Om lektionen

Årskurs 1-3, Årskurs 4-6 1-2 lektioner

Förberedelser

Tillgång till internet och tidningar

Syfte

Lära mer om hur vi påverkas av bilder

Tidningar till klassrummet

Kontakta respektive lokaltidning för beställning av klassuppsättning.

Bilder som berör


  Publicerad: 01 januari 2018

Vi säger ofta att en bild säger mer än tusen ord och med det pekar vi på  bildens kraft att beröra. Det krävs bara en hastig blick på bilden i en  artikel för att få en idé om vad texten handlar om och vilket  känsloläge som texten förmedlar. Gör veckans lektionstips och diskutera  hur vi påverkas av bilder och på vilket sätt barn ges utrymme att synas i  medier.

Del 1 för de yngre

Syfte: Att utveckla förståelse för bildens roll, och dess påverkan på läsaren, i tidningen.

Passar för: fk- åk 3, bild, svenska, mediekunskap
Tidsåtgång: 1-2 lektioner
Förberedelser: Tillgång till internet och tidningar (använd gärna er lokaltidning), sax, papper, lim och pennor.

Genomförande:

Övning 1

1. Börja lektionen med samtal om bildens förmåga att beröra och väcka känslor. Som stöd i samtalet kan ni använda en prisbelönt nyhetsbild som väcker nyfikenhet och möjligen skiftande känslor hos betraktaren. Öppna länken till artikeln i Expressen.

2. Låt eleverna berätta vilka känslor bilden väcker.
Berätta sedan att det är ett äppelträd som älgen hänger i, ett äppelträd som älgen tidigare under kvällen klättrat upp i och knyckt äpplen (förmodligen jästa sådana) från och på så sätt blivit berusad (och något omdömeslöst klättrat för högt) och sedan fastnat i trädet. Berätta även att älgen fick hjälp att komma loss och sedan fick nyktra till under natten innan den kunde ge sig iväg igen på nya äventyr.

3. Ändrades känslorna när eleverna fick höra berättelsen?
Uppmärksamma eleverna i så fall på det ändrade intrycket. Det kan bli ett konkret exempel på hur bild och text samverkar.

Övning 2

1. Klipp ut och samla egna bilder ur tidningar (använd gärna er lokala tidning). Be eleverna sortera bilderna efter känslor som bilderna väcker. Bilder som gör betraktaren nyfiken, intresserad, glad, nedstämd eller kanske upprörd.

2. Låt eleverna sedan visa en bild var och motivera hur denne tänkte när han/hon placerade bilden i vald kategori.

Det finns inga rätt eller fel, det intressanta är att bli varse hur vi tänker och reagerar. Vår bakgrund och olika livserfarenheter påverkar förstås våra egna tolkningar av bilder. En höstbild kan exempelvis göra en läsare (som tycker om hösten) varm och upprymd, medan den likväl kan ha motsatt effekt på en annan betraktare.

Övning 3

Använd urklippen från övning 2 till att göra egna bildberättelser enskilt eller i grupp:

Enskild berättelse
Eleverna börjar med att välja varsin bild som väcker en viss känsla hos betraktaren. Bilden limmas på ett pappersark och eleverna får sedan i uppgift att skriva en rubrik och kort text som ändrar uppfattningen om bilden. Exempel: Bilden föreställer en gammal gumma i gungstol – texten ”avslöjar” att skolmormor stal barnens pennor och sudd. Läs berättelserna högt för varandra!

Gemensam muntlig berättelse
Varje elev väljer en egen bild, en bild som de tycker om eller en bild som de kanske finner äcklig, en bild som berör. Utifrån bilderna ska sedan en gemensam berättelse växa fram. Sätt er i ring med bilderna i beredskap. Läraren visar sin bild och börjar berättelsen. Exempelvis: ”Det var en gång en glad liten pojke som mötte…” Sedan får eleverna en i taget fortsätta berättelsen med hjälp av bilden. Sista eleven på tur avslutar. Snipp snapp snut, så var sagan slut!

Del 2 för de lite äldre

Syfte: Reflektion över hur barn presenteras i tidningar och media idag. Barns mänskliga rättigheter.

Bakgrund
: Enligt SCB utgör gruppen barn en femtedel av Sveriges befolkning. Var femte bild borde väl då rimligtvis skildra barn? Riktigt så är det inte. Inte ens vuxna är jämnt representerade i tidningar. Hälften av befolkningen är män och hälften kvinnor. Hälften av bilderna borde då rimligen föreställa kvinnor. Men nej. Den helt klart överrepresenterade gruppen i tidningar och media är vuxna män.

Passar för: åk 4-6, bild, svenska, SO-ämnen, mediekunskap
Tidsåtgång: 1-2 lektioner
Förberedelser: Skriv ut samtalsunderlag till dig som lärare Kopieringsunderlag Bilder som berör , skaffa klassuppsättning av er lokala tidning som du hittar här: Länk!.

Genomförande:

Övning 1

Tidningar är till för alla, vuxna och barn. Ändå förekommer bilder på barn mer sällan än bilder på vuxna. När väl barn och ungdomar syns i tidningar så är det främst i en offerroll. Det här kom Globala gymnasiets elever fram till i ett samarbetsprojekt med Plan Sverige. Länk till artikel om undersökningen i DN (betalvägg). I undersökningen fann de att tidningar i hög grad presenterade barn som mådde dåligt och fokus låg på barn som råkat ut för något snarare än barn som gjort något. Brott och olyckor var områden som dominerade och de vuxna fick större utrymme i artiklar som unga förekom i.

