Om lektionen

Årskurs 4-6, Årskurs 7-9 SH/SO 1-2 lektioner

Förberedelser

Läs igenom texten. Om inte eleverna har tillgång till dator måste vissa dokument skrivas ut.

Syfte

Skapa kunskap och förståelse om källor och källkritik.

Tidningar till klassrummet

Kontakta respektive lokaltidning för beställning av klassuppsättning.

Hur vet man att det är sant? Se till att kolla källan!


  Publicerad: 01 januari 2018
Tema: Mediekunskap

Syfte: Ge ökad kunskap om källor och källkritik.

Passar för: åk 4-6, so, mediekunskap.
Tidsåtgång: 1-2 lektioner.
Förberedelser: Tillgång till Internet. Möjlighet att visa upp artiklarna via uppkoppling i klassrummet.

Om övningarna:
Övning 1 berör barnens nyhetsvanor och inbegriper en värderingsövning som rymmer samtal om olika källors trovärdighet.
Övning 2 visar exempel på vikten av att kolla källan.
Övning 3 handlar om källkritik på nätet.

Övning 1: Nyhetsvanor och värdering av källor

1. Enligt Barnombudsmannen tar runt 80 procent av barn och unga under 18 år del av nyheterna minst en gång i veckan. Hur ser det ut i er klass? Börja lektionen med att reflektera kring om, hur ofta och varifrån eleverna inhämtar nyheter (tv, tidningar, internet, kompisar, föräldrar, skolan). Om ni vill kan ni använda Mediekompass medieenkät för åldrarna 10-13 år: Enkät_medievanor_10-13

2. Gå sedan vidare med en värderingsövning (fyra hörn). Eleverna får ta ställning genom att placera sig i klassrummets fyra hörn. Uppmuntra eleverna att motivera sina val. Det går bra att byta plats under övningens gång.

Fråga 1. En nyhet sprids om elever som blivit lurade på sin veckopeng av en rektor som sålt höga betyg till högstbjudande. Vilken av följande källor litar du på mest?

  • Du har läst det på internet
  • Dina kompisar berättar det för dig
  • Det står i tidningen
  • Du hör det på tv-nyheterna

Låt eleverna motivera sina val. Hur kommer det sig att de misstror eller litar på vissa källor mer än andra? Motivera.

Fråga 2. Du har fått i läxa i religion att ta reda på vad Bibeln säger om omskärelse. Hur går du tillväga för att besvara frågan?

  • Du läser i Bibeln
  • Du frågar en präst i din närmsta församling
  • Du googlar på det
  • Öppet hörn – eget svarsalternativ

Samtala om de olika källornas starka och svaga sidor samt om första (i det här fallet Bibeln), andra (prästen som studerat Bibeln) och tredjehandskällor (möjligen någon som hört prästen tala om saken och nu i sin tur skriver om ämnet på nätet).

Fråga 3. Din lärare påstår att Barnkonventionen är lag i våra grannländer Finland och Norge, men inte i Sverige. Det låter orättvist och konstigt… Hur gör du för att ta reda på om din lärare talar sanning?

  • Du googlar
  • Du läser konventionstexten
  • Du ringer Unicef eller Rädda barnen och frågar – de jobbar ju med barns rättigheter
  • Du frågar efter källan – var fick din lärare informationen ifrån? (Ja, även lärare är ju människor och kan emellanåt sprida felaktiga uppgifter. Den här gången hade läraren dock helt rätt, men det är aldrig fel att fråga efter källan!)

Hur resonerar eleverna?

Övning 2: Källkritik

Elever uppfattar ofta texter på internet, i tidningar och i läroböcker som absoluta sanningar från någon högre, oidentifierbar källa, men någonstans kommer ju alltid informationen ifrån.
1. Börja med att berätta för eleverna att för att vi ska kunna bedöma nyheter och värdera en uppgifts pålitlighet anger medier var de hämtat informationen från. När vi sedan läser tidningen litar vi oftast på att journalisterna som har skrivit artikeln har kollat sina källor. Journalister kan exempelvis skriva: ”Det sa medieforskaren Jesper Strömbäck”. Eller: ”enligt en ny undersökning från Statistiska centralbyrån (SCB)”. De kan även nöja sig med att helt enkelt skriva namnet på nyhetsbyrån de fått informationen ifrån: TT, Reuters och så vidare.

