Om lektionen

Årskurs 7-9, Gymnasiet SH/SO, SV 1-2 lektioner

Förberedelser

Läs lektionsplaneringen. Eleverna behöver tillgång till sina sociala medieflöden via telefon, läsplatta eller dator.

Syfte

Skapa fördjupade kunskaper i källkritik och att värdera trovärdigheten hos olika nyhetskällor.

Tidningar till klassrummet

Kontakta respektive lokaltidning för beställning av klassuppsättning.

Värdera nyheter ur det sociala flödet


  Publicerad: 18 april 2018
Tema: Källkritik, Mediekunskap, Nyheter

Under hösten 2017 genomfördes ett forskningsprojekt under namnet Nyhetsvärderaren där gymnasieungdomar över hela landet tillfrågades om hur de läser nyheter. Som framgår av denna artikel i DN (Länk!) läser ungdomarna mer nyheter från etablerade medier, och är mer källkritiska än vad som kanske framgår i den allmänna debatten. Även Aftonbladet har uppmärksammat studien (Länk!) liksom Folkbladet (Länk!).
För den som vill fördjupa sig i studien finns den här: Länk!

Även om undersökningen redan är slutförd, kan man använda sig av metoden för en diskussion inom klassen kring frågan om vilka medier som eleverna läser. Det finns en lärarhandledning till undersökningen som kan användas som stöd: Länk!
Undersökningen vände sig ursprungligen till gymnasieelever, men med anpassning av läraren kan övningen göras i grundskolans senare år, och om läraren så bedömer även i årskurs 4-6.

För att göra en miniundersökning i klassrummet kan man arbeta med följande fyra steg.

Steg 1
Dela in klassen i lagom stora grupper, tre till fyra elever per grupp är lagom. Eleverna måste ha tillgång till sina sociala medier via telefon, läsplatta eller dator.

Steg 2
Låt eleverna gå igenom sina digitala kanaler som Facebook, Snapchat, Instagram eller vad de använder. Ur detta flöde ska varje elev ta fram den senaste nyhet som delats. Har två elever i gruppen samma nyhet väljer någon nästa nyhet. Eleverna kan arbeta med detta så länge läraren tycker, men varje elev bör få med minst en nyhet.

Steg 3
I sina grupper värderar eleverna nyheterna ur dessa kriterier:

    • Vem är avsändaren? Vem har publicerat nyheten?
    • Vad är syftet med artikeln? Är det nyhetsrapportering, underhållning eller en åsiktstext?
    • Vilka bevis finns för olika påståenden i nyheten? Hänvisar texten till någon annan källa?
    • Vad säger andra oberoende källor? Finns det andra trovärdiga källor som säger samma sak?

Utifrån detta värderar eleverna varje nyhet med betygen 1-5 där 1 är ”inte alls trovärdig” och 5 är ”helt trovärdig”.

Steg 4
Grupperna redovisar sina värderingar gemensamt i klassen. Visa gärna nyheterna på skärm inför klassen.

Börja med nyheter som någon/några grupper tyckte var svåra att kategorisera trovärdigheten på. Varför var det svårt att avgöra om nyheten var trovärdig? Vad kan man göra för att gå vidare i sin undersökning? Finns det en namngiven skribent/utgivare man kan kontakta?
Därefter lyfter klassen fram de nyheter som inte ansågs vara trovärdiga. Varför tyckte eleverna att nyheterna inte var trovärdiga? Var det något särskilt i värderingsfrågorna som nyheten föll på? Håller alla med om värderingen?
Avslutningsvis diskuterar klassen de nyheter som ansågs som trovärdiga. Vad är det som gör att en nyhet anses som pålitlig? Vilken/vilka frågor vägde tyngst i värderingen? Håller alla med?

Det kan hända att eleverna inte hittar nyheter ur alla tre kategorier. Om de flesta nyheter anses som mer eller mindre trovärdiga, vad beror det på i så fall? Vilken typ fanns det mest av?
Vill man fördjupa diskussionen finns exempel på frågeställningar för eleverna att arbeta med i lärarhandledningen, sidan 10, från Nyhetsvärderaren.

Kopplingar till Skolverkets styrdokument

Lgr11, reviderad 2018, för grundskolan

Ur samhällskunskap, centralt innehåll, årskurs 4-6

Information och kommunikation:

  • Informationsspridning, reklam och opinionsbildning i olika medier. Hur sexualitet och könsroller framställs i medier och populärkultur.
  • Hur man urskiljer budskap, avsändare och syfte, såväl i digitala som andra medier, med ett källkritiskt förhållningssätt.
  • Hur man agerar ansvarsfullt vid användning av digitala och andra medier utifrån sociala, etiska och rättsliga aspekter.

