Medier och stereotyper. Hur beskiver medier olika människor?

Du tror säkert att de åsikter du har "om andra" har du kommit på själv. Men nix, så är det inte. Du påverkas supermycket av vad du ser i medier. Vare sig du vill eller inte. Mediernas berättelser påverkar dina bilder av andra. Har du tänkt på när tidningar skriver ut någons ursprung? Tillexempel skriver de sällan "Rånaren hade svensk utseende" men däremot händer det att de skriver "Rånaren hade utländskt påbrå". Och hur beskriver medier livet i en förort? Har du någonsin tänkt på det?

Det har Quick Response. De granskar nyheter om integration, invandring och främlingsfientlighet genom att helt enkelt läsa de sju största tidningarna i Sverige. De har funnit en förenklad och onyanserad bevakning av invandrare.
Till exempel:

• Medier bidrar till att upprätthålla bilden av förorten som något annorlunda än resten av samhället.
• Invandrare osynliggörs som individer och buntas ihop som gruppen "invandrare".
• I övrig nyhetsjournalistik framhåller man den lilla människans rätt mot myndigheterna. När det gäller flyktingar får myndigheterna istället uttala sig som flyktingar var något de drabbades av och som Sverige ibland är goda och tar emot. Om flyktingarna sköter sig, det vill säga.

Fundera: När är det befogat att ange bakgrunden på den som begått ett brott? Man skriver till exempel inte en man som flyttat till storstaden från landsbygden som beskrivning av någon som begått ett brott. Men kanske från vilket land personen kommer. Varför anges vissas bakgrund och andras inte?

Medier och "invandrade"
I den stora vaga gruppen "invandrare" buntas människor ihop från hela världen och grupperas sen enligt underkategorier och utifrån olika fördomar. Den fördomsfulla blicken delar in världen i stereotyper och förenklar. Några exempel på sådana fördomar som presenteras som sanningar: En muslimsk man håller sin familj hårt. En sydeuropeisk familj är stor, glad och högljudd och man lagar mat tillsammans. Alla finnar super och bastar.
Mediebilden av "invandrarkvinnan" är delad i två idealtyper: offret för traditionen och den starka, det sensationella undantaget, ofta en kändis, som "brutit sig loss" från tradition och förort och blivit modern och integrerad.

Medier, tjejer och killar
Vad är manliga och kvinnliga egenskaper? Män och kvinnor tillskrivs olika karaktärsdrag. Tror du din bild av "manligt" hade sett annorlunda ut om män lika ofta som kvinnor beskrevs som vackra? Hade du blivit förvånad om du läste i tidningen om en film "En kvinna arbetar på en bensinmack. En dag dyker en vacker man upp."?

Om vi liknar mediernas berättande vid en filminspelning - vilka får spela vilka roller? I vilka frågor väljer medierna kvinnor respektive män som får uttala sig? Papporna och mammorna är lika många men vem får uttala sig när det handlar om barn? När man skriver om företagsaffärer? När man skriver om privatekonomi?

Rapporter visar att medier ofta låter män uttala sig som experter. De får kommentera utifrån sitt kunskapsområde. Kvinnor får ta rollen som "vanligt folk". De får berätta om sina upplevelser som drabbade privatpersoner eller tycka något om en ny lag/skatt/nyhet. Kvinnan sfär blir den privata, familjen. Männens det offentliga: politiken, ekonomin, proffssporten. I reklamen finns lättklädda kvinnor och män i kostym. I nyhetsbilder och nyhetsinslag syns också många män i kostym. Kvinnor tittar direkt i kameran. Män porträtteras ofta med blicken på något utanför bild, som de är upptagna med något annat, viktigt.

Män frågar män
På de stora dagstidningarna är majoriteten av vd:ar, chefredaktörer och andra på högre befattningar män. Det, och vilka som är fotografer och reportrar, påverkar vad vi får läsa. På samma sätt påverkar det om alla journalister har en "helsvensk" bakgrund. Forskning visar att när antalet kvinnor som gör tv-inslag minskar, minskar även andelen kvinnor som intervjuas. I forskningsprojektet Kvinnorna i journalistkulturen vid JMG studerade forskarna Rapport, Aktuellt och Nyheterna år 2000. Resultatet? Om man plockade bort "vanligt folk-inslagen" var andelen kvinnliga intervjupersoner och källor bara 22 procent. Av experterna var bara 10 procent kvinnor. Bland politiker, som var nästan lika många män och kvinnor i Sverige det året var bara 22 procent av de intervjuade politikerna kvinnor.

En del redaktioner har skapat egna register över kvinnliga experter för att bryta snedfördelningen. 2009 lämnades det in en motion till Riksdagen om att skapa en oberoende kontaktbank med kvinnliga experter som ska bidra till att bryta mansdominansen i media.
I Danmark och USA har kvinnliga expertdatabaser varit igång sedan 1995 (www.kvinfo.dk) och 2005 (www.shesouce.org). Båda är fria databaser på internet och innehåller namn på kvinnor som är dokumenterat kunniga och beredda att uttala sig inom olika expertområden.

Genusordningen, den plats som män och kvinnor förväntas ta, uttrycks inte bara i vad som sägs utan också i bilder, i vilka roller kvinnor och män kommer till tals och hur de filmas. Från mediekonsumtionen får du med dig bilder av hur det är att vara kvinna och man. Omedvetet påverkas din bild av vem som har makt, vem som är offer och vem som är förövare.

Öva dig:

1. Titta i en dagstidning eller se på nyhetssändningarna i SVT och TV4 en dag. Räkna hur många kvinnor och män som är med. Studera deras funktioner. Vad jobbar de med? Hur används de i reportagen? Hur presenteras de? I vilken roll får de uttala sig? Stämmer det att kvinnor får prata om barn, hem och omsorg medan männen får prata om brott, ekonomi, politik och teknik?
2. Se hur de fotas/filmas. Grodperspektiv, när man filmar lite nedifrån, gör att vi ser upp till personen. Från fågelperspektiv ser vi ned på den filmade. Eller filmar kameran rakt fram? Är reportern kvinna eller man? Påverkar det reportaget?
3. Skriv själv. Skriv ett porträtt på en person på skolan som alla känner till. Det kan vara någon som jobbar i skolbespisningen, som vaktmästare, lärare eller en klasskompis. Utelämna alltför tydliga kännetecken så det blir svårare att gissa vem det handlar om. Kalla personen X och använd inte han eller hon. Låt en kompis gissa om det handlar om en man eller kvinna. Vad i texten får dig att tro det? Kunde skribenten skrivit på ett annat, mer könsneutralt sätt?