Testa dig själv!

Du har varit med om en olycka. Får en tidning publicera din Facebook-bild på framsidan?

Ja

Nej

Nu ska du få läsa en text. Tänk dig att du ser den på någon sajt. På ett par ställen i texten borde det ringa en varningsklocka i ditt huvud. Du borde tänka: Aha! Här borde jag nog vara lite kritisk till det som står! På hur många ställen borde du tänka så? Läs texten och räkna sedan.

Här är texten: Enligt en ny undersökning är det farligt att borsta tänderna med färgad tandkräm. Allt fler borstar tänderna med färgad tandkräm visar en rundringning. Experter anser att den färgade tandkrämen kan ge upphov till tandköttscancer. Detta har dock folktandvården velat hålla tyst om, uppger initierade källor. När detta blev känt bland föräldrar blev det en folkstorm.

	Jag borde vara källkritisk på 3 ställen På sex ställen! Så här: 1. ”Enligt en ny undersökning” – Vem ligger bakom undersökningen, vad är syftet med den, hur gick undersökningen till? 2. ”Allt fler” – Hur många är allt fler? 3. ”En rundringning” – hur många har man ringt till? Alla? 4. ”Experter anser” – Vilka experter då, finns det andra experter som tycker annorlunda? 5. ”Uppger initierade källor” – varför får vi inte veta källorna? 6. ”Det blev en folkstorm” – Hur många ska reagera för att det ska räknas som folkstorm?
	Jag borde vara källkritisk på 4 ställen På sex ställen! Så här: 1. ”Enligt en ny undersökning” – Vem ligger bakom undersökningen, vad är syftet med den, hur gick undersökningen till? 2. ”Allt fler” – Hur många är allt fler? 3. ”En rundringning” – hur många har man ringt till? Alla? 4. ”Experter anser” – Vilka experter då, finns det andra experter som tycker annorlunda? 5. ”Uppger initierade källor” – varför får vi inte veta källorna? 6. ”Det blev en folkstorm” – Hur många ska reagera för att det ska räknas som folkstorm?
	Jag borde vara källkritisk på 6 ställen På sex ställen! Så här: 1. ”Enligt en ny undersökning” – Vem ligger bakom undersökningen, vad är syftet med den, hur gick undersökningen till? 2. ”Allt fler” – Hur många är allt fler? 3. ”En rundringning” – hur många har man ringt till? Alla? 4. ”Experter anser” – Vilka experter då, finns det andra experter som tycker annorlunda? 5. ”Uppger initierade källor” – varför får vi inte veta källorna? 6. ”Det blev en folkstorm” – Hur många ska reagera för att det ska räknas som folkstorm?

Du ringer till en tidning och berättar att din rektor tafsar på elever. Tidningen skriver en artikel. Då ringer rektorn och kommunchefen till tidningschefen och säger att hon måste berätta vem som sagt det. Kommer tidningschefen att ge dem ditt namn tror du?

	Ja Nej! Det kallas för meddelarfrihet. Om du vänder dig till en tidning med något känsligt eller kontroversiellt som du tycker allmänheten borde känna till skyddas du av meddelarfriheten. Du behöver inte ta ansvar för de uppgifter du lämnar - det får tidningens ansvarige utgivare göra. Vill du vara anonym så får inte tidningen avslöja ditt namn. Den journalist som tar emot ett tips har helt enkelt tystnadsplikt. Myndigheter får inte heller försöka ta reda på vem som lämnat ett tips. Om de ens skulle försöka börja rota i vem som sagt något så är det också ett brott.
	Kanske Nej! Det kallas för meddelarfrihet. Om du vänder dig till en tidning med något känsligt eller kontroversiellt som du tycker allmänheten borde känna till skyddas du av meddelarfriheten. Du behöver inte ta ansvar för de uppgifter du lämnar - det får tidningens ansvarige utgivare göra. Vill du vara anonym så får inte tidningen avslöja ditt namn. Den journalist som tar emot ett tips har helt enkelt tystnadsplikt. Myndigheter får inte heller försöka ta reda på vem som lämnat ett tips. Om de ens skulle försöka börja rota i vem som sagt något så är det också ett brott.
	Nej Nej! Det kallas för meddelarfrihet. Om du vänder dig till en tidning med något känsligt eller kontroversiellt som du tycker allmänheten borde känna till skyddas du av meddelarfriheten. Du behöver inte ta ansvar för de uppgifter du lämnar - det får tidningens ansvarige utgivare göra. Vill du vara anonym så får inte tidningen avslöja ditt namn. Den journalist som tar emot ett tips har helt enkelt tystnadsplikt. Myndigheter får inte heller försöka ta reda på vem som lämnat ett tips. Om de ens skulle försöka börja rota i vem som sagt något så är det också ett brott.

Du ringer till en tidning och berättar att du vet vem som mördade Olof Palme. Polisen kräver att tidningen ska ge dem ditt namn. Kommer tidningen att ge det till dem nu då tror du?

