Om lektionen

Årskurs 7-9, Gymnasiet SH/SO, SV Varje lektionsupplägg tar minst en lektion.

Förberedelser

Helst bör eleverna samla material under mer än en dag men själva arbetet med lektionsuppläggen, längre om ni har tid.

Syfte

Ha skaffa sig förståelse kring hur män och kvinnor skildras i massmedier.

Tidningar till klassrummet

Kontakta respektive lokaltidning för beställning av klassuppsättning.

Den internationella kvinnodagen


  Publicerad: 07 mars 2016
Tema: Genus

Den 8 mars är det den internationella kvinnodagen, ett faktum som kommer att uppmärksammas i alla svenska tidningar. Det är alltså ett utmärkt tillfälle att granska och diskutera jämlikheten i våra massmedier. Titta på vad din tidning gör. Här kommer ett knippe förslag på lektioner.

A Arbeta journalistiskt kring stereotyper

I dagstidningar framställs män och kvinnor ibland på olika sätt, trots att det inte tillför information till artikeln. I det här lektionstipset får eleverna själva agera journalister för att på så sätt konfronteras med de fördomar och stereotyper som finns kring kön. Avslutningsvis ska de fundera och diskutera kring våra behov av roller och riskerna med dem.

1. Beskriv en människa


Förbered genom att klippa ut ett antal bilder på kvinnor och män ur dagstidningen eller hitta på tidningens webbplats. Bilderna ska föreställa personer i olika åldrar och sammanhang. Visa bilderna för klassen, eller kopiera en eller flera bilder till eleverna. Sätt igång deras fantasi och låt dem skriva några minuter: 
Vem är det på bilden? Ålder? Familj? Yrke? Hobbies? (Uppgiften fungerar också utmärkt som en uppgift att göra hemma). 
Låt eleverna läsa upp sina texter. Diskutera i klassrummet: Hur kom de sig att de trodde att personen på bilden hade just detta yrke/hobby etc? Finns det skillnader i vad vi förväntar oss av kvinnor respektive män? Finns det till exempel något fritidsintresse som kan kallas kvinnligt respektive manligt?

2. Gör tidning för män och kvinnor


Låt eleverna bilda redaktionsgrupper tre och tre. Redaktionens uppgift blir att i dagens tidning hitta de fem bästa nyheterna för en fingerad tidning som heter ”Man mitt i livet”. De ska också leta fram de fem toppnyheterna till den fingerade tidningen ”Kvinna mitt i livet”. Diskutera gruppernas val och om hur det stämmer överens med tidningstiteln. 
Diskutera också vad de manliga respektive kvinnliga artiklarna handlar om. Har någon grupp valt samma artikel till båda tidningarna? Vilken tidning var det lättast att hitta artiklar till? Varför?

Avslutningsvis kan fördomar om kön diskuteras. Varför tror vi att män är intresserade av vissa saker, och kvinnor av andra? Är dagstidningen till för båda könen lika mycket? På vilket eller vilka sätt kan stereotypa bilder av kön vara ett problem? För vem och på vilket sätt? På vilket sätt kan stereotyper i stället vara en tillgång? För vem och på vilket sätt?

B Analysera tidningens beskrivning av kvinnor och män

I dagstidningar framställs män och kvinnor ibland på olika sätt, trots att det inte tillför information till artikeln. Låt eleverna utifrån en dagstidning undersöka några klassiska skillnader i framställningen av män och kvinnor, diskutera dessa skillnader och fundera kring hur de påverkar oss.
Låt eleverna arbeta enskilt, i par eller i grupper. Dela ut varsin tidning, kopiera instruktionen nedan och låt dem undersöka:

1. Alla har efternamn

För- och efternamn är en statusmarkör. Hittar ni några skillnader i hur namnen skrivs ut? Vilka kallas bara vid förnamn?

2. Klädsel, en fälla

Jämför artiklar om män och kvinnor och lägger märke till hur journalisten skriver eller inte skriver om deras klädsel. Anteckna om ni ser några skillnader.