Följande punkter kan du som lärare använda som underlag för samtal kring barn i tidningar och media (punkterna finns i  kopieringsunderlaget).

  • Hur kommer det sig att barn så sällan syns i tidningar?
  • Är det viktigt att barn syns i tidningar? Varför?
  • Vilka för- eller nackdelar kan det finnas för barn med att inte synas i tidningar?
  • Vilka för- eller nackdelar kan det finnas för barn med att synas i tidningar?
  • Barnkonventionens artikel 12 slår fast att barn har rätt att uttrycka sin mening i alla frågor som berör barnet. Politiska beslut som berör barn (exempelvis beslut som har att göra med skolan) har barn således rätt att tycka till om. Borde barn få större utrymme i tidningar vid beslut som direkt berör barn? Hur skulle det i så fall kunna gå till? Hur får man vuxna intresserade av barns tankar och åsikter?
  • Barn kan liksom vuxna bli intervjuade men ibland kan det vara lättare att uttrycka sig med en teckning eller dikt. Barnkonventionen ger barn rätt att uttrycka sina tankar i tal, skrift, tryck, konstnärlig form eller andra uttrycksmedel som barnet väljer. Borde journalister ge barn möjligheter att uttrycka sig på annat sätt än genom ord? Låt eleverna fundera över hur de själva helst uttrycker sig (ord, musik, bild, skrift etcetera).
  • Diskutera vad eleverna tror det skulle innebära om barn syntes mer i media. Vilka frågor anser eleverna exempelvis att barn bör få tycka till om (allvarliga politiska frågor, mer lättsam underhållning etcetera). Låt eleverna motivera och argumentera för sina svar.
  • Har någon elev varit med i tidningen? Vad handlade det om? Hur kändes det?
  • Hur kan man komma med i tidningen?

Övning 2

Ge er sedan på jakt efter bilder på barn i exempelvis er lokaltidning. Hur presenteras barnen? Tänk på att fotografen kan använda sig av olika knep för att framhäva eller tona ner aspekter av bilder. Ett vanligt knep är kameravinkel. Om man vill framställa en person i maktposition kan fotografen välja att fotografera personen nerifrån. Då ser den personen stor ut på bild. Överdriven vinkel nerifrån kallas för grodperspektiv. Vill fotografen förmedla att personen i fråga är liten och maktlös kan han/hon istället välja att fotografera personen ovanifrån. Då ser personen mindre och mer maktlös ut. Låt eleverna arbeta parvis eller i mindre grupper. Grupperna väljer ut varsin bild på barn som de tillsammans utför en enkel bildanalys av.

  • Vad känner du? Vilka känslor väcker bilden? Varför?
  • Vad ser du på bilden? Tänk på kameravinkel, omgivning, ljus och skugga.
  • Vilket syfte finns med bilden? Varför har fotografen tagit bilden som han gjort och varför tror ni att tidningen valde att publicera den?

Jämför mellan grupperna. Kan eleverna finna likheter/skillnader på hur barn framställs i de valda bilderna.

Länkar

Artiklarna  hos DN kräver inloggning.
Dagens Nyheter: ”Mediernas etiska regler måste ge skydd åt barnen”
Dagens Nyheter: ”Barn och unga förtjänar mer utrymme i medierna”
UNICEF Sverige: Barnkonventionen

Koppling till Läroplanen (Lgr11):

Bild
Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar förståelse för hur bildbudskap utformas i olika medier. /…/ Genom undervisning ska eleverna även ges möjlighet att använda sina kunskaper om olika typer av bilder i det egna skapandet.

Bildanalys, åk 1-3
– Informativa bilder, till exempel läroboksbilder och hur de är utformade och fungerar.

Bildanalys, åk 4-6
– Reklam- och nyhetsbilder, hur de är formade och förmedlar budskap.
– Ord och begrepp för att kunna läsa, skriva och samtala om bilders utformning och budskap.

Svenska
Genom undervisningen ska eleverna ges förutsättningar att utveckla sitt tal- och skriftspråk så att de får tilltro till sin språkförmåga och kan uttrycka sig i olika sammanhang och för skilda syften. Det innebär att eleverna genom undervisningen ska ges möjlighet att utveckla språket för att tänka, kommunicera och lära.

Tala, lyssna och samtala, åk 1-3
– Muntliga presentationer och muntligt berättande om vardagsnära ämnen för olika mottagare. Bilder och andra hjälpmedel som kan stödja presentationer.

Berättande texter och sakprosatexter, åk 1-3
– Texter som kombinerar ord och bild /…/.

Läsa och skriva, åk 1-3
– Skapande av texter där ord och bild samspelar.
– Handstil och att skriva på dator.

Tala, lyssna och samtala, åk 4-6
– Att argumentera i olika samtalssituationer och beslutsprocesser.

Samhällskunskap

Rättigheter och rättsskipning, åk 4-6
– De mänskliga rättigheterna, deras innebörd och betydelse, inklusive barnets rättigheter i enlighet med barnkonventionen.

Om lektionen

Årskurs 1-3, Årskurs 4-6 1-2 lektioner

Förberedelser

Tillgång till internet och tidningar

Syfte

Lära mer om hur vi påverkas av bilder

Tidningar till klassrummet

Kontakta respektive lokaltidning för beställning av klassuppsättning.
X
X