	Ja Nej, inte den här gången heller. Meddelarfriheten i Sverige är så stark att den gäller det mesta. Vill den som lämnar uppgifter till tidningen vara anonym, så håller tidningen tyst. Ingen får heller luska reda på vem tidningens källa är.
	Kanske Nej, inte den här gången heller. Meddelarfriheten i Sverige är så stark att den gäller det mesta. Vill den som lämnar uppgifter till tidningen vara anonym, så håller tidningen tyst. Ingen får heller luska reda på vem tidningens källa är.
	Nej Nej, inte den här gången heller. Meddelarfriheten i Sverige är så stark att den gäller det mesta. Vill den som lämnar uppgifter till tidningen vara anonym, så håller tidningen tyst. Ingen får heller luska reda på vem tidningens källa är.

Säg att du praktiserar på ett ställe där det jobbar en hel del skummisar. En dag går du in i förrådet och hittar ritningar över Kungliga slottet. Och när du är inne på toan hör du skummissarna viska att de är agenter och tänker bomba slottet. Du ringer genast tidningen och tipsar dem, Men du vill vara anonym. Det handlar ju om GROVA brott mot rikets säkerhet.
Vad händer nu när SÄPO vill ha reda på vem som är tidningens källa? Kommer tidningen att ge dem ditt namn?

	Ja, journalisten struntar i tystnadsplikten för han vill rädda slottet Jo, nu är det lite annorlunda. Svaret är ja. Det är bra att medier kan granska makthavare, publicera vad de vill och hålla källor hemliga. Men det finns ju vissa gränser. Som när det gäller spioner och fara för Sverige. Då kan en domstol häva journalistens tystnadsplikt – det vill säga källans identitet kan avslöjas. Likadant kan en domstol besluta att journalisters tystnadsplikt ska lyftas när en person som jobbar på en myndighet har lämnat ut hemliga handlingar eller muntligen lämnat sekretessbelagda uppgifter. Det här är lite komplicerat – men det finns alltså undantag i meddelarfriheten, även om den är stark.
	Ja, en domstol kräver att journalisten ska säga vem källan är Jo, nu är det lite annorlunda. Svaret är ja. Det är bra att medier kan granska makthavare, publicera vad de vill och hålla källor hemliga. Men det finns ju vissa gränser. Som när det gäller spioner och fara för Sverige. Då kan en domstol häva journalistens tystnadsplikt – det vill säga källans identitet kan avslöjas. Likadant kan en domstol besluta att journalisters tystnadsplikt ska lyftas när en person som jobbar på en myndighet har lämnat ut hemliga handlingar eller muntligen lämnat sekretessbelagda uppgifter. Det här är lite komplicerat – men det finns alltså undantag i meddelarfriheten, även om den är stark.
	Nej, journalisten har tystnadsplikt så Säpo får inget veta Jo, nu är det lite annorlunda. Svaret är ja. Det är bra att medier kan granska makthavare, publicera vad de vill och hålla källor hemliga. Men det finns ju vissa gränser. Som när det gäller spioner och fara för Sverige. Då kan en domstol häva journalistens tystnadsplikt – det vill säga källans identitet kan avslöjas. Likadant kan en domstol besluta att journalisters tystnadsplikt ska lyftas när en person som jobbar på en myndighet har lämnat ut hemliga handlingar eller muntligen lämnat sekretessbelagda uppgifter. Det här är lite komplicerat – men det finns alltså undantag i meddelarfriheten, även om den är stark.

Här är en läsarkommentar i Aftonbladet som någon skrivit med anledning av att Aftonbladet publicerat en debattartikel av Sverigedemokraternas partiledare Jimmie Åkesson.

”Mycket bra skrivet av Åkesson. Applåd!! Man får inte sympatisera med Sverige Demokraterna på Aftonbladet då tas inlägget bort”

Får man skriva vad som helst i tidningars kommentarsfält?

Ja

Nej

Får en tidning skriva vad som helst? Typ att vi inte ska ta in fler invandrare? Eller att de tror att kungen har varit otrogen?

	Ja Ja, det kallas för yttrandefrihet. Grundtanken i pressfriheten är att det ska vara lätt att granska och kritisera de styrande (regeringen, riksdagen, kommunerna, företagen) och förmedla information till allmänheten. Därför får tidningar publicera vad de vill. Men de kan bli fällda i EFTERHAND om de strider mot lagen eller de pressetiska reglerna.
	Nej Ja, det kallas för yttrandefrihet. Grundtanken i pressfriheten är att det ska vara lätt att granska och kritisera de styrande (regeringen, riksdagen, kommunerna, företagen) och förmedla information till allmänheten. Därför får tidningar publicera vad de vill. Men de kan bli fällda i EFTERHAND om de strider mot lagen eller de pressetiska reglerna.

Betyder pressfrihet verkligen att ALLT och precis vad som helst får publiceras?