3. Kontrollera i tidningen

Vilken koppling hittar eleverna i tidningen mellan ämne och kön?

Norm och undantag

Oftast spelar kön ingen roll i sammanhanget men ändå utgår vi från att mannen är norm och kvinnan undantaget. Läs artiklar och stryk under ställen där journalisten markerar att det handlar om en kvinna även när det inte är relevant. Exempelvis ”den kvinnliga arkitekten”, ”den kvinnliga bilföraren”, ”den kvinnliga läkaren” och så vidare. Kan någon hitta motsvarande sätt att uttrycka sig om män? ”Den manlige cyklisten”, ”den manlige affärsinnehavaren”?

Låt eleverna redovisa sina resultat. Fundera och diskutera vad skillnaderna kan bero på, och om skillnaderna är något problem. Varför i så fall? Låt gärna eleverna skriva detta först, så att alla elever hinna tänka och fler kan komma till tals.

 

C Textanalys av ord med pondus

Olika ord har olika pondus. Genom att använda synonymer som har olika värden ger journalisterna läsarna olika syn och känslor kring texten. Hur skiljer sig dessa synonymer beroende på om en journalist skriver om män eller kvinnor? I lektionstipset får eleverna analysera synonymer i några artiklar. Upplägget passar i svenska och SO-ämnen för de äldre eleverna.

Dela ut en dagstidning till eleverna, som kan arbeta enskilt eller i par. Enklast i detta lektionstips är att använda papperstidningar, men eleverna kan naturligtvis också skriva tidningen från nätet.
Vid alla så kallade pratminus ska journalisten ange vem det är som ”säger” vad. För att undvika upprepningar av ordet säger, så väljer journalisten bland många synonyma uttryck. Här följer ett antal vanliga möjligheter: säger, påstår, uttrycker, anser, menar, påpekar, tror, anar, gissar, konstaterar, fastslår, småskrattar, uppmanar.

1. Var på linjen?

Låt eleverna hitta synonymer av den här sorten, diskutera deras värde och placera dem utefter en linje där ena änden representerar att ordet har låg pondus och den motsatta änden hög pondus. 
Låt sedan eleverna markera vilka av synonymer som användes när kvinnor kom till tals, och vilka som användes när män kom till tals. Notera om det finns några skillnader. Vad kan de bero på? Vilken uppfattning om personen ger de valda synonymerna?

2. Ordval

Begreppet tjejer är ganska vedertaget i samhället. Mamma ska på tjejträff och mormor träffar sina gympatjejer varje onsdag. Låt eleverna leta i artiklar i dagstidningen om kvinnor och se vilka ord journalisterna använder. Har orden tjejer respektive kvinnor olika tyngd? Kan man resonera på samma sätt om ”killar” och ”män”? Vilken klang får det om ”man” byts ut mot ”kille” i en artikel?

Avsluta med att diskutera hur synonymvalen styr vår uppfattning om det som skrivs. Hur påverkar det läsarna i dag, deras syn på manligt-kvinnligt, deras världsbild och framtiden att tidningar ser ut så här idag.

D Bildanalys av män och kvinnor

I Sverige är vi hälften män och hälften kvinnor. Men i de svenska morgontidningarnas nyhetsrapportering är det sedan många år tillbaka omkring 70 procent män och 30 procent kvinnor som intervjuas och syns på bild. Förklaringen brukar vara att några av tidningens viktigaste bevakningsområden inrikes- och utrikespolitik, ekonomi samt sport, domineras av män. I detta lektionstips får eleverna undersöka i vilken omfattning män eller kvinnor visas på bilderna i tidningen, och vilka olika intryck bilderna ger läsaren.

1. Låt eleverna i klassen diskutera sig fram till en hypotes om vilka de tror förekommer mest på tidningens bilder. Kvinnor, män, eller ungefär lika många av varje? Rita cirkeldiagram på tavlan för att illustrera.

