Medier och miljö

Vi lägger väldigt mycket tid varje dag på medier. Rättare sagt 7 timmar om dygnet. Vi kollar tv, läser tidningar, kollar nyhetssajter, lyssnar på radio och kollar webb-tv. Och det är ju bra att vi håller oss så uppdaterade - men är det bra för miljön?
Om man vill ta reda på vilken miljöpåverkan media har, måste man dels tänka på vad man konsumerar, på vilket sätt man gör det, samt hur ofta och på vilket sätt man gör sig av med papperstidningen, datorn, radion eller mobiltelefonen när det är dags att slänga den.

Livscykel
Ett vanligt sätt att ta reda på miljöpåverkan är att göra en så kallad livscykelanalys. Då studerar man hela livscykeln hos en produkt, från utvinning av råmaterial via produktion och användning fram till materialåtervinning och avfallshantering. Vi ska nu ge mycket översiktliga exempel på hur livscykeln kan se ut för olika media och jämföra deras miljöpåverkan. Vi fokuserar framför allt på papperstidningens livscykel.

Papperstidning
En dagstidning eller en tidskrift tryckt på papper börjar sitt liv i skogen. I Sverige finns ungefär 22,7 miljoner hektar skog, vilket motsvarar Storbritanniens hela yta. Den svenska skogen består till 97% av kulturskog och 2% av naturskog. Kulturskog är skog som odlas och sköts av människor. Man talar om skogsbruk, vilket innefattar odling (plantering), skötsel (gallring och röjning) och avverkning av skog. Inom skogsbruket finns två olika certifieringar som syftar till att skydda djur och växtarter. Det är FSC (Forest Stewardship Council) och PEFC (Programme for the Endorsement of Forest Certification Schemes.) Båda är internationella organisationer som arbetar för att utveckla ett miljöanpassat, socialt ansvarstagande och ekonomiskt livskraftigt skogsbruk i hela världen. I Sverige pågår ett omfattande arbete för att få all skog certifierad.

När träden har avverkats så transporteras de till sågverk där de blir virke. Till papperstillverkning används så kallad gallringsskog, gärna med olika sorters träd, men till dagstidningar används i huvudsak gran eftersom gran anses ha bäst lämpade fibrer för just dagstidningspapper. Sverige tillverkar så mycket papper och pappersmassa att vi kan exportera till andra länder. Vi exporterar ungefär 9 miljoner ton papper varje år och är den tredje största pappersexportören i världen. Bara Kanada och Finland exporterar mer än Sverige. När det gäller pappersmassa kommer vi på fjärde plats, efter Kanada, Brasilien och USA, och vi exporterar ungefär 3 miljoner ton pappersmassa varje år. När man har avverkat skog för att tillverka papper och pappersmassa, planteras alltid ny skog. Skogen räknas därför som en förnyelsebar råvara, till skillnad från till exempel kol och olja.

På pappersbruken tillverkas pappersmassa som sedan blir papper till dagstidningarna. Till sådan pappersmassa används inte bara nyavverkade träd, utan också returpapper som lämnats i pappersåtervinningen. I Sverige används ungefär hälften av varje när man tillverkar tidningspapper, men i Sydeuropa gör man tidningspapper av enbart returpapper eftersom de inte har så mycket egen skog som vi har.

Fråga: Hur många tidningar får man av ett träd?
Svar: Ett träd räcker till 300 nya tidningar, eller 1500 återvunna.

Nästa steg i processen är tryckningen. Men då måste förstås journalisterna, fotograferna och de andra som jobbar på tidningen ha fyllt den med innehåll i form av texter, bilder och annonser. Redigerarna skickar de färdiga tidningssidorna digitalt till tryckeriet, där tryckarna gör tryckplåtar av sidorna i en maskin. De färdiga tryckplåtarna placeras på en rulle i en tryckpress så att de bildar en cylinder. Från plåtcylindern förs bilden över till en gummidukscylinder som sedan trycker tidningssidan direkt på papperet.

Idag sker tryckningen av tidningen i moderna och miljöanpassade tryckerier, där mycket av det som förr var miljöfarligt har försvunnit. Några exempel är att tryckplåtarna i aluminium återanvänds. Farligt avfall som färgrester, fuktvatten och vaskmedel samlas upp och körs iväg för destruktion, och övrigt avfall sorteras. Dessutom försöker man planera arbetet så att det blir så lite pappersspill som möjligt.

När tidningarna är tryckta lastas de i bilar som kör till uppsamlingsställen. Där hämtar tidningsbuden dem och kör ut dem till prenumeranterna, antingen med bil, cykel eller till fots. Här finns fortfarande en del miljöpåverkan kring fordonstransporterna, men de flesta distributionsföretag arbetar på att minska utsläppen bland annat genom att skaffa miljövänligare bilar.