	Jepp Nästan, de här grejerna kan tidningar bli fällda för om de skriver: • Sådant som är rent skvaller och hånfullt mot en annan människa (typ att nån är alkoholist) • Sådant som är hets mot folkgrupp (typ att alla från ett visst land är tjuvar) • Superhemliga uppgifter som riskerar Sveriges säkerhet (typ att nån planerar att hacka sig in på Säpos databas).
	Nope Nästan, de här grejerna kan tidningar bli fällda för om de skriver: • Sådant som är rent skvaller och hånfullt mot en annan människa (typ att nån är alkoholist) • Sådant som är hets mot folkgrupp (typ att alla från ett visst land är tjuvar) • Superhemliga uppgifter som riskerar Sveriges säkerhet (typ att nån planerar att hacka sig in på Säpos databas).
	Nästan Nästan, de här grejerna kan tidningar bli fällda för om de skriver: • Sådant som är rent skvaller och hånfullt mot en annan människa (typ att nån är alkoholist) • Sådant som är hets mot folkgrupp (typ att alla från ett visst land är tjuvar) • Superhemliga uppgifter som riskerar Sveriges säkerhet (typ att nån planerar att hacka sig in på Säpos databas).

Brev_polischef_305
Om du vill läsa ett brev som Polischefen har skrivit till Fredrik Reinfeldt om att polisen har blivit lurad på en massa pengar – har du rätt att få läsa det brevet då?

	Ja, klart jag får läsa brev som kommer till regeringen Ja! I Sverige har varje medborgare laglig rätt att läsa alla dokument som kommer in till eller tas fram av myndigheter och förvaltningar. Det kallas för offentlighetsprincipen.
	Nej, det har jag inte Ja! I Sverige har varje medborgare laglig rätt att läsa alla dokument som kommer in till eller tas fram av myndigheter och förvaltningar. Det kallas för offentlighetsprincipen.

Säg att din 6-åriga lillasyster ringer upp till regeringen och säger att hon vill läsa polischefens brev. Får hon göra det då?

Ja

Nej

Om Polischefens brev till Fredrik Reinfeldt handlar om en kollega som fått aids – får du läsa det då?

	Ja Nej! Även om vi har den här offentlighetsprincipen, så får du inte läsa sådant som handlar om en enskild persons hälsa eller sexualliv. Varför inte det? Jo, för att de fallen riskerar personen att lida skada om uppgiften lämnas ut.
	Nej Nej! Även om vi har den här offentlighetsprincipen, så får du inte läsa sådant som handlar om en enskild persons hälsa eller sexualliv. Varför inte det? Jo, för att de fallen riskerar personen att lida skada om uppgiften lämnas ut.

Anonyma_kallor_375
Ser du de där sista orden i bilden ”med hänvisning till anonyma källor”?
Varför skriver inte tidningen vem de fått uppgifterna ifrån?

	För att man inte ska kunna kontrollera om det är sant För att folk inte skulle våga berätta saker för medier om de inte fick vara anonyma. Därför skyddas källor av den så kallade meddelarfriheten och meddelarskyddet. Det är en svensk grundlag att man får vara anonym som källa. Och det gäller inte bara folk som lämnar uppgifter om viktiga saker som CIA eller regeringen – det gäller dig och vem som helst som vill lämna uppgifter till svenska medier.
	För att folk inte skulle våga berätta något för medier om de inte fick vara anonyma För att folk inte skulle våga berätta saker för medier om de inte fick vara anonyma. Därför skyddas källor av den så kallade meddelarfriheten och meddelarskyddet. Det är en svensk grundlag att man får vara anonym som källa. Och det gäller inte bara folk som lämnar uppgifter om viktiga saker som CIA eller regeringen – det gäller dig och vem som helst som vill lämna uppgifter till svenska medier.
	För att de inte riktigt vet vem de fått uppgiften ifrån, men tror att det är sant För att folk inte skulle våga berätta saker för medier om de inte fick vara anonyma. Därför skyddas källor av den så kallade meddelarfriheten och meddelarskyddet. Det är en svensk grundlag att man får vara anonym som källa. Och det gäller inte bara folk som lämnar uppgifter om viktiga saker som CIA eller regeringen – det gäller dig och vem som helst som vill lämna uppgifter till svenska medier.

Här är ett citat ur Tidningen Allehanda:

Den 29-årige Malmöbo som misstänks för våldtäkt mot barn i Härnösand, omhäktades i dag av Ångermanlands tingsrätt. 29-åringen nekar fortfarande och menar att det bara handlat om pussar och kramar med den 13-åriga flickan från Härnösand.

Får tidningen publicera bild på den misstänkta våldtäktsmannen?

Ja

Nej

Ska medier skriva ut vilken etnisk tillhörighet en brottsling har tycker du?

Ja

Nej

Tror du medier undviker att skriva negativa saker om invandring?

Ja

Nej

Landslagsmannen slåss på krogen, svensktoppsstjärnan kör rattfull, den kände skådespelaren döms för sexbrott. Varför namnger inte medierna dem? När diskussionsforum som Flashback på nätet ändå har avslöjat både namn och adress?

