Om lektionen

Årskurs 4-6, Årskurs 7-9 NO, SH/SO, SV Kontinuerligt nyhetsarbete

Förberedelser

Lägga upp en plan för klassens nyhetsarbete och ge exempel på hur det kan gå till

Syfte

Att träna elevernas förmåga att ta del av, analysera, granska och följa upp nyhetsrapporteringar

Tidningar till klassrummet

Kontakta respektive lokaltidning för beställning av klassuppsättning.

Lär av nyheterna


  Publicerad: 01 januari 2018
Tema: Källkritik, Mediekunskap, Nyheter

Tidningen kan ibland vara lika pedagogisk som den bästa lärare. I det här lektionsförslaget ger vi förslag på hur återkommande nyhetsdiskussioner ger insatta och allmänbildade elever. Välj bland våra förslag på nyhetsbearbetningar och organisera arbetet i klassen på ett sätt, som passar din undervisning och klassens förutsättningar.

A – introduktion

Det här lektionsförslaget handlar om kontinuerlig nyhetsbevakning, som vi tror väcker elevernas nyfikenhet på omvärlden, samtidigt som de tillägnar sig större insikter om samhället och dess funktioner. När ni i klassen diskuterar innehållet i dagstidningen kan ni också passa på att titta på hur nyheterna presenteras i text och bild i papperstidningen samt på tidningarnas webbsidor.

Innan ni startar själva nyhetsarbetet kan det vara bra att uppmärksamma eleverna på dessa frågeställningar:

– Vem säger vad och varför?

– Vad är åsikter och vad är fakta?

– Vilka är reporterns källor?

– Hur skiljer man redaktionell text från reklam?

– Vilket utrymme får olika nyheter?

B – med tidningen som lärobok

Här ger vi flera förslag på hur du kan starta en kontinuerlig nyhetsbevakning i klassen. Börja med ett av våra förslag och fortsätt med andra, när du tycker att klassen behöver variation.

Vet du att …

Håll utkik i tidningen efter spännande fakta, uppfinningar, ny forskning, rekord och annat som ni inte kände till tidigare. Gör en ”Vet du att – lista” på det ni hittar. Skriv korta faktameningar.
Ge eleverna en mall för vad du förväntar dig att de ska kunna presentera och diskutera med varandra.

Exempelvis:

– Kort bakgrund eller rubriken till varje faktamening.

– Egna funderingar kring faktameningen – Jag funderar på …

– Några frågor till klassen – Vad tror ni? Varför?

Skriv faktarutor

Ge bakgrund och kort information till intressanta nyheter. Gör faktarutor på samma sätt som journalister gör. Plocka fakta ur artikeln och/eller sök information i böcker och på nätet.
Visa något exempel som en journalist på tidningen har arbetat fram. Bestäm hur omfattande elevernas faktarutor ska vara.

”Man lär sig något nytt varje dag”

Gör nyhetscollage kring rubriken, ”Man lär sig något nytt varje dag”, och anslå dessa på en plats i skolan där många vistas.
Låt grupper av elever sammanställa sina nya kunskaper. Byt inte uppgift förrän alla elever har jobbat med den här uppgiften.

Hjältar och skurkar

Leta efter HJÄLTAR och SKURKAR i tidningen. Vem är hjälte och vem är skurk? Gör topplistor och välj klassens Bästa hjälte och Värsta skurk. Varför toppar dessa?
Den här uppgiften kan alla elever arbeta med samtidigt och under en begränsad tid föreslå personer som de tycker passar in på skurk och/eller hjälte. Varje elev ska också kunna motivera sina förslag. Om ni redovisar ett förslag per dag eller vecka måste klassen enas om var i listan nya förslag ska placeras. Fortsätt tills alla i klassen har deltagit. Avsluta med en diskussion om varför vissa gör goda handlingar och andra handlar fel. Vad har eleverna lärt sig av det här arbetet? Diskutera!

Det angår oss

Låt eleverna samla på nyheter som de tycker angår dem. Presentera nyheterna för varandra i klassen och diskutera varför och på vilket sätt de tycker att nyheterna angår dem.
Spara och anslå nyheterna. Fortsätt denna bevakning under en period och avsluta med en summering. Hur påverkas de som är unga av politiska beslut och annat som händer i samhället? Kan unga själva vara med och påverka? I så fall hur?

