31 aug 2014

”Facebookare” mindre lyckliga än andra – eller?

7-9Gymnasiet Arkiv
Kurs: Samhällskunskap/SO-ämnen
Lektionsantal: 1-3 lektioner
Tema: Mediekunskap
Senast uppdaterad: 21 apr 2022

Övning 1: Är Facebook bra eller dåligt för dig?

En studie från Göteborgs universitet menar att Facebook får oss att må dåligt men samtidigt anser andra forskare att sociala medier är bra för oss. Diskutera studien med utgångspunkt i elevernas egen användning av sociala medier.

Genomförande:

1. Inled med att låta eleverna kryssa i frågorna i  kopieringsunderlaget:

Kopieringsunderlag_sociala_medier

2. Läs någon eller några av artiklarna i helklass, smågrupper, eller enskilt. De tre första bygger på samma undersökning, så du kan välja de eller den du har tillgång till. Texten från SVT ger röst åt en annan åsikt.

Aftonbladet: Svenskarna mår dåligt av Facebook
Dagens Nyheter: Facebook sprider olycka
Göteborgs-Posten: Facebook får svenskar att må dåligt

SVT: Forskaren: Facebook är bra för oss

3. Låt eleverna enskilt:

  • Fundera över om det som står i artiklarna stämmer överens med deras egna känslor och upplevelser efter att ha fyllt i kryssfrågorna.
  • Ringa in två meningar från varje artikel som de anser vara särskilt intressanta och vill diskutera vidare. Be dem att skriva dessa på en lapp och lägga i en låda eller motsvarande i klassrummet.

4. Dra ca fem lappar ur lådan och diskutera i helklass det eleverna vill lyfta från artiklarna.

5. Leif Denti, doktoranden i psykologi vid Göteborgs universitet som varit med om att genomföra studien, har låtit installera en spärrfunktion i sin webbläsare, som gör att han bara kan gå in på sin Facebooksida under de sista tio minuterna av varje timme. Har eleverna några egna tips eller råd kring hur man kan begränsa sitt ”Facebookande” om man känner att man vill det?

Notera!

Undersökningen har sedan publiceringen måndagen den 5 mars kritiserats för bristande trovärdighet.
DigitalPR: Facebookundersökningen gör oss olyckliga
JMW: Undersöknings-PR och skrämseltaktik om Facebook

Diskutera därför gärna frågor gällande källkritik, forskningsmetodik och mediernas hantering av nyheten i samband med diskussionsmomentet i övningen. Även om studien inte uppfyller alla krav på god forskning så kan den ändå användas som utgångspunkt för en diskussion om elevernas egen medieanvändning.

Övning 2: Mediedagbok

När var och hur använder eleverna medier? Ge dem i uppdrag att under en vecka skriva mediedagbok för att synliggöra hur de konsumerar och använder medier.

Genomförande:

1. Ge eleverna i uppdrag att under en veckas tid föra mediedagbok och notera:

  • vilken typ av medier de använder, t.ex. TV, internet, mobiltelefon
  • hur ofta mediet används
  • hur länge mediet används

2. Diskutera:

  • Använder de medier mer eller mindre än vad de skulle trott innan de började skriva dagbok?
  • Är eleverna de nöjda med den tid de lägger ner på sitt mediebruk eller anser de att de lägger ner för mycket eller för lite tid?
  • Vad är ”för lite” tid och vad är ”för mycket” tid? Hur vet man det?

3. Värdera:
Låt eleverna ta ställning till olika påståenden genom att placera sig i klassrummet på lappar med texten: ’’JA”, ”NEJ”, ”KANSKE’’. Lägg de olika lapparna på golvet. Låt eleverna ställa sig på den lapp som motsvarar deras svar. Lyft sedan några tankar från varje svarsalternativ. Efter några av påståendena hittar du uppföljningsfrågor som kan vara till hjälp när du leder övningen.

Påståenden:

  • Unga idag är mer sociala än unga för 50 år sedan
  • Facebook är beroendeframkallande
  • Det är socialt att tillbringa tid framför datorn
  • Det går att bli ’’mediemissbrukare’’

Uppföljningsfrågor:

  • Vad finns det för skillnader mellan Facebook-kompisar och kompisar IRL?
  • Var går gränsen mellan bruk och missbruk? Kan man missbruka böcker, frimärkssamling eller hästridning om man har det som hobby?
  • Vad betyder socialt för dig?

TIPS: Utmana eleverna att inte använda medier under ett dygns tid. Diskutera sedan hur det var att vara utan. Vad var positivt och vad var negativt? Vad använde de tiden till?

Kort om ungas medieanvändning

De senaste fem åren har ungas möten med kompisar fysiskt (IRL) minskat och umgänget via nätet ökat. Internetanvändning ligger på topp fyra-listan över vad unga gör på fritiden tillsammans med läxarbete, att träffa kompisar utanför nätet och sportande.

Pojkar spelar dator-/tv-spel i betydligt högre grad än flickor och tittar betydligt mer på klipp.

Flickor är mer benägna att umgås på sociala sajter som Facebook, chatta, blogga, läsa andras bloggar, mejla och göra skolarbete. I flickors internetanvändning går det att urskilja en tydlig social dimension där kommunikationen i sig är huvudändamålet. Hos pojkar är en mer målinriktad användning vanligare. De använder internet för att göra något annat än att ’’bara’’ kommunicera som att spela eller se på film. När flickor spelar spel spelar de Super Mario och Sims medan pojkar mer spelar spel där man kämpar mot monster eller andra motståndare som Counter-Strike eller World of Warcraft.

Källa: Statens medieråds rapport ’’Ungar & medier 2017’’

Koppling till skolans styrdokument

Grundskolan:
Undervisningen i samhällskunskap ska behandla följande centrala innehåll i årskurs 7–9

Information och kommunikation
Möjligheter och risker förknippade med Internet och kommunikation via elektroniska medier.

Gymnasiet:
Samhällskunskap 1b, 100 poäng
Centralt innehåll
Massmediers och informationsteknikens roll i samhället. Deras möjligheter att påverka människor och samhällsutvecklingen samt de möjligheter de ger människor att påverka.

Förberedelser

tillgång till internet/papperskopia av artiklarna, tillgång till kopieringsunderlaget.

Syfte

ge eleverna tillfälle att reflektera kring mediekonsumtion och på så sätt öka sin digitala kompetens

Tidningar till klassrummet

Kontakta respektive lokaltidning för beställning av klassuppsättning.