	Därför att människor inte skvallrar lika mycket till ”vanliga” medier Därför att vanliga medier följer de pressetiska reglerna. Det gör inte alla diskussionsforum. Vi har lagar i Sverige som är till för att medier ska ha så stor frihet som möjligt att publicera vad de vill – så att de kan funka som nyhetsförmedlare och granskare av samhället. MEN! Medierna har ändå ett ansvar. De har ett ansvar att det de skriver är sant. Och ett ansvar för att skydda enskilda personer mot att hängas ut i medier. För att se till att medier tar det här ansvaret så följer de frivilligt de så kallade pressetiska reglerna. Det är ett par sidor med regler som handlar om allt från att medier måste faktakolla, att de måste rätta fel de skrivit och regler om vad man får skriva om enskilda personer. Bryter tidningar mot de reglerna så kan de dömas till skadestånd.
	Därför att ”vanliga” medier inte vet om det är sant Därför att vanliga medier följer de pressetiska reglerna. Det gör inte alla diskussionsforum. Vi har lagar i Sverige som är till för att medier ska ha så stor frihet som möjligt att publicera vad de vill – så att de kan funka som nyhetsförmedlare och granskare av samhället. MEN! Medierna har ändå ett ansvar. De har ett ansvar att det de skriver är sant. Och ett ansvar för att skydda enskilda personer mot att hängas ut i medier. För att se till att medier tar det här ansvaret så följer de frivilligt de så kallade pressetiska reglerna. Det är ett par sidor med regler som handlar om allt från att medier måste faktakolla, att de måste rätta fel de skrivit och regler om vad man får skriva om enskilda personer. Bryter tidningar mot de reglerna så kan de dömas till skadestånd.
	Därför att ”vanliga” medier följer de pressetiska reglerna Därför att vanliga medier följer de pressetiska reglerna. Det gör inte alla diskussionsforum. Vi har lagar i Sverige som är till för att medier ska ha så stor frihet som möjligt att publicera vad de vill – så att de kan funka som nyhetsförmedlare och granskare av samhället. MEN! Medierna har ändå ett ansvar. De har ett ansvar att det de skriver är sant. Och ett ansvar för att skydda enskilda personer mot att hängas ut i medier. För att se till att medier tar det här ansvaret så följer de frivilligt de så kallade pressetiska reglerna. Det är ett par sidor med regler som handlar om allt från att medier måste faktakolla, att de måste rätta fel de skrivit och regler om vad man får skriva om enskilda personer. Bryter tidningar mot de reglerna så kan de dömas till skadestånd.
	Därför att ”vanliga” medier inte tror att folk är intresserade Därför att vanliga medier följer de pressetiska reglerna. Det gör inte alla diskussionsforum. Vi har lagar i Sverige som är till för att medier ska ha så stor frihet som möjligt att publicera vad de vill – så att de kan funka som nyhetsförmedlare och granskare av samhället. MEN! Medierna har ändå ett ansvar. De har ett ansvar att det de skriver är sant. Och ett ansvar för att skydda enskilda personer mot att hängas ut i medier. För att se till att medier tar det här ansvaret så följer de frivilligt de så kallade pressetiska reglerna. Det är ett par sidor med regler som handlar om allt från att medier måste faktakolla, att de måste rätta fel de skrivit och regler om vad man får skriva om enskilda personer. Bryter tidningar mot de reglerna så kan de dömas till skadestånd.

En pressfotograf åker ut för att fotografera en stor brand på ett dagis. Svart rök väller ut och det ser riktigt läskigt ut. Fotografen tar några bilder, men när han kollar på dem senare ser man inte den svarta röken så bra. Får han lägga till lite rök i Photoshop så att läsarna ska förstå hur läskig branden var?

	Ja Nej, enligt de pressetiska reglerna får tidningar inte restuschera bilder så det lurar läsarna. Om man i det här fallet tycker att man faktiskt inte lurar läsarna – eftersom det faktiskt var mycket svart rök – så måste man ange direkt under bilden att den är retuscherad.
	Nej Nej, enligt de pressetiska reglerna får tidningar inte restuschera bilder så det lurar läsarna. Om man i det här fallet tycker att man faktiskt inte lurar läsarna – eftersom det faktiskt var mycket svart rök – så måste man ange direkt under bilden att den är retuscherad.

När medier granskar olika saker (till exempel hittar bevis för att nån som sitter i fängelse är oskyldig, eller hittar bevis för att en politiker skattefuskar), så kan opinionen i Sverige helt vända efter att medier skrivit om det.
Alltså: Om medier påstår att nån är oskyldig och gör reportage, löpsedlar och program om det, så börjar många ändra åsikt i frågan. Varför är det så tror du?