C – strategier för nyhetsbevakning

Lärarlett nyhetsprat

Läraren presenterar återkommande nyheter från tidningens förstasidor och diskuterar med eleverna.

Gruppvis bevakning

Dela in klassen i grupper som bevakar tidningens nyheter var sin vecka och presenterar dessa för klassen dagligen eller i slutet av veckan.

Individuellt arbete

Eleverna går enskilt igenom tidningens nyheter i papperstidningen eller på internet och bidrar med förslag på nyheter som de tycker är angelägna.

Ett annat sätt är att samla ihop dagstidningar och/eller hämta nyheter på internet till några nyhetslektioner. Varje elev väljer sina egna nyheter.

Samtal kring nyheter och underlag för skrivna kommentarer

Dessa frågor kan vara till hjälp vid nyhetsbearbetningen.

– Vad handlar nyheten om?

– Varför angår det mig/oss?

– Vilken lösning föreslår jag/vi?

– Vem ska lösa den?

Ta hand om klippen och elevernas kommentarer

Några förslag:

– Sortera och anslå de nyheter som ni talat om efter teman, t ex skola, sjukvård, trafik, miljö, teknik, hälsa m.m. Vad är eleverna mest/minst engagerade i?

– Tillverka nyhetsböcker, individuella, gruppvis eller klassens gemensamma. Fyll med nyhetsmaterial och kommentarer.

Redovisning

Låt eleverna redovisa sina nyheter och åsikter allt eftersom de är aktuella. Fokusera på samtal och diskussion.

Koppling till skolans styrdokument
Lgr 11 (med revidering från 2018-07-01)

Inom ramen  för skolans uppdrag:

  • Eleverna ska kunna orientera sig och agera i en komplex verklighet, med stort informationsflöde, ökad digitalisering och snabb förändringstakt. Det är också nödvändigt att eleverna utvecklar sin förmåga att kritiskt granska information, fakta och förhållanden och att inse konsekvenserna av olika alternativ.
  • Eleverna ska genom alla årskurser få träna sin förmåga att analysera innehållet i olika medier.
  • Genom rika möjligheter att samtala, läsa och skriva ska varje elev få utveckla sina möjligheter att kommunicera och därmed få tilltro till sin språkliga förmåga.

Samhällskunskap, syfte:

  •  Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla en helhetssyn på samhällsfrågor och samhällsstrukturer. I en sådan helhetssyn är sociala, ekonomiska, miljömässiga, rättsliga, mediala och politiska aspekter centrala.

Samhällskunskap, centralt innehåll årsk. 4—6:

  • Informationsspridning, reklam och opinionsbildning i olika medier. Hur sexualitet och könsroller framställs i medier och populärkultur.
  • Hur man urskiljer budskap, avsändare och syfte, såväl i digitala som andra medier, med ett källkritiskt förhållningssätt.

Samhällskunskap, centralt innehåll årsk. 7—9:

  • Mediernas roll som informationsspridare, opinionsbildare, underhållare och granskare av samhällets maktstrukturer.
  • Olika slags medier, deras uppbyggnad och innehåll, till exempel sociala medier, webbplatser eller dagstidningar.
  • Nyhetsvärdering och hur den kan påverka människors bilder av omvärlden. Hur individer och grupper framställs, till exempel utifrån kön och etnicitet, samt hur information i digitala medier kan styras av bakomliggande programmering.
  • Möjligheter och risker förknippade med internet och digital kommunikation samt hur man agerar ansvarsfullt vid användning av digitala och andra medier utifrån sociala, etiska och rättsliga aspekter.

 

Om lektionen

Årskurs 4-6, Årskurs 7-9 NO, SH/SO, SV Kontinuerligt nyhetsarbete

Förberedelser

Lägga upp en plan för klassens nyhetsarbete och ge exempel på hur det kan gå till

Syfte

Att träna elevernas förmåga att ta del av, analysera, granska och följa upp nyhetsrapporteringar

Tidningar till klassrummet

Kontakta respektive lokaltidning för beställning av klassuppsättning.