Om lektionen

Årskurs 7-9, Gymnasiet 1 lektion

Förberedelser

Skriv ut artiklarna om inte eleverna har tillgång till internet. Lärare bör läsa in sig på debatten i förväg.

Syfte

Att diskutera värdegrundsfrågor och vad som kan ses som trakasserier, hur man bör uttrycka sig och vad som lämpar sig för tryck.

Tidningar till klassrummet

Kontakta respektive lokaltidning för beställning av klassuppsättning.

Rockyserien censurerad i DN – diskussion om humor och censur


  Publicerad: 01 januari 2018
Tema: Mediekunskap, Pressetik, Värdegrund

DN tog bort en seriestrip i Martin Kellermans populära serie Rocky som handlar om ”judarna på Bonnier”. Strippen möttes av kraftig kritik, eftersom den leker med antijudiska stereotyper. Mediekompass har tagit fram ett lektionsupplägg om censur och fördomar i media. Var går gränsen går för vad man får skämta om? Vilka eventuella konsekvenser kan humor och ironi få? Lektionsupplägget är kopplat till läroplanen och innehåller bland annat diskussionsfrågor och ett grupparbete. För de äldre eleverna.

Tips: Delar av lektionsupplägget kan även användas fristående från händelsen med just Martin Kellermans Rocky-strip om du vill diskutera mer generella frågor gällande humor, censur och media.

Lektionsupplägget innehåller bland annat diskussionsfrågor och grupparbete.

De frågor som lektionstipset berör kan kopplas till bland annat följande avsnitt ur läroplanerna (Lgr11 och Gy11, reviderade 2018):

Skolans mål är att varje elev

  • kan göra och uttrycka medvetna etiska ställningstaganden grundade på kunskaper om mänskliga rättigheter och grundläggande demokratiska värderingar samt personliga erfarenheter
  • respekterar andra människors egenvärde,
  • tar avstånd från att människor utsätts för förtryck och kränkande behandling, samt medverkar till att hjälpa andra människor
  • kan leva sig in i och förstå andra människors situation och utvecklar en vilja att handla också med deras bästa för ögonen,

ÖVNINGAR:
A. Diskutera och värdera
Du kan välja att diskutera påståendena nedan i grupp/par/helklass eller att låta eleverna ta ställning till de olika svarsalternativen genom handuppräckning. Ytterligare en möjlighet är att låta eleverna ta ställning genom att placera sig på skyltar utlagda på klassrumsgolvet med texten: ”ja”, ”nej” och ”kanske”. Lyft sedan några röster från varje alternativ och låt eleverna berätta hur de tänker.

Påståenden:

  • Man får skämta om allt

Ja/nej/kanske

  • Det finns saker som jag tar illa vid mig personligen av när folk skämtar om dem

Ja/nej/kanske

  • Skämt kan påverka våra uppfattningar om vissa grupper. Förtydligande: Kan t.ex. skämt om blonda människors intelligens och ”partyförmåga” göra att vi faktiskt börjar tro och tänka att blonda på riktigt är lite mindre smarta och har mer kul än brunhåriga? (Om vi hör skämten tillräckligt ofta och mycket?)

Ja/nej/kanske

B. Analysera Rocky-strippen (du hittar den på Aftonbladet sajt)
Beroende på elevernas ålder och mognadsgrad kan du förslagsvis gå igenom seriestrippen i helklass under din ledning eller att låta eleverna analysera den själva i par eller grupp och sedan samla deras analys i en helklassgenomgång. Se gärna faktaavsnittet om antisemitism mot slutet av lektionstipset.

Frågor:

  • Vad handlar seriestrippen om?
  • Vad är det som gör att den kan uppfattas som antisemitisk?
  • Är den rolig? Varför/varför inte? Motivera

C. Vem håller du på i diskussionen?
Olika personer har uttalat sig om ifall seriestrippen är antisemitisk eller inte och om det var rätt beslut av DN:s kulturredaktör Björn Wiman att ta bort den.
Nedan hittar du några röster tagna ur verkligheten. Ge eleverna i uppgift att gå igenom de olika argumenten och besluta sig för vilken person de håller med mest och varför? Uppgiften kan göras enskilt, i par eller i smågrupper.
Samla gärna elevernas synpunkter mot slutet av arbetspasset genom att skriva upp de olika personernas namn och sätta kryss efter de personer som fått ”röster” av eleverna.

TA STÄLLNING 1.
Rocky – antisemit eller inte?
I strippen som plockades bort konspirerar figuren Rocky om ifall det är ”Judarna på Bonniers ligger bakom att alla tjejer jag faller för är elaka då detta ökar min produktivitet och således deras kassaflöde” (ur strippen).