	Folk har mycket mer respekt för vad journalister säger än vad polisen säger Alla svar är egentligen rätt. Medier kallas ibland för den tredje statsmakten (efter regering och riksdag) just därför att de har en sådan makt att påverka. De kan påverka vad folk tycker genom att lyfta fram en fråga, vara tyst om andra, göra stora rubriker, använda starka bilder som väcker känslor och använda musik för att skapa en känsla. Har du en tydlig egen uppfattning i frågan, så kan det hända att du tvivlar på ett mediebudskap. Medan människor som inte har en klar egen uppfattning i en fråga lätt håller med medierna Media påverkar oss konstant, men det är ju det de ska göra också. Kunna skapa opinion – utan att regeringen eller andra med makt håller med. Eller skapa opinion så att regeringen och andra börjar engagera sig i en fråga. Kom även ihåg att du kan använda dig av media för att själv påverka.
	Folk är rädda för att själva bli uthängda i medier - därför tror man hellre på vad de säger än vad andra säger Alla svar är egentligen rätt. Medier kallas ibland för den tredje statsmakten (efter regering och riksdag) just därför att de har en sådan makt att påverka. De kan påverka vad folk tycker genom att lyfta fram en fråga, vara tyst om andra, göra stora rubriker, använda starka bilder som väcker känslor och använda musik för att skapa en känsla. Har du en tydlig egen uppfattning i frågan, så kan det hända att du tvivlar på ett mediebudskap. Medan människor som inte har en klar egen uppfattning i en fråga lätt håller med medierna Media påverkar oss konstant, men det är ju det de ska göra också. Kunna skapa opinion – utan att regeringen eller andra med makt håller med. Eller skapa opinion så att regeringen och andra börjar engagera sig i en fråga. Kom även ihåg att du kan använda dig av media för att själv påverka.
	Medier använder en dramaturgi som gör att man tror på dem Alla svar är egentligen rätt. Medier kallas ibland för den tredje statsmakten (efter regering och riksdag) just därför att de har en sådan makt att påverka. De kan påverka vad folk tycker genom att lyfta fram en fråga, vara tyst om andra, göra stora rubriker, använda starka bilder som väcker känslor och använda musik för att skapa en känsla. Har du en tydlig egen uppfattning i frågan, så kan det hända att du tvivlar på ett mediebudskap. Medan människor som inte har en klar egen uppfattning i en fråga lätt håller med medierna Media påverkar oss konstant, men det är ju det de ska göra också. Kunna skapa opinion – utan att regeringen eller andra med makt håller med. Eller skapa opinion så att regeringen och andra börjar engagera sig i en fråga. Kom även ihåg att du kan använda dig av media för att själv påverka.
	Medier tar fram nya fakta och faktakollar så det är klart att man tror på dem mer än grannen Alla svar är egentligen rätt. Medier kallas ibland för den tredje statsmakten (efter regering och riksdag) just därför att de har en sådan makt att påverka. De kan påverka vad folk tycker genom att lyfta fram en fråga, vara tyst om andra, göra stora rubriker, använda starka bilder som väcker känslor och använda musik för att skapa en känsla. Har du en tydlig egen uppfattning i frågan, så kan det hända att du tvivlar på ett mediebudskap. Medan människor som inte har en klar egen uppfattning i en fråga lätt håller med medierna Media påverkar oss konstant, men det är ju det de ska göra också. Kunna skapa opinion – utan att regeringen eller andra med makt håller med. Eller skapa opinion så att regeringen och andra börjar engagera sig i en fråga. Kom även ihåg att du kan använda dig av media för att själv påverka.

Nyhetschefen på en tidning sitter och går igenom vilka nyheter man fått reda på. Hon har fem olika nyheter, men får bara välja en att skriva om. Vilken av dessa nyheter tror du hon väljer?

