Bildkunskap

Hur många bilder i olika medier ser du på en dag tror du?

10
30
50
290

Du skickar mms med mobilen, lägger upp bilder på Bilddagboken eller Facebook, kollar en kompis bilder på Flickr och tittar på hemsidor. På väg till skolan möts du av reklam- och nyhetsbilder när du bläddrar i en tidning medan du väntar på bussen.

En bild berättar mer än tusen ord brukar det heta. Tidningar och nyhetssajter använder bilder därför att de ofta talar mer direkt till läsarens känslor än vad texter gör. Men du är också ganska känslig för bilder. Bilder påverkar oss utan att vi märker det. På bara några sekunder skapar du sig en åsikt om vad du tycker om en person på en bild eller vilken grupp han eller hon tillhör. Och du läser in mycket mer i en bild än i en text. Tänk bara på hur det är när du läser en bok - visst skapar du dig bilder av dem du läser om!?

En fråga: Tycker du att det är bra att svenska folket läser nyheter?

Nej, usch det är jättedåligt
Ja, det är bra

Antar att du svarade ja på den frågan. Gå nu in på en nyhetssajt eller öppna en tidning och håll handen för eller stryk för alla bilder du ser. Hur många skulle tycka det var kul att läsa nyheter nu tror du? Tänk dig de här nedanstående nyhetstyper utan bilder. Kryss för den typen av nyhet där bilder INTE spelar någon roll för hur intressant man tycker det är att läsa om det:

• Krig
• Melodifestival
• Hur hemlösa har det
• Skvaller
• Naturkatastroger
• Demonstrationer
• Rån
• Konserter
• Dömd massmördare
• Kungligt bröllop
• Ny president i USA

I tidningen har bilder som funktion att fånga läsarens intresse och locka denne till texten. Ibland säger man att tidningen "dör" utan bilder. Bilden kan visa det som texten beskriver med ord - och lite till. För att du ska kunna hitta i bildflödet är det viktigt att komma ihåg att alla bilder är valda. I och med det har man också valt bort andra bilder. Även en nyhetsbild är alltså en vald "sanning" som påverkar hur du uppfattar en text. Det är också fotografens sanning. En annan fotograf hade kanske sett en porträtterad person annorlunda och fotograferat denne på ett annat sätt.

Medierna har ett stort ansvar i hur vi uppfattar våra medmänniskor.
Studera i tidningen hur kvinnor, män, unga, gamla och människor från olika kulturer framställs på bild. I vilka miljöer fotograferas vem? På vilka sidor i tidningen ser du bilder på vem? Vem ler mest på bild? Vem visas aktiv och vem visas passiv? I vilka arbeten ser vi de fotograferade?

Testa! Titta på en bild av en person i tidningen tillsammans med en kompis. Skriv en kort beskrivning av personen. Jämför - uppfattade ni personen likadant?

Jämför! Hur påverkas du när du läser en text om USA:s ockupation av Irak om den är bildsatt med...

• ... en bild på upprörda irakiska män med skägg och vapen?
• ... en liten irakisk flicka med amputerat ben?

En fotograf på en tidningsredaktion arbetar journalistiskt och försöker skildra verkligheten som hon eller han uppfattar den. När en fotograf på en tidning åker ut och gör ett reportage tar hon eller han kanske ett 50-tal bilder. En till tre av dem kommer i tidningen.

En fråga igen: Hur ska man bestämma vilka bilder som hamnar i tidningen?

Ofta väljer fotograf, bildredaktör och redigerare tillsammans vilka bilder som används i tidningen. I svenska dagstidningar försöker man använda dokumentära bilder. I brist på egentagna bilder köper tidningen in bilder från en frilansfotograf eller en bildbyrå.

De pressetiska reglerna gäller även tidningens arbete med bilder
I de pressetiska reglerna står att "Bildmontage, retuschering på elektronisk väg eller bildtext får ej utformas så att det vilseleder eller lurar läsaren. Ange alltid i direkt anslutning till bilden om den är förändrad genom montage eller retusch. Gäller även vid arkivering."

Stereotyper i bild
Bilder är med och bygger vår bild av människor och roller.
Fundera: Vilka är de vanligaste rollerna för tjejer i reklam? För killar? För män och kvinnor? I vilka reklamsituationer ser du människor med bruna ögon och brunt hår eller "ickesvenskt" utseende (vad det nu är!?)?
Se också avsnittet om medier och stereotyper.

Fundera på: Vem har makt?
Jämför bilder av maktpersoner och maktlösa. Vilken bild förmedlar tidningen?
Studera bilder av olika makthavare, till exempel kungen, statsministern, Barak Obama, stora affärsmän och affärskvinnor eller idoler från musik- och idrottsvärlden.

• Vad symboliserar bilden?
• Viken typ av makt har personen och hur utövar den sin makt?
• Hur visas det i bild?
• Vad blir konsekvenserna för den som påverkas?
• Vilken bild förmedlar tidningen av maktpersonen?
• Vilka egenskaper har hon eller han?
• Vilka likheter respektive skillnader ser du hos en kvinnlig respektive manlig maktperson? Visar bilderna dem på olika sätt?

Den maktlöse
Undersök på samma sätt bilden av den maktlöse och hur dennes brist på makt framställs.

Din egen makt
Fundera på din egen och andras makt i skolan, klassen, kompisgänget eller familjen? Har du olika maktpositioner i olika grupper? Vilka orsaker till de olika maktpositionerna ser du? Vilka är konsekvenserna?

Fördomar och motbilder
Det är lätt att hitta schablonbilder som bekräftar fördomar om till exempel män, kvinnor, ungdomar, äldre och människor från andra kulturer. Men det finns också motbilder som snarare nyanserar vår blick på världen. En ung kvinna i slöja och gympaskor som dansar breakdance, en man som gråter eller med mjuk blick håller ett nyfött barn. Studera bilder av kvinnor, män, unga, gamla och människor från olika kulturer. Leta i tidningen efter motbilder som visar något annat än de vanliga rollerna.

Din stad
Bilder påverkar också hur vi uppfattar platser. Hur visar man förorter eller skolmiljö i tidningen?
Om tidningarna skriver om staden eller samhället där du bor - vilka bilder visar man? Vilka platser?

Kolla in Mediekompass bildspel som får dig att tänka till kring mediebilder.