgången.

Introduktion till läraren

Börja med att läsa igenom Mediemätaren 2022 här. För den som inte har så lång tid kan man nöja sig med att läsa sammanfattningen. Det kan även vara en god idé att läsa resterande rapporter i uppgiften. Läs Polls of polls, som är en sammanslagning av alla opinionsundersökningar som genomförts av olika institut. Kantar SIFO har även en väljarbarometer som är något enklare att tyda och som kan fungera som alternativ. Den hittar du här. Hur det gick i valet 2018 hittar du här.

Svaren till faktafrågorna presenteras längst ner i uppgiften.

Hitta siffror

Börja med att titta på Mediemätaren och svara sedan på frågorna nedan. När ni har svarat på frågorna går läraren igenom svaren med er.

1. Vilka partier får störst utrymme i nyhetsmedier under januari – mars 2022? Hur stort? Skriv ner!
2. Hur ser det ut i sociala medier och poddar? Skiljer det sig åt från nyhetsmedierna?
3. Vilka partier får minst utrymme i medierna?
4. Hur synliga är partiledarna i medierna? Vilka syns mest? Och minst? Syns någon oftare i nyhetsmedier än i sociala medier och tvärtom?
5. Vilka politiska ämnen diskuteras mest i nyhetsmedier under januari – mars 2022?

Jämför

Nu är det dags att titta på hur mediebilden av politiken stämmer överens med de faktiska siffrorna över hur folket röstar och hur de tänker sig rösta om det vore val idag.

6. Hur väl stämmer partiernas utrymme i nyhetsmedier med det faktiska valresultatet 2018? Du hittar valresultatet här. Hur stämmer det med opinionssiffrorna idag? En sammanslagning av alla de opinionsundersökningar som görs finns här och kan ge en något bättre bild av hur valutgången skulle se ut om det var val idag.
7. Titta även på sociala medier och poddar och gör samma jämförelse.
8. Enligt de senaste opinionssiffrorna är det flera partier som inte klarar riksdagsspärren på 4 %. Vilka då? Och hur märks det i Mediemätarens undersökning? Jämför med dina svar ovan.

Diskussion

Nu är det dags att diskutera konsekvenserna av hur media rapporterar kring politiken och om verkligheten stämmer överens med det som händer i nyhetsmedier och på sociala medier. Låt eleverna diskutera i par eller grupper. Välj sedan om uppgiften ska presenteras i någon skriftlig eller muntlig form.

• Är det viktigt att nyhetsmedier speglar de faktiska förhållandena i landet? Hur tror ni medierna resonerar när de väljer ämnen och vinkel?
• Varför har vissa partier och politiker större genomslag? Hur kan exempelvis Magdalena Andersson vara så överlägset störst? Varför är Sverigedemokraterna så stora i sociala medier?
• Varför har försvar och utrikespolitik varit stora frågor under januari – mars? Hur kan det påverka valspurten? Stämmer det överens med de frågor som är viktigast för er?
• Kan man förlita sig helt och hållet på statistik för att ta reda på hur valet kommer gå? Motivera!

Förslagsvis sammanfattas några av svaren i helklass innan lektionen rundas av.

Facit

1. Socialdemokraterna (25 %), Moderaterna (17 %) och Sverigedemokraterna (12 %).
2. Socialdemokraterna (27 %), Sverigedemokraterna (20 %), Moderaterna (15 %). Liberalerna och Kristdemokraterna har större genomslag i nyhetsmedier medan Sverigedemokraterna tar betydligt större plats i sociala medier.
3. Liberalerna, Kristdemokraterna och Centerpartiet tar minst plats i traditionella medier liksom sociala medier.
4. Magdalena Andersson är klart störst med 53 % synlighet i traditionella nyhetsmedier och 38 % i sociala medier. I nyhetsmedierna följer Ulf Kristersson på 12 % och i sociala medier Jimmie Åkesson på 18 %. Centerpartiets Annie Lööf och Sverigedemokraternas Jimmie Åkesson syns mer i sociala medier än i nyhetsmedierna.
5. Försvar, utrikespolitik och lag och ordning är de vanligast förekommande ämnena i nyhetsmedier under januari – mars 2022.
6. I valet 2018 fick Socialdemokraterna 28 %, Moderaterna 20 %, Sverigedemokraterna 17,5 %, Centerpartiet 8,5 %, Vänsterpartiet 8 %, Kristdemokraterna 6,5 %, Liberalerna 5,5 %, Miljöpartiet 4,5 %. En slutsats som kan dras är att de mindre partierna är de som syns mest i medierna i proportion till antalet röster. I de senaste opinionssiffrorna (4 maj 2022) hade de tre största partierna högre procentandel än under valet.
7. I sociala medier står Socialdemokraterna och Sverigedemokraternas utrymme i proportion med det faktiska valresultatet, men dock något lägre i jämförelse med opinionssiffrorna för Socialdemokraterna. Moderaterna är de stora förlorarna och Miljöpartiet de stora vinnarna.
8. Enligt den senaste Väljarbarometern (4 maj 2022) skulle inte Liberalerna och Miljöpartiet klara Riksdagsspärren om det vore val idag. I både sociala medier och nyhetsmedier får de större genomslag än vad opinionsmätningarna kan ge en indikation om.

Koppling till styrdokument

Samhällskunskap 1b, Gymnasieskolan, centralt innehåll

• Mediers och informationsteknikens roll i samhället. Deras möjligheter att påverka människor och samhällsutvecklingen samt de möjligheter de ger människor att påverka. Mediers innehåll och nyhetsvärdering.
• Källkritik. Metoder för att söka, kritiskt granska, värdera och bearbeta information från källor i digital och annan form.
• Samhällsvetenskapliga begrepp, teorier, modeller och metoder i samband med undersökningar av samhällsfrågor och samhällsförhållanden. Exempel på metoder för att samla in information är intervju, enkät och observation. Exempel på metoder för att bearbeta information är statistiska metoder, samhällsvetenskaplig textanalys, argumentationsanalys.
• Presentation i olika former, till exempel debatter, debattinlägg och rapporter.