	200 000 döda i Afghanistan Antagligen att statsministern har varit med om en svår bilolycka. Varför skulle han välja den? Jo, därför att den nyheten uppfyller många punkter på listan över vad som gör en nyhet stor. Så här ser den listan ut: En nyhet ska vara: Aktuell. Gamla nyheter har läsaren redan hört eller läst om. Intressera många. Dagstidningar vänder sig till alla. Inträffa nära. Alltså, det som händer i Sverige eller i byn där du bor är med intressant än det som händer utomlands. Andra saker som har betydelse: Tidningen vill helst vara ensam om att ha nyheten Nyheten berättar om något som är överraskande eller ovanligt Nyheten handlar om någon "offentlig person" Nyheten avslöjar felaktigheter i samhället Nyheten handlar om lag- eller regelbrott Nyheten har en rolig vinkel Det finns bra bilder till nyheten Det handlar om den lilla människans kamp mot makten
	Coca-Cola slutar göra Coca-Cola Antagligen att statsministern har varit med om en svår bilolycka. Varför skulle han välja den? Jo, därför att den nyheten uppfyller många punkter på listan över vad som gör en nyhet stor. Så här ser den listan ut: En nyhet ska vara: Aktuell. Gamla nyheter har läsaren redan hört eller läst om. Intressera många. Dagstidningar vänder sig till alla. Inträffa nära. Alltså, det som händer i Sverige eller i byn där du bor är med intressant än det som händer utomlands. Andra saker som har betydelse: Tidningen vill helst vara ensam om att ha nyheten Nyheten berättar om något som är överraskande eller ovanligt Nyheten handlar om någon "offentlig person" Nyheten avslöjar felaktigheter i samhället Nyheten handlar om lag- eller regelbrott Nyheten har en rolig vinkel Det finns bra bilder till nyheten Det handlar om den lilla människans kamp mot makten
	Huvudvärkstabletter livsfarliga Antagligen att statsministern har varit med om en svår bilolycka. Varför skulle han välja den? Jo, därför att den nyheten uppfyller många punkter på listan över vad som gör en nyhet stor. Så här ser den listan ut: En nyhet ska vara: Aktuell. Gamla nyheter har läsaren redan hört eller läst om. Intressera många. Dagstidningar vänder sig till alla. Inträffa nära. Alltså, det som händer i Sverige eller i byn där du bor är med intressant än det som händer utomlands. Andra saker som har betydelse: Tidningen vill helst vara ensam om att ha nyheten Nyheten berättar om något som är överraskande eller ovanligt Nyheten handlar om någon "offentlig person" Nyheten avslöjar felaktigheter i samhället Nyheten handlar om lag- eller regelbrott Nyheten har en rolig vinkel Det finns bra bilder till nyheten Det handlar om den lilla människans kamp mot makten
	Statsministern har varit med om en svår bilolycka Antagligen att statsministern har varit med om en svår bilolycka. Varför skulle han välja den? Jo, därför att den nyheten uppfyller många punkter på listan över vad som gör en nyhet stor. Så här ser den listan ut: En nyhet ska vara: Aktuell. Gamla nyheter har läsaren redan hört eller läst om. Intressera många. Dagstidningar vänder sig till alla. Inträffa nära. Alltså, det som händer i Sverige eller i byn där du bor är med intressant än det som händer utomlands. Andra saker som har betydelse: Tidningen vill helst vara ensam om att ha nyheten Nyheten berättar om något som är överraskande eller ovanligt Nyheten handlar om någon "offentlig person" Nyheten avslöjar felaktigheter i samhället Nyheten handlar om lag- eller regelbrott Nyheten har en rolig vinkel Det finns bra bilder till nyheten Det handlar om den lilla människans kamp mot makten
	Två svenska soldater döda i Afghanistan Antagligen att statsministern har varit med om en svår bilolycka. Varför skulle han välja den? Jo, därför att den nyheten uppfyller många punkter på listan över vad som gör en nyhet stor. Så här ser den listan ut: En nyhet ska vara: Aktuell. Gamla nyheter har läsaren redan hört eller läst om. Intressera många. Dagstidningar vänder sig till alla. Inträffa nära. Alltså, det som händer i Sverige eller i byn där du bor är med intressant än det som händer utomlands. Andra saker som har betydelse: Tidningen vill helst vara ensam om att ha nyheten Nyheten berättar om något som är överraskande eller ovanligt Nyheten handlar om någon "offentlig person" Nyheten avslöjar felaktigheter i samhället Nyheten handlar om lag- eller regelbrott Nyheten har en rolig vinkel Det finns bra bilder till nyheten Det handlar om den lilla människans kamp mot makten

Katastrofplugg_375
Måste medier förstora upp händelser för att du ska reagera?

	Ja Ja, så funkar vi tyvärr. I ungefär 12 dagar har vi ett intresse för en stor jordbävning till exempel. Sedan minskar vårt intresse. Och intresset för stora katastrofer är mindre ju längre bort i världen de händer. Så om medier vill att du ska reagera och engagera dig, så behöver de ibland göra STORA rubriker.
	Nej Ja, så funkar vi tyvärr. I ungefär 12 dagar har vi ett intresse för en stor jordbävning till exempel. Sedan minskar vårt intresse. Och intresset för stora katastrofer är mindre ju längre bort i världen de händer. Så om medier vill att du ska reagera och engagera dig, så behöver de ibland göra STORA rubriker.

En tidning är ju full av annonser både i pappersversionen och på tidningens sajt. Alla som vill kan sätta in en annons. Det är annonsavdelning som har hand om detta. Men en dag får den ansvarige utgivaren på en tidning, vi kan kalla henne Maria, reda på att ett företag som har kopplingar till extrema åsikter vill sätta in annons om sina bildäck som de säljer.
Maria vill inte att de ska få annonsera i tidningen. Kan hon stoppa annonsen?

	Ja Ja! Den ansvarige utgivaren på en tidning bestämmer över allt som ska vara med i tidningen – och vad som inte ska vara med. Dessutom är hon ansvarig. Om en annons till exempel strider mot de pressetiska reglerna och hetslagstiftningen (typ att alla från ett visst land är tjuvar), så är det Maria som fälls för detta – inte annonsören.
	Nej Ja! Den ansvarige utgivaren på en tidning bestämmer över allt som ska vara med i tidningen – och vad som inte ska vara med. Dessutom är hon ansvarig. Om en annons till exempel strider mot de pressetiska reglerna och hetslagstiftningen (typ att alla från ett visst land är tjuvar), så är det Maria som fälls för detta – inte annonsören.

