Heta länkar
De 40 mest delade länkarna (i USA) på Facebook under året innehåller allt från bilder efter jordbävningen i Japan till bebisar som kiknar av skratt. Diskutera varför vissa typer av klipp blir populära och fundera kring vilka länkar eleverna skickar vidare. Avsluta sedan terminen med att titta på elevernas egna favoritlänkar från 2011.
Passar för: år 6–9, gymnasiet, so, mediekunskap, pressetik, 1–3 lektioner.
Syfte: Reflektera kring årets mest populära länkar och spridningen av information via Internet
Uppgift 1: Intressanta kategorier
Analysera fem utvalda klipp från Facebooks topplista och diskutera vilka länkar eleverna själva skickar vidare via sociala medier.
Förberedelser: eleverna behöver tillgång till Internet för att göra uppgiften.
Tidsåtgång: ca 60 min.
Genomförande:
1. Dela ut följande länkar till eleverna för arbete parvis. (Alla länkar är hämtade från listan över de 40 mest delade länkarna på Facebook, se artikel i Dagens Nyheter.)
A. Huffington Post: Ryan Dunn dead: "Jackass" star dies in car crash
B. Yahoo News: At funeral, dog mourns the death of Navy SEAL killed in Afghanistan
C. Yahoo Screen: Father Daughter Dance Medley
D. Yahoo Shine: Laughing baby loves ripping apper
E. CNN: Widespread destruction from Japan earthquake, tsunamis
2. Låt eleverna diskutera följande i paren:
- Vilka olika typer av länkar är det? Försök att sätta etiketter på dem.
- Vad är det som är intressant eller fängslande med de olika länkarna?
- Är det någon typ av länkar som saknas som ni själva brukar stöta på?
- Vilken typ av klipp tittar ni själva mest på?
- Vilka länkar skickar ni vidare till andra?
- Finns det någon typ av länkar som ni inte gillar att få?
- Finns det någon typ av länkar som ni tycker att man inte bör sprida?
- Vilken länk fastnar ni mest för? Varför?
3. Diskutera elevernas arbete i helklass genom att välja ett antal av frågorna ovan, samt ställa uppföljningsfrågor, förslagsvis:
- Vilken länk fastnade ni mest för? Varför?
- Vilken sorts länkar var det?
- Känner ni igen några av länkarna sedan tidigare?
- Är det rätt att sprida allt via Internet eller bör man låta bli att skicka vidare vissa typer av material? (Här kan du välja att göra kopplingar till de pressetiska reglerna och hur press, radio och tv resonerar. Se även vårt lektionstips Hemska filmer i omlopp - hur påverkar de oss?)
Extramaterial:
Varför tycker vi att söta djur är så tilltalande?
De finns på allt från födelsedagskort till chokladaskar och på Internet har deras popularitet exploderat. Om man undersöker vilka videoklipp med djur som fått flest träffar tycks det finnas en gemensam nämnare: Vi gillar klipp där vi kan känna igen mänskligt beteende och mänskliga känslor som lekfullhet, kärlek, skam eller smarthet. Trots att det inte alls behöver vara så att djuret drivs av samma motivations- och emotionsfaktorer som vi människor.
Källa: Why Cute Animals On Video Are So Popular
Uppgift 2: Klassens topplista
Avsluta årets undervisning genom att tillsammans se och diskutera länkar som berört eleverna.
Förberedelser: tillgång till Internet
Tidsåtgång: ca 60 min.
Genomförande:
1. Dela in klassen i grupper om 5 elever. Varje grupp ska inför ett lektionstillfälle välja ut tre länkar som de har fastnat för under året. De kan vara roliga, seriösa eller galna. (Om du vill kontrollera länkarnas innehåll före lektionstillfället med allmän visning så be att få dem innan.)
2. Vid lektionstillfället med länkvisning:
Dela ut ett vitt papper till varje elev. Instruera dem att på ena sidan av pappret skriva ordet ”VIKTIGT” och på andra sidan av pappret skriva ordet ”VÄRDELÖST”.
3. Låt eleverna gruppvis visa sina utvalda klipp för klassen. Efter varje klipp får eleverna hålla upp sitt papper med antingen texten ”VIKTIGT” eller texten ”VÄRDELÖST” synlig.
4. Diskutera:
- Vilka länkar fick vilken värdering?
- Vad är "viktig" information? Vem bestämmer vad som är viktigt?
- Kan ”värdelös” information fylla en funktion? Hur skulle nätet se ut om allt var seriöst? Behöver vi få skratta till bilder på söta bebisar ibland?
Koppling till skolans styrdokument:
Ur kursplanen i samhällskunskap, sid. 202:
Undervisningen i samhällskunskap ska behandla följande centrala innehåll i årskurs 7–9:
- Mediernas roll som informationsspridare, opinionsbildare, underhållare och granskare av samhällets maktstrukturer.
- Möjligheter och risker förknippade med Internet och kommunikation via elektroniska medier.
Ur kursplaner i samhällskunskap för gymnasiet (gy2011) under rubriken ”Ämnets syfte”:
”Ett komplext samhälle med stort informationsflöde och snabb förändringstakt kräver ett kritiskt förhållningssätt och eleverna ska därför ges möjlighet att utveckla ett sådant. Det omfattar förmåga att söka, strukturera och värdera information från olika källor och medier samt förmåga att dra slutsatser utifrån informationen.”