Ur samhällskunskap, centralt innehåll, årskurs 7-9

Information och kommunikation:

  • Mediernas roll som informationsspridare, opinionsbildare, underhållare och granskare av
    samhällets maktstrukturer.
  • Olika slags medier, deras uppbyggnad och innehåll, till exempel sociala medier, webbplatser eller
    dagstidningar.
  • Nyhetsvärdering och hur den kan påverka människors bilder av omvärlden. Hur individer och
    grupper framställs, till exempel utifrån kön och etnicitet, samt hur information i digitala medier
    kan styras av bakomliggande programmering.
  • Möjligheter och risker förknippade med internet och digital kommunikation samt hur man agerar
    ansvarsfullt vid användning av digitala och andra medier utifrån sociala, etiska och rättsliga
    aspekter.

Ur svenska, centralt innehåll, årskurs 4-6

Läsa och skriva

  • Lässtrategier för att förstå och tolka texter från olika medier samt för att urskilja texters
    budskap, både de uttalade och sådant som står mellan raderna.

Tala, lyssna och samtala

  • Att argumentera i olika samtalssituationer och beslutsprocesser.
  • Muntliga presentationer och muntligt berättande för olika mottagare, om ämnen hämtade från
    vardag och skola

Berättande texter och sakprosatexter

  • Beskrivande, förklarande, instruerande och argumenterande texter, till exempel faktatexter,
    arbetsbeskrivningar, reklam och insändare. Texternas innehåll, uppbyggnad och typiska
    språkliga drag.

Ur svenska, centralt innehåll, årskurs 7-9

Läsa och skriva

  • Lässtrategier för att förstå, tolka och analysera texter från olika medier. Att urskilja texters
    budskap, tema och motiv samt deras syften, avsändare och sammanhang.

Tala, lyssna och samtala

  • Att leda ett samtal, formulera och bemöta argument samt sammanfatta huvuddragen i vad som
    sagts.
  • Muntliga presentationer och muntligt berättande för olika mottagare, om ämnen hämtade från
    skola och samhällsliv. Anpassning av språk, innehåll och disposition till syfte och mottagare.
    Olika hjälpmedel, till exempel digitala medier och verktyg, för att planera och genomföra
    muntliga presentationer.

Berättande texter och sakprosatexter

  • Beskrivande, förklarande, utredande, instruerande och argumenterande texter, till exempeltidningsartiklar, vetenskapliga texter, arbetsbeskrivningar och blogginlägg. Texternas syften, innehåll, uppbyggnad och språkliga drag.
  • Texter som kombinerar ord, bild och ljud, och deras språkliga och dramaturgiska komponenter. Hur uttrycken kan samspela med varandra, till exempel i tv-serier, teaterföreställningar och webbtexter.
  • Texter i digitala miljöer med länkar och andra interaktiva funktioner.
  • Kombinationer av olika texttyper till nya texter, till exempel informerande texter med inslag av argumentation.

Informationssökning och källkritik

  • Informationssökning på bibliotek och på internet, i böcker och massmedier samt genom
    intervjuer.
  • Hur man citerar och gör källhänvisningar, även vid användning av digitala medier.
  • Hur man sovrar i en stor informationsmängd och prövar källors tillförlitlighet med ett
    källkritiskt förhållningssätt.

Gy11, reviderad 2018

Ur samhällskunskap 1a1, centralt innehåll:

  • Digitalisering och mediers innehåll samt nyhetsvärdering när det gäller frågor om demokrati och politik.
  • Källkritik. Metoder för att söka, kritiskt granska, värdera och bearbeta information från källor i digital och annan form.
  • Presentation i olika former, till exempel debatter och debattinlägg.

Ur svenska 1, centralt innehåll:

  • Muntlig framställning med fokus på mottagaranpassning. Faktorer som gör en muntlig presentation intressant och övertygande. Användning av såväl digitala som andra presentationstekniska hjälpmedel för att stödja och förbättra muntliga framställningar. Olika sätt att lyssna och ge respons som är anpassad till kommunikationssituationen.
  • Bearbetning, sammanfattning och kritisk granskning av text. Citat- och referatteknik. Grundläggande källkritik.

 

Om lektionen

Årskurs 7-9, Gymnasiet SH/SO, SV 1-2 lektioner

Förberedelser

Läs lektionsplaneringen. Eleverna behöver tillgång till sina sociala medieflöden via telefon, läsplatta eller dator.

Syfte

Skapa fördjupade kunskaper i källkritik och att värdera trovärdigheten hos olika nyhetskällor.

Tidningar till klassrummet

Kontakta respektive lokaltidning för beställning av klassuppsättning.