David är 23 år och har precis öppnat en ny go-cart bana i stan. Han vill förstås att så många som möjligt ska komma. Han funderar på att sätta in en stor annons i tidningen. Men så kommer David på att det säkert skulle komma ännu fler om tidningen skrev en artikel om go-cart banan istället. Så istället för att lägga pengarna på en annons vill han hellre lägga pengarna på att en reporter skriver en artikel. Många i stan skulle säkert vara intresserade av att läsa om det.
Är det ok att en reporter skriver en artikel istället för att tidningen tar in en annons?

	Ja Nej, i alla fall inte enligt journalistens yrkesregler. Där står det att en journalist inte bör acceptera uppdrag, inbjudan, gåva, gratisresa eller annan förmån som kan misstänkliggöra journalistens ställning som fri och självständig. Det blir ju väldigt svårt för läsaren att bedöma innehållet om man inte vet på vems uppdrag journalisten handlar.
	Nej Nej, i alla fall inte enligt journalistens yrkesregler. Där står det att en journalist inte bör acceptera uppdrag, inbjudan, gåva, gratisresa eller annan förmån som kan misstänkliggöra journalistens ställning som fri och självständig. Det blir ju väldigt svårt för läsaren att bedöma innehållet om man inte vet på vems uppdrag journalisten handlar.

Censur_375_150
Hur tror du en tidning skulle se ut om vi inte hade tryck- och yttrandefrihet i Sverige?

	Den skulle bara innehålla fakta, inga åsikter Den skulle se helt annorlunda ut! Vi har en unik tryckfrihet i Sverige. Den innebär att ingen kan censurera en tidning. Inte regeringen, inte polischefen, inte Barack Obama, inte någon. De tre viktigaste grejerna med tryckfrihet är 1) Meddelarfrihet (myndigheter får inte luska reda på vem tidnigens anonyma källa är) 2) Offentlighetsprincipen (du har rätt att läsa alla statliga dokument) och 3) Censurförbud (ingen för i förhand censurera vad medier tar upp). Skulle man ta bort de här tre sakerna skulle en tidning se helt annorlunda ut. Till exempel skulle det kunna vara så här: Inga negativa ord om statsministern, inga bilder på svenska soldater, ingen vågar lämna tips till tidningen, inga musikrecensioner, inga bilder eller reportage från andra länder än Sverige, inga annonser från kyrkan – eller bara annonser från kyrkan. Stryk över allt sådant i en tidning som handlar om politiska åsikter, som kommer från anonyma källor, som handlar om utredningar eller undersökningar eller om vad folk tycker i olika frågor, så får du se!
	Den skulle se helt annorlunda ut
	Nästan ingen skillnad Den skulle se helt annorlunda ut! Vi har en unik tryckfrihet i Sverige. Den innebär att ingen kan censurera en tidning. Inte regeringen, inte polischefen, inte Barack Obama, inte någon. De tre viktigaste grejerna med tryckfrihet är 1) Meddelarfrihet (myndigheter får inte luska reda på vem tidnigens anonyma källa är) 2) Offentlighetsprincipen (du har rätt att läsa alla statliga dokument) och 3) Censurförbud (ingen för i förhand censurera vad medier tar upp). Skulle man ta bort de här tre sakerna skulle en tidning se helt annorlunda ut. Till exempel skulle det kunna vara så här: Inga negativa ord om statsministern, inga bilder på svenska soldater, ingen vågar lämna tips till tidningen, inga musikrecensioner, inga bilder eller reportage från andra länder än Sverige, inga annonser från kyrkan – eller bara annonser från kyrkan. Stryk över allt sådant i en tidning som handlar om politiska åsikter, som kommer från anonyma källor, som handlar om utredningar eller undersökningar eller om vad folk tycker i olika frågor, så får du se!
	Som idag fast inga politiska artiklar Den skulle se helt annorlunda ut! Vi har en unik tryckfrihet i Sverige. Den innebär att ingen kan censurera en tidning. Inte regeringen, inte polischefen, inte Barack Obama, inte någon. De tre viktigaste grejerna med tryckfrihet är 1) Meddelarfrihet (myndigheter får inte luska reda på vem tidnigens anonyma källa är) 2) Offentlighetsprincipen (du har rätt att läsa alla statliga dokument) och 3) Censurförbud (ingen för i förhand censurera vad medier tar upp). Skulle man ta bort de här tre sakerna skulle en tidning se helt annorlunda ut. Till exempel skulle det kunna vara så här: Inga negativa ord om statsministern, inga bilder på svenska soldater, ingen vågar lämna tips till tidningen, inga musikrecensioner, inga bilder eller reportage från andra länder än Sverige, inga annonser från kyrkan – eller bara annonser från kyrkan. Stryk över allt sådant i en tidning som handlar om politiska åsikter, som kommer från anonyma källor, som handlar om utredningar eller undersökningar eller om vad folk tycker i olika frågor, så får du se!

