Var Juholt offer för ett mediedrev?

Efter bara tio månader som socialdemokratisk partiledare avgick Håkan Juholt. Var den hårda mediegranskningen av honom rimlig eller blev Juholt offer för ett mediedrev? Diskutera medieetik och mediers roll som granskare av statsmakten.

Uppgift 1: Olika röster i debatten

Diskutera utifrån två röster i debatten mediernas roll vid Juholts avgång.

Förberedelser: Tillgängliggör länkmaterialet för eleverna via papperskopia eller digitalt. Kopiera upp eller projicera bild på Håkan Juholt.
Tidsåtgång: ca 60-90 min.
Genomförande:

1. Inled momentet genom att visa en bild på Håkan Juholt och inventera elevernas kunskaper om honom:
• Känner de igen honom?
• I vilket sammanhang är han känd?
• Vad vet de om hans avgång?
• Vad har de för uppfattning om honom?
• Varifrån har de fått sin bild och uppfattning av honom?

Den sista frågan leder på ett naturligt sätt över till mediers roll i skapandet av attityder och åsikter och blir en ingång till arbetet med artiklarna.

2. Ta del av två röster ur debatten gällande mediernas ansvar vid Juholts avgång genom att dela ut länkarna eller kopiera upp texterna:

A. Robert Sundbergs ledare “Medierna avsatte Håkan Juholt” i Dala-Demokraten.

B. Aftonbladets chefredaktör Jan Helins blogginlägg “En drevkarls försvarstal och ett tips till socialdemokratin”

3. Ge eleverna i uppgift att:

sammanfatta innehållet i texterna: vad vill personen ha sagt?

välja ut ett avsnitt ur varje text som de anser vara särskilt intressant och vill lyfta till diskussion. Det kan vara att de instämmer eller att de absolut inte håller med om det personen säger.

4. Samla elevernas diskussionsunderlag och välj gemensamt ut ca 4 frågor att diskutera vidare.

Uppgift 2: Ta ställning

Låt eleverna ta ställning med hjälp av värderingsfrågor.

Förberedelser: Gör tre A4-lappar med texten “JA”, “NEJ”, och “KANSKE”.
Tidsåtgång: ca 20-30 min.
Genomförande:

1. Placera ut lapparna på golvet och läs upp påståendena nedan. Låt eleverna ta ställning genom. att placera sig på lapparna. Lyft sedan några röster från varje svarsalternativ.

Det är rätt av medierna att gräva i vad makthavare som Håkan Juholt, gör.

Medierna ska ta hänsyn till att den granskade makthavaren kan må dåligt av det som publiceras.

Medier har för stor makt I samhället i dag.

Allt en makthavare gör är av allmänintresse och kan publiceras.

Genom att ställa följdfrågor till det som eleverna säger när de motiverar sitt svar kan du problematisera ytterligare. Tänkbara följdfrågor är:

Är det bra eller dåligt att publicera? Vad är bra? Vad är dåligt?

Vad blir konsekvensen av det?

Hur långt ska man gå då?

Kort om pressfrihet och mediernas uppgift att granska makten

Sverige har en mycket lång tradition av pressfrihet och tryckfrihet. Vår grundlag Tryckfrihetsförordningen (TF) tillkom redan 1766. Den svenska lagstiftningen gör det möjligt för medier att granska dem som har makten. Offentlighetsprincipen ger till exempel medierna möjlighet att läsa alla handlingar inom den offentliga sektorn. Det finns en meddelarfrihet som garanterar anonymitet åt den som "avslöjar" oegentligheter för pressen eller andra medier.

Frågan om var den moraliska gränsen för mediernas granskning går är svår och ständigt aktuell. Den uttalade uppgiften att granska makten innebär att medierna inte alltid kan, eller bör, tänka på konsekvenserna för publicering då det i sådana fall skulle innebära att granskningen blev alltför partisk. Däremot är det enskilda personer som omskrivs i medierna, och dessa är vanliga människor, såsom alla andra. Därför är det viktigt att medierna trots allt även har ett moraliskt ansvar för de människor som de väljer att granska.

Koppling till skolans styrdokument

Ur kursplanen i samhällskunskap, sid. 202:
Undervisningen i samhällskunskap ska behandla följande centrala innehåll
i årskurs 7–9:
Mediernas roll som informationsspridare, opinionsbildare, underhållare och granskare av samhällets maktstrukturer.

Motsvarande kopplingar finns även för gymnasieskolan i SKOLFS 2011:144 och Lgr 94.