Om lektionen

Årskurs 4-6, Årskurs 7-9, Gymnasiet cirka 120 min

Förberedelser



Syfte

att diskutera normer och hur de förstärks i medier

Tidningar till klassrummet

Kontakta respektive lokaltidning för beställning av klassuppsättning.

Synlig och osynlig i tidningen


  Publicerad: 01 januari 2018
Tema: Genus, Mediekunskap

Syfte: att diskutera normer och hur de förstärks i medier
Tidsåtgång:
ca 120 min. Du kan minska omfattningen genom att välja ut delar ur upplägget.
Förberedelse:
tavla/blädderblock, flera exemplar av en dagstidning, gärna lokaltidningen, kopior av kopieringsunderlaget. Här kan du ladda ner kopieringsunderlaget:

Kopieringsunderlag Hitta mig

Genomförande:

50 % av Sveriges befolkning är män och 50 % är kvinnor. Men i de svenska morgontidningarnas nyhetsrapportering är det cirka 70 % män och 30 % kvinnor som intervjuas och syns på bild (källa: Kvinna till kvinna, Granskning av media). Förklaringen brukar vara att några av tidningens viktigaste bevakningsområden, inrikes- och utrikespolitik, ekonomi och sport, domineras av män.

1. Dela in eleverna i smågrupper och ge dem i uppgift att leta i tidningen och hitta olika män och kvinnor, se kopieringsunderlaget.

2. Gå igenom och skriv upp statistiken från varje grupp på tavlan.

Diskussionsfrågor:

  • Vilka hittade de först? Hur kommer det sig?
  • Vad var svårt att hitta?
  • Vilka hittade de inte alls? Är orsaken till att vissa är så svåra att hitta att de knappt existerar, att de inte riktigt “får synas” eller att man inte lägger märke till vissa personer och företeelser trots att de finns där?
  • Fick personerna uttala sig i artiklar eller var de bara med på bild?

3. Hur har man tolkat bilderna? På bilder syns oftast bara en liten del av varje persons identitet. Vad har eleverna lagt in i sin tolkning om det inte är tydligt på bilden vad personen har för etnicitet, sexuell läggning, funktionsförmåga eller kön? Fråga eleverna om hur de har tolkat personerna på bilderna:

Diskussionsfrågor:

  • Hur har de bestämt vem som är heterosexuell?
  • Vad som är “tjejigt” och “killigt”, kvinnligt och manligt?
  • Vem som är en svensk person?
  • Vem som är en person med utländsk bakgrund?

Och så vidare. Fråga gärna om alla de egenskaper som efterfrågas i listan på personer.

4. Hur skildras olika grupper? Låt elevgrupperna (samma grupper) jämföra bilderna ur varje enskild kategori. Börja t.ex. med att titta på alla bilder med “en svensk tjej som ser tjejig ut” och jämföra dessa. Därefter går gruppen vidare och diskuterar bilderna i nästa kategori, i valfri ordning.

Personer ur olika grupper skildras på olika sätt. Normer behöver inte nödvändigtvis handla om vad som är det vanligast förekommande. Det kan till exempel handla om hur olika personer beskrivs och framställs med rubrik och bildtext, hur bilderna är komponerade och i vilka sammanhang de får vara med.

Diskussionsfrågor:

  • Vad har bilderna i den här kategorin gemensamt? Tittar personerna in i kameran? Ur vilka vinklar är bilderna tagna? Är det mörka eller ljusa färger?
  • Får man en positiv eller negativ känsla av bilderna? Ger bilden ett intryck av till exempel styrka och förtroende, eller av svaghet och kyla?

Låt eleverna själva försöka sätta ord på vilka intryck bilderna ger. Låt därefter grupperna jämföra det sammantagna intrycket av bilder ur olika kategorier:

  • Varför framställs personer ur vissa grupper på ett mer fördelaktigt sätt? Vilka tjänar på det?
  • Vad får det för konsekvenser att personer skildras på olika sätt beroende på vilken grupp de tillhör eller anses tillhöra? Hur påverkar det samhället och våra tankar om olika personer och grupper?

Koppling till kursplanen i samhällskunskap

Centrala innehållet samhällskunskap årskurs 4–6, lgr 11, uppdaterad 2018-07-01:

  • Information och kommunikation
    • Informationsspridning, reklam och opinionsbildning i olika medier. Hur sexualitet och könsroller framställs i medier och populärkultur.