Säg att din pappa är en känd företagsledare. En dag så går du in på en stor tidningssajt och ser att de skriver att din pappa betalat ut svarta löner. Du kommer hem och din pappa säger att det inte är sant och att han har bevis.
Ni känner er illa behandlade. Vad kan ni göra?

	Egentligen ingenting, medier har ett ansvar att kontrollera sina uppgifter – men får publicera vad de vill ändå Om du tycker att du eller någon annan har blivit illa behandlad eller omskriven på ett felaktigt sätt i en artikel så kan du vända dig direkt till pressombudsmannen (som har hand om de pressetiska reglerna). Pressombudsmannen hjälper dig med att ta kontakt med tidningen eller ta fram en rättelse. Det är pressombudsmannens jobb att se till att det är lätt för enskilda att föra fram klagomål. Om tidningen inte håller med så kan pressombudsmannen också skicka saken vidare till pressombudsnämnden som kan fälla tidningen och tvinga dem att skriva en rättelse.
	Om ni skriver till tidningen så måste de publicera ert brev Om du tycker att du eller någon annan har blivit illa behandlad eller omskriven på ett felaktigt sätt i en artikel så kan du vända dig direkt till pressombudsmannen (som har hand om de pressetiska reglerna). Pressombudsmannen hjälper dig med att ta kontakt med tidningen eller ta fram en rättelse. Det är pressombudsmannens jobb att se till att det är lätt för enskilda att föra fram klagomål. Om tidningen inte håller med så kan pressombudsmannen också skicka saken vidare till pressombudsnämnden som kan fälla tidningen och tvinga dem att skriva en rättelse.
	Om ni skriver till de som har hand om de pressetiska reglerna så kan ni få en rättelse Om du tycker att du eller någon annan har blivit illa behandlad eller omskriven på ett felaktigt sätt i en artikel så kan du vända dig direkt till pressombudsmannen (som har hand om de pressetiska reglerna). Pressombudsmannen hjälper dig med att ta kontakt med tidningen eller ta fram en rättelse. Det är pressombudsmannens jobb att se till att det är lätt för enskilda att föra fram klagomål. Om tidningen inte håller med så kan pressombudsmannen också skicka saken vidare till pressombudsnämnden som kan fälla tidningen och tvinga dem att skriva en rättelse.
	Privatpersoner kan inte få rättelse – bara företag och organisationer Om du tycker att du eller någon annan har blivit illa behandlad eller omskriven på ett felaktigt sätt i en artikel så kan du vända dig direkt till pressombudsmannen (som har hand om de pressetiska reglerna). Pressombudsmannen hjälper dig med att ta kontakt med tidningen eller ta fram en rättelse. Det är pressombudsmannens jobb att se till att det är lätt för enskilda att föra fram klagomål. Om tidningen inte håller med så kan pressombudsmannen också skicka saken vidare till pressombudsnämnden som kan fälla tidningen och tvinga dem att skriva en rättelse.

Ok, så det är viktigt att medier är försiktiga med vad de skriver om folk och att de inte luras. Men hur ska du kunna veta om en tidning eller sajt följer de pressetiska reglerna då?

	Alla sajter och tidningar följer de pressetiska reglerna De flesta vet nog inte hur man kan kolla det – för det finns inget typ av ”kravmärke”. Alla följer inte reglerna, men de allra flesta stora dagstidningar och tidsskrifter gör det. Man vet att en tidning är kopplad till de pressetiska reglerna om de är medlemmar hos TU (Tidningsutgivarna) och Sveriges Tidskrifter. Så det lättaste sättet är att gå in på deras sajter och kolla vilka som är medlemmar.
	Det står på sajten och i tidningen De flesta vet nog inte hur man kan kolla det – för det finns inget typ av ”kravmärke”. Alla följer inte reglerna, men de allra flesta stora dagstidningar och tidsskrifter gör det. Man vet att en tidning är kopplad till de pressetiska reglerna om de är medlemmar hos TU (Tidningsutgivarna) och Sveriges Tidskrifter. Så det lättaste sättet är att gå in på deras sajter och kolla vilka som är medlemmar.
	Vet inte De flesta vet nog inte hur man kan kolla det – för det finns inget typ av ”kravmärke”. Alla följer inte reglerna, men de allra flesta stora dagstidningar och tidsskrifter gör det. Man vet att en tidning är kopplad till de pressetiska reglerna om de är medlemmar hos TU (Tidningsutgivarna) och Sveriges Tidskrifter. Så det lättaste sättet är att gå in på deras sajter och kolla vilka som är medlemmar.

Påverkas du av vad medier gör och skriver?

Ja, mycket

Nej, inte alls

Testa dig själv!

Adress

Kontakt

Cookies på sajten

TU:s övriga sajter