Gymnasieelever lyckades sprida fejkad nyhet

Syfte: att ge eleverna möjlighet att reflektera kring vikten av källkritik i samband med nyhetspublicering.
Lektionstipset kan anpassas av läraren så det passar för: år 4-6,  7-9 samt gymnasiet, svenska, so/samhällskunskap.

Genomförande:

Basuppgift: Fejkad nyhet sprids – hur kunde det ske?

Förberedelser: Kopiera upp artiklar, ladda hem/skriv ut faktablad om media och journalistik.
Tidsåtgång: ca 60 min.

Ta fram faktabladet “Vad blir en nyhet” och visa eller dela med eleverna. Gör med utgångspunkt i artiklarna nedan en skiss över förloppet från det att eleverna i Filipstad lägger ut annonsen till det att nyheten spritts i media. Hur gick det till?
Skissen kan göras lärarlett eller självständigt av eleverna i smågrupper beroende på ålder och mognadsgrad.

Värmlands Folkblad:
Runsten till salu på blocket
Falsk runsten ett tvättäkta skämt

Diskutera:

• Med utgångspunkt i faktabladet om vad som blir en nyhet, varför hittade historien om runstenen fram till tidningssidorna?
• Vad ville eleverna testa?
• Varför ville de testa det?
• Är det etiskt försvarbart att tipsa medier om en nyhet som är falsk på det sätt som eleverna gjorde?
• Vad kan det finnas för anledningar till att tidningarna nappade på tipset om nyheten?
• Vad kan det finnas för anledningar till att tidningarna publicerade nyheten utan att först kontrollera om den var sann eller inte?

Extrauppgift 1: Tolka texten

Förberedelser: Kopiera upp artiklar
Tidsåtgång: ca 40 min.

Från det att annonsen lades ut på Blocket till dess att TT distribuerade den falska nyheten hände en del med texten. Ge eleverna i uppgift att jämföra de två texterna, först det som skrevs i annonsen på Blocket och sedan vad som rapporterades i tidningen. Försök att klura ut vad som lagts till och tolkats in i TT-nyheten jämfört med annonstexten.

Annonsen på Blocket finns inte kvar men löd:

”Runstensbit i Filipstad. En bit av runsten säljes. Har tappat intresse för den och har dåligt med plass. Den har funnits länge i våran släckt och jag har ärvt den av min morfar. Jag har tvättat den med högtryck men kan inte läsa vad som står. Högstbjudande eller så gräver jag ner den i pärlanne [dialektalt: potatislandet].”

Till lärare: annonsen säger inget om säljarens kön eller uttryckligen bostadsort, men VF förutsätter att det är en man boendes i Filipstad. Vidare sägs inte uttryckligen i annonsen att det skulle röra sig om en fornlämning.

Extrauppgift 2: Hur källkontrollerade tidningen “nyheten”?

Diskutera hur VF hanterade den inkomna nyheten innan publicering.

• Hur valde VF att kontrollera riktigheten?
• Kunde de ha gjort något mer?
• Hur agerade tidningen när de fick veta bakgrunden?

Till läraren: VF kontaktade en expert och artikeln ifrågasätter om det verkligen rör sig om en fornlämning. Men borde tidningen även ha kontaktat annonsören? Diskutera med eleverna hur man måste väga noggrann källkontroll mot tidsbristen att få ut nyheten, kanske sökte tidningen annonsören utan framgång. Borde de i så fall ha väntat? Kan nyhetens vardagliga och oskyldiga karaktär gjort att man tillät publicering utan noggrannare kontroll?

Även SVT rapporterade om den falska nyheten och skriver att:

“Innan elevernas runsten publicerades i medierna trodde eleverna att journalisternas källgranskning var bättre. Och förtroendet för medier har över lag ändrats något:
– Man får ju ta allt man läser med en nypa salt, säger Marcus Andersson, elev vid Spångbergsgymnasiet.”

Diskutera med eleverna:

• Litar de i allmänhet på vad som skrivs i tidningarna?
• Varför/varför inte?
• Efter nyheten om runstenen säger en elev att man får ta det man läser med en nypa salt. Är det en rimlig slutsats?
• De etablerade nyhetsmedierna ljuger inte med flit, men ändå kan det bli fel ibland. Varför blev fel den här gången?

Koppling till läro- och kursplaner

I läroplanen för både grund- och gymnasieskola står det att det är skolans uppdrag att:
“Eleverna skall kunna orientera sig i en komplex verklighet, med ett stort informationsflöde och en snabb förändringstakt. Studiefärdigheter och metoder att tillägna sig och använda ny kunskap blir därför viktiga. Det är också nödvändigt att eleverna utvecklar sin förmåga att kritiskt granska fakta och förhållanden och att inse konsekvenserna av olika alternativ.”
I ämnet samhällskunskap ingår kunna värdera och förhålla sig kritisk till olika typer av källor.