1. Usch, förbjud det här
Det är aldrig okej med antisemitiska uttryck, han skriver ju att ”judarna på Bonniers” gör vissa saker för att tjäna pengar.
(Björn Wiman, DN)

2. Ingen fara, han driver med konspirationsteoretiker
Martin Kellerman driver med konspirationsteoretiker som tror att alla problem kan skyllas på de penninggalna judarna.
(Åsa Linderborg, Aftonbladet)

3. Ingen fara, han driver med sig själv
Undertonen är ändå att han driver med sig själv och uppfattningen att judar skulle styra världen. Jag har läst den och blev inte upprörd, han driver ju med sig själv.
(Jonatan Unge, P3)

4. Det här är ironi, men det finns en risk för att stereotypen befästs
Det handlar om en satirisk drift (satir= framställning som är ironisk eller hånfull på ett elegant och ofta träffande sätt) med antisemitisk argumentation, inte om spridande av antisemitiska idéer. Visst kan det finnas en risk att kategorin ”judarna på Bonnier” hos vissa befästs av att formuleringen används, men det handlar om ironiserande över en existerande antisemitisk bild.
(Jonathan Leman i sin blogg. Han arbetar på tidningen Expo och Svenska kommittén mot antisemitism, på bloggen representerar han bara sig själv)

TA STÄLLNING 2.
Rätt att publicera eller inte?
Strippen har redan publicerats både i DN:s papperstidning och på webben, men DN:s kulturchef gick ut och ångrade publicering och tog bort strippen från webben. Vad tycker du? Låt eleverna ta ställning på samma sätt som ovan.

1. Vad onödigt! Kulturchefen var för sent ute, strippen hade redan publicerats och skadan var redan skedd.
2. Kulturchefen hade rätt. Det som står i strippen är hets mot folkgrupp, det var rätt att han tog bort den när han upptäckte det.
3. Kulturchefen hade fel. Man får aldrig censurera något i tidningen.
4. Det är läsarna som ska bestämma vad som är rätt och fel, om det är många som blir upprörda så kan man ta bort den.

Inläggen är hämtade från följande källor:
http://svt.se/2.27170/1.2222994/rocky-gate_reaktioner_i_tre_akter
http://www.dn.se/blogg/wiman/2010/11/02/om-en-bortplockad-strip-8427
http://jonathanleman.blogspot.com/2010/11/antisemitism-eller-drift-med.html

FAKTA OM ANTISEMITISM:
Antisemitism betyder fördomar och hat mot judar. Med fördomar menas felaktiga och ofta negativa uppfattningar som används för att beskriva en hel grupp.

Om antisemitiska konspirationsteorier och deras bakgrund
Omkring år 1900 gavs den antisemitiska boken ”Sions vises protokoll” ut i Ryssland. Skriften var en ren förfalskning, författad av personer som stod den tsarryska hemliga polisen nära. Den påstods bevisa att judarna hade en hemlig plan för att störta den gamla samhällsordningen. De sades till exempel ligga bakom alla nya och ”farliga” idéer som liberalism, socialism och yttrande- och religionsfrihet. Genom denna påstådda sammansvärjning skulle de ta makten i hela världen. Boken gavs ut på många olika språk och blev mycket populär.

Många människor oroades över de stora och snabba förändringarna i samhället under slutet av 1800-talet och början av 1900-talet och letade efter enkla förklaringar och en ”fiende” som var lätt att identifiera. Bland annat användes ”Sions vises protokoll” av det nazistiska Tyskland. Boken sprids fortfarande i många länder. Den utgör en viktig källa för antisemitisk propaganda, särskilt myten om judiska sammansvärjningar.

”Sions vises protokoll” har översatts till många språk. Det är en av de mest spridda konspirationsteorierna. En konspirationsteori är tron på en hemlig sammansvärjning. Ofta kretsar berättelsen kring en grupp inflytelserika personer som med enorma resurser till sitt förfogande, samarbetar i hemlighet.

Hos Aftonbladet hittar vi en artikel som diskuterar myten om judebolsjevismen och Sions vises protokoll: Länk!

Källa: Faktamaterialet är direkt hämtat från ett nytt studiematerial för grundskolans äldre åldrar samt gymnasiet om antisemitism, fördomar, intolerans och diskriminering. Det kommer inom kort att vara tillgängligt kostnadsfritt för lärare, håll utkik för mer information på Svenska kommittén mot antisemitisms hemsida www.skma.se och/eller på Forum för levande historias hemsida www.levandehistoria.se.

LÄNKAR:
Aftonbladet: Feltolkning gav censur
Nyheter24: Rocky anklagas för judehat

ÖVRIGA TIPS:
Vill du fördjupa arbetet om konspirationsteorier så är Youtube en outsinlig källa att hämta material ur, sök på exempelvis ”9/11 conspiracy” och diskutera någon av filmerna med klassen.

En artikel i Dagens Nyheter, Tid för konspirationer, diskuterar konspirationsteorier utförligt, kräver inloggning: Länk!

Fler lektioner på Värdegrundens hemsida.

Om lektionen

Årskurs 7-9, Gymnasiet 1 lektion

Förberedelser

Skriv ut artiklarna om inte eleverna har tillgång till internet. Lärare bör läsa in sig på debatten i förväg.

Syfte

Att diskutera värdegrundsfrågor och vad som kan ses som trakasserier, hur man bör uttrycka sig och vad som lämpar sig för tryck.

Tidningar till klassrummet

Kontakta respektive lokaltidning för beställning av klassuppsättning.