Snask eller nyhet? Skillnaden mellan allmänt intresse och allmänintresse
Idrottsstjärna anklagad för våldtäkt, känd skådis gravid, politiker körde rattfull, vilken av dessa nyheter kan och bör man publicera? Vad säger de pressetiska reglerna egentligen om vad som är snask och vad som är nyhet? Diskutera pressetik utifrån verkliga fall och gör en egen bedömning.
Passar för: år 6–9, gymnasiet, so-ämnen, pressetik, värdegrund, 1–4 lektioner.
Syfte:
- att öka eleverna kunskaper om det pressetiska systemet
- att ge eleverna möjlighet att göra etiska ställningstaganden i förhållande till medier
Om allmänintresse
Allmänintresse betyder att det är viktigt att läsarna blir informerade om en händelse. Bedömningen utgår ifrån vem som gjort en viss sak och vad som har hänt. Om Carl Bildt skulle köra rattfull kan man argumentera för att det är av allmänintresse att publicera hans namn. En okänd person som gör samma handling skulle däremot inte hamna i tidningen. I det påhittade exemplet med Carl Bildt ligger allmänintresset i att det är av betydelse för väljarna att få reda på hur deras folkvalda sköter sig. Inte i att människor vill läsa om när kända personer gör bort sig.
Enligt pressetiken ska de som arbetar på en tidning alltid göra en avvägning mellan allmänintresset och den enskildes behov av skydd för sin integritet. Ibland kan en nyhet bedömas ha allmänintresse, men personen nyheten handlar om kanske är psykiskt sjuk. Sådant ska pressen ta hänsyn till vid bedömningen om man ska publicera ellerinte.
Det är viktigt att komma ihåg att allmänintresse inte är detsamma som nyfikenhet. Bara för att många är intresserade av att läsa om vissa kändisars kärleksliv betyder inte att det är rätt av medier att skriva om det.
Om de pressetiska reglerna
Reglerna är branschens egna och kan liknas vid tumregler mer än av en formell regelsamling. Bakom Etiska regler för press, radio och tv står Publicistklubben (PK), Svenska Journalistförbundet, Svenska Tidningsutgivareföreningen (TU), Sveriges Tidskrifter. (Sveriges Radio AB (SR), Sveriges Television AB (SVT) och Utbildningsradion AB tillämpar reglerna i de delar som sändningstillståndet inte täcker.)
Kort information om Allmänhetens pressombudsman och Pressens Opinionsnämnd hittar du här.
Uppgift 1: Krönikan
Ska kungen och statsministern tåla att allt som gäller dem omskrivs i medierna? Läs och arbeta med en krönika om pressetik skriven av Kenth Andreasson. Denna övning fungerar fristående eller som inledning till arbetet med övning 2.
Förberedelser: Tillgängliggör krönikan för eleverna genom kopiering eller utdelning av länk (tillgång till internet).
Tidsåtgång: ca 60 min
Genomförande:
Läs Kenth Andreassons krönika hämtad från Göteborgs-Posten och besvara frågorna:
- Sammanfatta Kenths poäng. Vad vill han säga med sin krönika?
- Är det rimligt att personer som kungen och statsministern ska vara beredda på att allt som gäller dem kan eller bör omskrivas eftersom deras position är så offentlig?
- Håller ni med Kenth om att morgontidningar oftare bör skriva ut namn på kändisar när man ändå kan lista ut vem det handlar om från kvällstidningars löpsedlar?
- Är det bra att morgontidningarna är restriktiva med namnpubliceringar av etiska eller humanistiska skäl?
Uppgift 2: Rätt eller fel?
Var det verkligen av allmänintresse att publicera porträttbilder av offren i Utöya eller namnet på en idrottsstjärna dömd för våldtäkt? Ansvarig utgivare på olika tidningar gör olika bedömningar eftersom det pressetiska systemet inte är någon exakt vetenskap. Låt eleverna göra egna pressetiska bedömningar.
Förberedelser: kopior av övningsunderlagen plus eventuellt extramaterialet i "Fem kniviga publiceringsbeslut".
Ladda ner underlaget ”Etiska regler för press, radio och tv” här.
Ladda ner underlaget ”Fem kniviga publiceringsbeslut” här.
Tidsåtgång: ca 90-120 min beroende på val av upplägg för elevernas grupparbete
Genomförande:
1. Dela ut följande till eleverna:
- Kopieringsunderlaget ”Etiska regler för press, radio och tv”
- Kopieringsunderlaget ”Fem kniviga publiceringssbeslut”. (Ni kan jobba i grupper där varje grupp har ett fall eller så arbetar alla grupper med alla fall).
- Extramaterialet som hör till varje publiceringsavgörande. Kopiera upp materialet eller ge eleverna länkarna.
2. Ge eleverna i uppgift att besvara följande:
- Var tidningens beslut att publicera eller inte publicera rätt enligt er? Använd de etiska reglerna och gör en bedömning utifrån dem och givna länkar.
Kom ihåg att bara för att en nyhet är av allmänintresse betyder det inte att det är rätt att publicera den. Pressen ska göra en avvägning mellan allmänintresset och den enskildes rätt till skydd för sin integritet.
3. Gör en gemensam genomgång genom att skriva upp de fem publiceringsavgörandena på tavlan och låta alla grupper gå fram och skriva om de anser att det var rätt eller fel. Diskutera sedan hur de har tänkt och vad de valt att plocka fram från de pressetiska reglerna. Möjliga uppföljningsfrågor:
- Vad finns det för fördelar/nackdelar med att reglerna är lite ”luddiga”?
- Vad finns det för fördelar/nackdelar med branschen reglerar sig själv?
- Vad har mediekonsumenterna för ansvar?
Ur kursplanen i samhällskunskap, sid. 202:
Undervisningen i samhällskunskap ska behandla följande centrala innehåll
i årskurs 7–9:
- Mediernas roll som informationsspridare, opinionsbildare, underhållare och granskare av samhällets maktstrukturer.