Om lektionen

Årskurs 4-6 SV 1-2 lektioner

Förberedelser

Beställ klassuppsättningar av tidningnar, eller samla in under en period.

Syfte

Att genom intervjuövningar utveckla förmågan att ställa frågor för ett visst syfte, och formulera svaren i text.

Tidningar till klassrummet

Kontakta respektive lokaltidning för beställning av klassuppsättning.

Att intervjua – för elever


  Publicerad: 01 januari 2018

Intervjun är central i det journalistiska arbetet. Den är en arbetsmetod för journalisten, ett sätt att hitta svaren till de journalistiska frågorna Vad? Var? När? Vem? Hur? och Varför?

I Mediekompass skrivarskola hittar du Publicistguiden med texter om media, journalistik och det journalistiska skrivandet: Länk!

Här får eleverna dels bekanta sig med hur personintervjuer leder till tidningsartiklar och hur de kan presenteras i textform, och dels göra egna intervjuer som grund för ett textarbete. Lektionstipset innehåller flera små övningar, man kan naturligtvis välja bara någon av dem.

Exempel på områden som eleverna kan bygga sina intervjuer på:

  • Min hobby. Intervjua en kompis som får berätta om sin hobby-
  • Hur var det när du var liten? Fråga dina föräldrar eller mor- och farföräldrar hur det var när de växte upp.
  • På jobbet. Intervjua din granne eller annan vuxen om hans eller hennes arbete.

Bra frågor att ställa när du gör en personintervju.

Du vill berätta om din kompis som liten.

– Vilket är ditt tidigaste minne?
– Kommer du ihåg din första dag i skolan? Berätta!
– Beskriv något annat du minns.
– Var du rädd för något när du var liten? Vad då?
– Vad lekte du? Minns du några kompisar?

Du vill berätta om din kompis idag.
– Vad gör du på fritiden?
– Använd tre ord för att beskriva dig själv.
– Vad gör dig riktigt glad? Ledsen?
– Vilken är din favoritbok? Film? Spel?
– Om du fick önska dig något…?

Du vill berätta om din kompis sport.
– Vilken sport sysslar du med på fritiden? Hur mycket tid lägger du ner på…?
– Hur ofta tränar du? Vilken utrustning behöver du?
– Är det dyrt att hålla på med …? Var tränar du?
– Hur blev du intresserad av…? Hur länge har du hållit på med…?

Hitta intervjuer i tidningen!
Välj en intervju i tidningen. Vilka frågor tror du att reportern har ställt för att få veta det som står i artikeln? Vilken eller vilka av frågorna tycker du är de viktigaste? Vilka frågor tycker du reportern har missat?

Kända personer
Välj en person som det skrivs mycket om i tidningen. Tänk dig att du ska intervjua honom/henne. Välj fyra frågor som du tycker ska vara med i intervjun. Jämför era frågor i klassen. Sammanställ de bästa frågorna.

Vad vet du om din kompis?
Genomför en intervju med en kamrat och skriv ut intervjun med både frågor och svar.
Skriv om intervjun men nu så att inte frågorna finns med. Texten måste då skrivas om så att den blir sammanhängande och lätt att förstå. Ibland blir du som skribent den som berättar, och ibland kanske du vill citera din kamrat. Hur gör man citat på rätt sätt?

Rapport från polisen
Reportern ringer ofta till polisen och frågar vad som hänt. Sen kan vi läsa om det i tidningen. Leta efter sådana notiser och nyhetsartiklar och fundera på hur telefonsamtalet lät. Spela upp som rollspel!

Radio och TV
Lyssna på intervjuer på radio och TV. Vilka frågor ställer reportern? Saknar du någon fråga?
Finns det frågor som verkar svåra att besvara? Diskutera vad som är bra och dåliga intervjufrågor.

Hur skriver man ut intervjun?
Leta exempel i tidningen på personer som blivit intervjuade. Det finns många exempel på
familjesidan och sportsidorna. Ge exempel på olika sätt att återge en intervju, som frågor och svar, citat eller återberättande.

Enkäten
Enkäten skiljer sig från intervjun genom att enkätfrågorna ställs till många personer samtidigt.
Enkäten kan vara muntlig eller skriftlig med frågorna på ett formulär. En enkät bör inte vara för komplicerad. Frågorna kan vara slutna dvs. olika svarsalternativ anges eller öppna när intervjupersonerna själv formulerar sitt svar. Leta efter enkäter i tidningen. Gör egna enkäter. Vad kan du fråga kompisarna på skolan?

Av Marianne Örtengren,TiS Bohuslän/Norra Älvsborg 2003.

Kopplingar till kursplanen, svenska årskurs 4-6, reviderad 2018

Ur centrala innehållet

Läsa och skriva

  • Lässtrategier för att förstå och tolka texter från olika medier samt för att urskilja texters budskap, både de uttalade och sådant som står mellan raderna.
  • Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska uppbyggnad och språkliga drag. Skapande av texter där ord, bild och ljud samspelar, såväl med som utan digitala verktyg.
  • Olika sätt att bearbeta egna och gemensamma texter till innehåll och form. Hur man ger och tar emot respons på texter.

Språkbruk

  • Språkliga strategier för att minnas och lära, till exempel tankekartor och stödord.
  • Ord, symboler och begrepp som används för att uttrycka känslor, kunskaper och åsikter. Ords och begrepps nyanser och värdeladdning.
  • Skillnader i språkanvändning beroende på vem man skriver till och med vilket syfte, till exempel skillnader mellan att skriva ett personligt sms, ett inlägg i sociala medier och att skriva en faktatext.

Informationssökning och källkritik

  • Informationssökning i några olika medier och källor, till exempel i uppslagsböcker, genom intervjuer och via sökmotorer på internet.

 

Om lektionen

Årskurs 4-6 SV 1-2 lektioner

Förberedelser

Beställ klassuppsättningar av tidningnar, eller samla in under en period.

Syfte

Att genom intervjuövningar utveckla förmågan att ställa frågor för ett visst syfte, och formulera svaren i text.

Tidningar till klassrummet

Kontakta respektive lokaltidning för beställning av klassuppsättning.