Centrala innehållet samhällskunskap årskurs 7–9, lgr 11, uppdaterad 2018-07-01:

  • Information och kommunikation
    • Mediernas roll som informationsspridare, opinionsbildare, underhållare och granskare av samhällets maktstrukturer.
    • Nyhetsvärdering och hur den kan påverka människors bilder av omvärlden. Hur individer och grupper framställs, till exempel utifrån kön och etnicitet […]
  • Samhällsresurser och fördelning
    • Skillnader mellan människors ekonomiska resurser, makt och inflytande beroende på kön, etnicitet och socioekonomisk bakgrund. Sambanden mellan socioekonomisk bakgrund, utbildning, boende och välfärd. Begreppen jämlikhet och jämställdhet.

Centrala innehållet samhällskunskap 1a1, gymnasieskolan, Gy11 uppdaterad 2018-07-01:

  • Gruppers och individers identitet, relationer och sociala livsvillkor med utgångspunkt i att människor grupperas utifrån kategorier som skapar både gemenskap och utanförskap.
  • Maktfördelning och påverkansmöjligheter i olika system och på olika nivåer utifrån olika demokratimodeller och den digitala teknikens möjligheter. Digitalisering och mediers innehåll samt nyhetsvärdering när det gäller frågor om demokrati och politik.

Om bildkonventioner i tidningen

Ett traditionellt mönster i pressbilder, konst- bilder och reklambilder har varit att kvinnor sitter och män står. En annan bildtradition är att kvinnor ler och tittar in i kameran medan män är allvarliga och tittar någon annanstans – deras blick visar att de är ”upptagna” av något. Det är också vanligare att män gör något när de fotograferas – hugger ved, lagar bilar eller sitter i möten – medan kvinnor bara poserar för kameran. Ytterligare en bildkonvention är att bilder av män tas underifrån och av kvinnor ovan- ifrån, så kallat grod- respektive fågel- perspektiv. Detta får kvinnan att se liten ut, och mannen stor.

Mer om medier, genus och normer

Vill du arbeta mer med medier och genus så har Mediekompass en lärarhandledning på tema Genus: Medier och genus

Läs mer om unga människors medievanor i Statens medieråds rapport Ungar & Medier 2017.

Övningen är baserad på övningen “Poängjakten” i metodmaterialet “Bryt!” utgivet av Forum för levande historia och RFSL Ungdom.

Begreppsdefinitioner

jämlikhet, alla individers lika värde, i politiska sammanhang även inflytande och sociala förhållanden. Jämlikhet kan motiveras från olika utgångspunkter, t.ex. religion, naturrättsliga föreställningar, liberalism, socialism och demokrati.
jämställdhet, förhållandet att olika personer har samma möjligheter och rättigheter, särskilt i fråga om kvinnor i relation till män (jämför jämlikhet). Jämställdhet mellan kvinnor och män förutsätter en jämn fördelning av makt och inflytande, samma möjligheter till ekonomiskt oberoende, lika villkor och förutsättningar i fråga om företagande, arbete, arbetsvillkor samt utvecklingsmöjligheter i arbetet, lika tillgång till utbildning och möjligheter till utveckling av personliga ambitioner, intressen och talanger, delat ansvar för hem och barn samt frihet från könsrelaterat våld.
Kvantitativ jämställdhet avser rättviseaspekten, dvs. det är orättvist att vissa människor utan särskilda skäl ska ha exempelvis lägre lön eller sämre arbetsvillkor. Kvalitativ jämställdhet åsyftar ett förhållande där bl.a. villkor och maktförhållanden är könsneutrala och således inte präglade av tillskrivna könsbestämda kvalifikationer och kompetenser. 
Formell jämställdhet
innebär att det inte längre finns några formella eller rättsliga hinder för jämställdhet.
Reell jämställdhet
har emellertid inte uppnåtts förrän kvinnor och män har lika villkor i realiteten. Jämställdhetssträvandena har sina historiska rötter i den tidiga kvinnorörelsen och dess kamp för kvinnlig rösträtt. Sveriges första jämställdhetslag antogs 1979.

genus [je: ́-], engelska gender, begrepp använt för att förstå och urskilja de föreställningar, idéer och handlingar som sammantaget formar människors sociala kön. Begreppet genus infördes i humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning på 1980-talet. Relationen mellan könen samt varierande uppfattningar om vad som uppfattas som manligt och kvinnligt betonas.

Källa:
Nationalencyklopedin, NE, www.ne.se

 

 

Om lektionen

Årskurs 4-6, Årskurs 7-9, Gymnasiet cirka 120 min

Förberedelser



Syfte

att diskutera normer och hur de förstärks i medier

Tidningar till klassrummet

Kontakta respektive lokaltidning för beställning av klassuppsättning.
X
X