Om lektionen

Årskurs 7-9, Gymnasiet SH/SO, SV Temaarbete, Tidningsveckan 2015

Förberedelser

Tillgång till papperstidning eller e-tidning

Syfte

Fördjupning i medieläskunnighet

Tidningar till klassrummet

Kontakta respektive lokaltidning för beställning av klassuppsättning.

Dag 1: Granska din tidning


  Publicerad: 01 oktober 2015
Tema: Mediekunskap, Nyheter

Tidningsveckan 2015: Missa inte veckans nyheter!
Nyheter engagerar och bidrar med kunskaper till dina ämnen.

Vänj eleverna vid att följa nyhetsflödet, utrikes, inrikes och lokalt – med ett kritisk öga!
Detta kan ses som en baskurs för resten av veckan. Här får ni chansen att fördjupa er i allmän mediekunskap.

1Ämnesfördjupning

Granska dagens tidning. Välj ut samtliga artiklar, och bilder, som kan bidra till kunskap i just ditt ämne. Låt samtliga i klassen komma till tals. Välj sedan ut de tre som skulle bidra med mest kunskap för just dig! Diskutera!

2 Kritisk granskning

Dagens nyhetsrapportering blir alltmer mångfacetterad, på gott och ont. Genom våra datorer och mobiler bombarderas vi av nyhetsinslag av varierande ”kvalitet”. Det goda är att vi får massor av information och att den kommer från många olika källor. För att ta emot den här informationen ställs stora krav på vår förmåga att kritiskt avläsa alla budskap. Det onda med den här utvecklingen är naturligtvis att mycket av informationen är av låg kvalitet och bakom den döljer sig ofta personliga, ekonomiska och politiska intressen.

Här följer några tips till dig som vill bli en kritisk granskare, en person som är driven i ämnet medieläskunnighet (Media literacy).

Övning: Välj varsin artikel och granska den. Hittar ni något intressant att diskutera?

Ställ dig alltid två enkla frågor: Vem har skrivit detta (Vem säger detta)? Varför är det här skrivet (Vilket är syftet)? Besvara frågorna.

A. I seriös journalistik hittar du alltid källan. I en tidning har artikeln undertecknats av en person. Vanligtvis hittar du både telefonnummer och e-postadress till journalisten. Du kan kontakta personen i fråga. På många håll på nätet är tvärtom anonymitet själva idén! Den som kommer med meddelanden ska kunna gömma sig bakom anonymiteten och aldrig behöva stå till svars för det som skrivs.

B. Vi är ofta svaga för argument som överensstämmer med våra egna åsikter. När vi läser något som vi gillar tappar vi lätt våra kritiska glasögon. Alltså: Hör du något som du tycker låter bra så var extra kritisk. Hör du något du ogillar så tänk efter om det kanske ligger något i det du läser eller lyssnar till. Hur står det till med nyheterna du valt?

C. När du läser eller lyssnar till något och du reagerar, stanna upp och undersök. En bra metod är att kopiera det som sägs och googla det. Citat från någon eller siffror kan vara givande. Det kan leda till en ganska intressant spaning. Hittar du inget på det direkta citatet försök med liknande uttryck. Testa!

D. I traditionella medier finns alltid en ansvarig utgivare. Personen i fråga är ansvarig för det son skrivs/sägs i tidningen eller programmet. Det gäller att följa både lagar och regler. Lagarna hittar du i exempelvis grundlagarna Tryckfrihetsförordningen (TF) och Yttrandefrihetsgrundlagen (YGL). Den första gäller tryckta medier, den andra radio, tv, webbplatser och databaser.

Regler för medierna finns i Etiska regler för pressen. Detta är självpåtagna regler för att journalistiken ska ta hänsyn till vanliga människor. Mer om de här reglerna kan du läsa här: Länk till Pressombudsmannen

Övning: Hittar du något i dagens tidning som skulle kunna vara ett brott mot de etiska reglerna?

3 Uttryck dig

För att förstå mediebudskapet riktigt ingående kan det vara nyttigt att lära sig skriva olika medietexter. Många gånger hör vi människor som upplevt något och som sedan inte känner igen sig i medierapporteringen. Det behöver inte innebära att rapporteringen är felaktig, bara att reportern uppfattat händelsen annorlunda, eller anser att någon/några saker är extra viktiga. Att ha koll på skillnader mellan fakta och åsikter eller känna till begrepp som vinkling är grundläggande för förståelse av mediebudskap.

På Mediekompass hemsida finns en skrivarskola www.mediekompass.se/skrivarskola/ som ger kortfattade och handfasta råd till den som vill börja skriva journalistiska texter.

Övning: Hinner ni så skriv en kort nyhetsartikel om valfritt aktuellt ämne.

Bakgrund

Årets tidningsvecka fokuserar på nyheter, och nyheter kan genom sin aktualitet på ett engagerande sätt ge ”kött på benen” till de flesta ämnen. Ett avsnitt i samhällskunskap om EU kan bli ganska abstrakt för eleven när man går igenom hela EU:s struktur, men med hjälp av ett aktuellt exempel som belyses i medierna blir allting kanske mer konkret och lättare att förstå.

Ämnesfördjupning är den första av grundprinciperna för årets tidningsvecka.

Den andra är att förstå mediebudskap och lära sig att kritiskt granska mediebudskap, det vi brukar kalla mediekunskap eller med ett engelskt uttryck Media literacy, medieläskunnighet. Även om svenska tidningar, radio och tv brukar kunna leva upp till kraven på korrekta fakta, saklighet och opartiskhet så måste du som läsare/lyssnare alltid försöka behålla ett kritiskt öga. Det övar man genom att granska och diskutera texter och bilder och sedan diskutera gemensamt.

Ett annat sätt att öva mediekunskap är att själv skriva om nyheter. På så sätt skaffar man sig en förståelse för hur mediebudskap utformas. Här blir svenskämnet centralt!

Dessa tre inriktningar finns genomgående i lektionsförslagen som:

1. Ämnesfördjupning

2. Kritisk granskning

3. Uttryck dig!

Varje dag i veckan har uppgifter som fokuserar på olika delar av nyhetsrapportering men de behandlar alltid både faktainnehåll och kritisk granskning. Starta veckan med Dag 1, den dagen ska ses som baskunskap. Sedan kan ni välja ordning själva. Ni måste naturligtvis inte göra uppgifterna för dag två på tisdagen utan kan blanda och ge efter behag. Se uppgifterna som ett smörgåsbord att plocka ur!

För att lösa uppgifter behöver ni dagstidningar, antingen pappersvarianten eller e-tidningen. Kontakta er tidning för att få tillgång.

Observera att några av uppgifterna lämpar sig för en hel veckas nyhetsgranskning. Ju större underlag man får för sin granskning desto bättre!

Övningarna dag för dag:

Dag 1: Granska din tidning

Dag 2: Vi fokuserar på sportsidorna

Dag 3: Vi fokuserar på inrikes/utrikes

Dag 4: Lokalsidorna

Dag 5: Tidningens bilder

 

Om lektionen

Årskurs 7-9, Gymnasiet SH/SO, SV Temaarbete, Tidningsveckan 2015

Förberedelser

Tillgång till papperstidning eller e-tidning

Syfte

Fördjupning i medieläskunnighet

Tidningar till klassrummet

Kontakta respektive lokaltidning för beställning av klassuppsättning.