Som ett sista led i tidningarnas livscykel, lämnar konsumenterna in dem till återvinningen. Därifrån transporteras de tillbaka till pappersbruken för att bli ny pappersmassa till nya tidningar. Pappersfibern går att återvinna 5-7 gånger, men eftersom returfiber successivt försvagas efter varje återanvändning är det viktigt att fiber från nytt virke hela tiden matas in i kretsloppet. Idag återvinner nio av tio svenskar sina tidningar. Det blir sammanlagt ca 54 kilo per person och år.

Webbtidning i datorn
När man läser dagstidningen på datorn istället för på papper, så ser livscykeln lite annorlunda ut. Man behöver framför allt inte tillverka något papper, trycka eller distribuera tidningar med bil. Däremot måste man räkna in tillverkningen och skrotningen av datorn i livscykeln, liksom den energi som behövs när datorn är påslagen.

En dator består till stor del av plast. Plast kommer från råolja. Råolja är en ändlig resurs som vi vet kommer att ta slut inom en relativt snar framtid. När plast förbränns i avfallshanteringen släpps stora mängder fossil koldioxid ut i atmosfären, vilket bidrar till den ökade växthuseffekten och ett varmare klimat.

När man läser tidningen på datorskärmen krävs elenergi, vilket också belastar miljön. I Sverige är vi lyckligt lottade eftersom vi har mycket vattenkraft som producerar miljöanpassad och ren elenergi. I många andra delar av Europa och övriga världen kommer den största delen av elen från fossila bränslen som olja, kol och naturgas. Förbränningen av olja, kol och naturgas bidrar till växthuseffekten.

Ett snabbt växande antal datorer i världen bidrar till ökad energianvändning - idag motsvarar datorernas energianvändning lika mycket som alla flygplan i hela världen. Nu konsumerar vi ju inte bara media i våra datorer, utan använder dem till en massa olika saker. Men det är ändå en intressant jämförelse.

I livscykeln för en dator måste man också räkna in avfallshanteringen. En dator innehåller en mängd olika komponenter som måste tas om hand vid demontering, t ex plaster, bly, bromerade flamskyddsmedel och många andra miljöförstörande ämnen.

Läsa på papper eller nätet - ingen skillnad för miljön
Om man jämför livscyklerna för att läsa en tidning på webben och på papper, så blir det kanske lite oväntat ungefär samma miljöpåverkan, om man räknar om det till utsläpp av koldioxid. Om en person ägnar 30 minuter varje dag åt att läsa tidningen på webben så släpps ungefär 35 kilo koldioxidekvivalenter ut efter ett år. Om man läser en papperstidning varje dag så släpps 28 kilo koldioxidekvivalenter ut efter ett år. Skillnaden mellan att läsa på webb och på papper är alltså inte så stor som många tror.

Webbtidning i mobiltelefonen
När man läser tidningen i sin mobiltelefon så är det vanligast att man använder mobilen för att gå ut på internet. Många av dagstidningarna har speciella sajter som är anpassade för webben i mobilen. Det är inte alldeles enkelt att ta reda på vilken miljöpåverkan det blir när man läser tidningen i mobilen. Som tidigare, måste man titta på hela livscykeln. Då handlar det framför allt om: tillverkning, användning och avfallshantering av själva mobiltelefonen, och energiåtgången när man använder telefonen, dvs hur ofta man måste sätta den på laddning.

Det blir också en del koldioxidutsläpp när innehållet distribueras till telefonerna via Telekomnätet. Tittar man på TV i sin mobiltelefon, så kan man räkna med att det går åt mer energi än om man läser en tidning i mobilen. Telefonen drar helt enkelt mer ström när den ska visa rörliga TV-bilder.

TV och radio
Beräknar man miljöpåverkan för radio och TV är det viktigt att tänka på vilken apparat man använder i hemmet. Moderna radio- och TV-apparater drar i regel mycket mindre ström än gamla varianter med omodern teknik. Vill man vara miljömedveten ska man inte lämna TV-apparaten i standby-läge till exempel under natten, utan stänga av den helt när man inte tittar, eftersom den förbrukar el även i stand-by. Det är också viktigt att apparaterna lämnas till återvinningen och återvinns på ett bra sätt, så att viktiga beståndsdelar tas till vara i stället för att spridas i naturen.

I många fall är produktionen av TV- och radioprogram mycket resurskrävande. Där ingår ofta långa resor och transporter och energikrävande utrustning som kameror, ljus- och ljudanläggningar. Det är också stor skillnad om man jämför produktionen av en TV-dokumentär, ett nyhetsprogram, eller en kostymfilm eller direktsänd musikshow.

Så vilken är den miljövänligaste kanalen? Svårt att säga.
Sammanfattningsvis är det alltså svårt att göra en jämförelse mellan de olika medietyperna, eftersom de har så olika förutsättningar. Men som konsument är det viktigt att ta sitt eget ansvar när det gäller till exempel inköp av elektronik och återvinning av avfallsprodukter.