2. Skriv ut och dela ut en nyhet från SVT om en cyklist som fick böter för fortkörning till eleverna (ta inte med avslöjandet – längst ner i artikeln).

3. Låt eleverna samtala om nyheten i små grupper.

  • Har journalisten varit noggrann med sina källor?
  • Vilken källa anges?
  • Är nyheten trovärdig? Motivera.

4. Berätta sedan att nyheten faktiskt avslöjades som bluff: Aftonbladet – Fortkörande cyklist var en bluff. Koppla upp er (gärna storskärm om ni har tillgång till det) och titta på nyheten tillsammans på nätet – klicka er vidare (länk längst ner i artikeln) och läs vad det var som gick snett. Klicka er fram och läs vidare i TT-artikeln ”Vi gjorde ett uselt jobb”. Vilka tankar väcker det hos eleverna?

Övning 3: Källkritiska frågor på nätet

1. Hur vet man om en nyhetssajt är pålitlig? Jämför (gärna på storskärm tillsammans) SVT Nyheter med den satiriska nyhetssajten Dagens Svenskbladet. Fundera tillsammans över följande källkritiska frågor (punkterna finns i kopieringsunderlag).

  • Äkthet – är källan det den utger sig för att vara?
  • Vem står bakom sidan? Är den pålitlig?
  • Finansiering – kan man se vem som äger och bekostar sajten och informationen?
  • Syfte – vad är syftet med att presentera innehållet?
  • Trovärdighet – tror ni på det som står på sajten?
  • Språk – välskrivet eller slarvigt?
  • Målgrupp – går det att förstå vem sajten riktar sig till?
  • Aktualitet – är sidan uppdaterad?

SVT:s hemsida är, till skillnad från Dagens Svenskbladet förstås en trovärdig källa, men artikeln om cyklisten i övning 2 tjänar som en påminnelse om att den mänskliga faktorn även kan ställa till det på seriösa sidor. Även journalister kan göra misstag – desto viktigare att själv vara noggrann!

2. Inte nog med att SVT ibland slarvar med källorna – de luras också! Avsluta lektionen med att visa följande klassiska ”nyhet” presenterad i TV 1962: Nylonstrumpan. Berätta att det var många som gick på skämtet. Kanske känner eleverna till liknande nutida luringar från tv, tidningar, nätet?

3. Fortsätt vara källkritiska! Ni kan till exempel samla på (och gemensamt granska) tveksamma nyheter i klassen.

Länkar

Mediekompass, Expert på medier – digital kompetens i Lgr 11:

HANDBOK_EXPERT_MEDIER_utskrift_A4

You Tube: SVT Aprilskämt 1962 – Nylonstrumpan

Dagens Svenskbladet

Barnombudsmannen: Barnkonventionen, konventionstexten

SVT: Cyklist fick böter – för fortkörning

Skolverket: Källkritik

Internetstiftelsen: Källkritik på Internet

Koppling till Läroplanen (Lgr11, reviderad 2018-07-01)

Samhällskunskap årskurs 4-6
Information och kommunikation
• Hur man urskiljer budskap, avsändare och syfte, såväl i digitala som andra medier, med ett källkritiskt förhållningssätt.

Samhällskunskap årskurs 7-9
Information och kommunikation
• Mediernas roll som informationsspridare, opinionsbildare, underhållare och granskare av samhällets maktstrukturer.
• Olika slags medier, deras uppbyggnad och innehåll, till exempel sociala medier, webbplatser eller dagstidningar.
• Nyhetsvärdering och hur den kan påverka människors bilder av omvärlden.
• Möjligheter och risker förknippade med internet och digital kommunikation samt hur man agerar ansvarsfullt vid användning av digitala och andra medier utifrån sociala, etiska och rättsliga aspekter.

Om lektionen

Årskurs 4-6, Årskurs 7-9 SH/SO 1-2 lektioner

Förberedelser

Läs igenom texten. Om inte eleverna har tillgång till dator måste vissa dokument skrivas ut.

Syfte

Skapa kunskap och förståelse om källor och källkritik.

Tidningar till klassrummet

Kontakta respektive lokaltidning för beställning av klassuppsättning.
X
X