2. Använd dagens tidning i flera ex eller spara en veckas tidningar. Låt eleverna räkna bilder. Sammanställ resultatet:

Bilder med bara män

Bilder med bara kvinnor

Bilder med både män och kvinnor

Låt resultatet bli startpunkten för en diskussion om hur tidningarna och verkligheten hänger ihop, gärna utifrån föreställningen om att tidningen ska skildra samhället och att alla ska känna igen sig i tidningen. Hur ser det ut i tidningen just nu? Och varför ser det ut som det gör?

3. Låt sedan eleverna i par, grupp eller enskilt göra mer detaljerade bildanalyser av två avdelningar i tidningen, till exempel näringsliv och kultur/nöje. Hur ser det ut där? Hur ser bilder på kvinnor och män ut i de olika avdelningarna?

En enkel bildanalys kan bygga på tre frågor:

Vad känner du när du ser bilden?

Vad ser du på bilden?

Vilket kan vara tidningens syfte med publiceringen?

Låt nu eleverna göra en bildanalys med genusglasögon:

Bläddra i tidningen, klipp ut bilder inom era valda avdelningar och analysera med hjälp av frågorna:

Vad får ni för känsla av bilden?

Är bilden tagen uppifrån eller nerifrån?

I vilken situation har fotografen valt att fånga sitt motiv?

Är personen passiv eller aktiv? Tittar personen på bilden in i kameran eller är hon sysselsatt med något annat?

Hur påverkar det vilken känsla man får av bilden?

Varför, tror ni, har fotografen valt ut just den bilden bland de många som fanns i kameran efter avslutat uppdrag?

Låt eleverna redovisa sina resultat. Diskutera dem utifrån konventionerna: Ett traditionellt mönster i pressbilder, konstbilder och reklambilder har varit att kvinnor sitter och män står. En annan bildtradition är att kvinnor ler och tittar in i kameran medan män är allvarliga och tittar någon annanstans – deras blick visar att de är ”upptagna” av något. Ytterligare en bildkonvention är att bilder av män tas underifrån och av kvinnor ovanifrån, så kallat grod- respektive fågelperspektiv. Perspektiv som får kvinnan att se liten ut, och mannen stor.

Avsluta med frågan om hur det påverkar läsarna idag, deras syn på manligt-kvinnligt, deras världsbild och framtiden att tidningar ser ut så här idag.

Kopplingar till skolans styrdokument

Grundskolan

Ur läroplanens grundläggande värden:

. . . alla människors lika värde, jämställdhet mellan kvinnor och män, . . .
Svenska

Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla kunskaper om hur man formulerar egna åsikter och tankar i olika slags texter och genom skilda medier.
Gymnasieskolan

Samhällskunskap

I undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla kunskaper om frågor som berör makt, demokrati, jämställdhet . . .

Undervisningen i ämnet samhällskunskap ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Förmåga att söka, kritiskt granska och tolka information från olika källor samt värdera källornas relevans och trovärdighet.
Svenska

Undervisningen i ämnet svenska ska syfta till att eleverna utvecklar sin förmåga att kommunicera i tal och skrift samt att läsa och arbeta med texter, både skönlitteratur och andra typer av texter.

Vidare ska undervisningen leda till att eleverna utvecklar kunskaper om det svenska språket, dess uppbyggnad och ursprung samt ge dem möjlighet att reflektera över olika typer av språklig variation.

Om lektionen

Årskurs 7-9, Gymnasiet SH/SO, SV Varje lektionsupplägg tar minst en lektion.

Förberedelser

Helst bör eleverna samla material under mer än en dag men själva arbetet med lektionsuppläggen, längre om ni har tid.

Syfte

Ha skaffa sig förståelse kring hur män och kvinnor skildras i massmedier.

Tidningar till klassrummet

Kontakta respektive lokaltidning för beställning av klassuppsättning.